Försvarshögskolan Utbildning och forskning för samhällets skydd och säkerhet

Högskola på stabil grund 1818 Högre artilleriläroverket vid Marieberg inrättas 1866 Kungliga Krigshögskolan (KHS) bildas 1961 Tre krigshögskolor slås samman till en gemensam Militärhögskola 1994 Militärhögskolan och Förvaltningshögskolan sammanförs och blir en egen myndighet 1995 Delar av nuvarande FOI integreras i verksamheten 1997 Gamla Försvarshögskolan (nu IHT) och MHS förenas till nuvarande Försvarshögskolan 2005 FHS flyttar till Campus KTH 2008 Inrättas som statlig högskola med examensrätt

Lokalisering Stockholm Campus KTH Solna Karlberg Karlstad Karolinen

Fakta Omsättning ca 500 miljoner kr 360 anställda (325 PÅ) – ca 100 officerare 14 professorer 11 docenter, 21 doktorander Ca 480 militära studenter/år Ca 240 fristående helårsstudieplatser Ca 2 500 studerande

FHS vision (år 2014) Vara ett nationellt och internationellt framstående lärosäte för utbildning och forskning för samhällets säkerhet och skydd. Leda utvecklingen av yrket som officer till en profession grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vara ett centrum för utvecklingen av det svenska nationella säkerhetskonceptet i ett internationellt perspektiv.

Kännetecken Unika ämnesområden Erkänd expertis - nationellt och internationellt Mötesplats - civilt och militärt, nationellt och internationellt Nära samarbete mellan studenter, lärare och forskare Nära samarbete med uppdragsgivare Anna Lindh-biblioteket - Nordens ledande vetenskapliga bibliotek för försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik

Försvarshögskolan som högskola Dubbla regleringsbrev (Utbildnings- och Försvars- departement) Utbildningsdepartementet har myndighetsansvaret Lyder under högskolelagen och högskole- förordningen men med egen förordning samt officersförordningen

Huvudsakliga uppdragsgivare Försvarsmakten (FM), utbildning och forskning Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), utbildning och forskning Försvarsdepartementet, internationell utbildning och forskning Utrikesdepartementet, uppdrag

Vilka examina kan Försvarshögskolan ge? Generella examina på grundnivå Högskoleexamen (120 hp) Kandidatexamen (180 hp) Yrkesexamina på grundnivå Officersexamen (180 hp) Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen inom områdena krigsvetenskap eller statsvetenskap, 2 inriktningar (60 hp)

Organisation

Ledningen för högskoleutbildning av officerare (LH) Leder och utvecklar officersutbildning som leder till officersexamen, Officersprogrammet (OP) Högre stabsofficersutbildning (HSU), Stabs- utbildningen (SU) och Taktisk stabskurs (TSK) planering för och stöd till svenska officerare som genomför del av HSU vid utländsk skola samt utländska studerande vid Försvarshögskolan

Militärvetenskapliga institutionen (MVI) Leder forskning och utbildning inom ämnena krigsvetenskap militärteknik ledningsvetenskap militärhistoria

Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL) Leder forskning och utbildning inom ämnena statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik och strategi folkrätt ledarskap under påfrestande förhållanden krigsvetenskap med inriktning militärstrategi

Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) Nationella och internationella kurser för civila och militära chefer och nyckelpersoner inom totalförsvar och krishantering

Högskoleförvaltningen (HF) Planeringskansliet (PLAN) Ekonomiavdelningen (EK) Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd (LVS) Human Resources (HR) Avdelningen för infrastruktur och bibliotek (AIB)

Ämnen Ämnen som är unika för Försvarshögskolan: Krigsvetenskap Militärteknik

Ämnen Inriktningar av ämnen som är unika för Försvarshögskolan: Ledarskap under påfrestande förhållanden Ledningsvetenskap Historia med inriktning mot militärhistoria Juridik med inriktning mot folkrätt Statsvetenskap med inriktning mot krigshantering och internationell samverkan Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi

Försvarshögskolan - ämnen Krigföring Krishantering Krigsvetenskap Militärteknik Militärhistoria Ledningsvetenskap Säkerhetspolitik och strategi Folkrätt Ledarskap Krishantering & internationell samverkan

Begreppen krig och kris Krigföring - hela konfliktskalan från en begränsad väpnad konflikt med såväl statliga som icke-statliga aktörer till extremfallet, storskaligt krig Krishantering - åtgärder i situationer som riskerar att skada samhällets funktionalitet och överlevnad, till exempel infrastrukturkollapser, pandemier, naturkatastrofer eller gränsöverskridande terrorism

Officersutbildning Officersprogrammet Stabsutbildningen Högre stabsofficersutbildning Taktisk stabskurs Högre operativ chefskurs Fristående kurser

Fristående högskolekurser inom ämnena Historia med inriktning mot militärhistoria Juridik med inriktning mot folkrätt Ledarskap under påfrestande förhållanden Ledningsvetenskap Militärteknik Statsvetenskap med inriktning mot krigshantering och internationell samverkan Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi

Uppdragsutbildning inom ämnena Krishantering Informationssäkerhet Ledarskap Militär vidareutbildning

Forskning och studier (1/2) Vetenskaplig grund, anslag från både Försvars- och Utbildningsdepartementet Forskning för regeringens behov, (FORBE) anslag från Försvarsdepartementet Forskning och Teknikutveckling, (FoT) uppdrag från Försvarsmakten, FM Forskning och studier åt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB

Forskning och studier (2/2) Försvarshögskolans och Försvarsmaktens doktorandprogram, anslag från Försvarsdepartementet Forskning bedrivs inom krigsvetenskap, ledarskap, ledning, militärhistoria, strategi, militärteknik, statsvetenskap, folkrätt och säkerhetspolitik Unika områden/inriktningar som inte har motsvarighet vid andra universitet och högskolor

Centrumbildningar och forskningsprogram CRISMART Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier CATS Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier Folkrättscentrum Programmet för europeisk säkerhetsforskning The European Societal Security Research Group

Anna Lindh-biblioteket Försvarshögskolans och Utrikespolitiska Institutets gemensamma högskolebibliotek 244 000 böcker 280 tryckta tidskrifter 2 800 elektroniska tidskrifter och databaser Raritetssamling

Ledning Rektor Fil.dr Romulo Enmark Prorektor Professor Maja Kirilova Eriksson Vicerektor Brigadgeneral Bengt Axelsson Högskoledirektör Lars Bergström

Hemsidor www.fhs.se www.annalindhbiblioteket.se