Valmanifest 2014 Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
En reviderad läroplan för förskolan
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Pedagogiskt ledarskap
Arbetsplan för skolbiblioteket
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
Lärarnas Samverkansråd 1. Avtalsperiod: 25 månader (1/ – 30/4 2012) 2. Löneöversyn med garanterat utfall om 3,5 % 2010 utgörs det garanterade utfallet.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Regelbunden tillsyn i Älvdalens kommun
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Kommunala friskolor i Linköping
En partsgemensam överenskommelse i Uppsala utifrån avsikterna i HÖK 05
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Hur kan vi förstå begreppet?
Personalpolitisk inriktning
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Källängsråd Föregående protokoll, bordlagd punkt Internationellt samarbete 2. Skolans verksamhet Skola och föräldrar 3. Ekonomi och organisation.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets.
Alf Nilsson1 Nationellt likvärdig utbildning Utgångspunkten för skolans uppdrag och beslutad ansvars- fördelningen är kravet på en nationellt.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Rektorn och styrkedjan Stockholm Januari -16 Lars Werner.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolledarföreningen - för 2000-talets skolledare.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Heby kommuns kvalitetspolicy
LOKAL LÖNEBILDNING.
VÄLKOMNA! Empatisk Ekonomi, framtidens modell för arbetsliv och samhälleliga resurser Du kan väl inte tro att du kan slåss med de stora amerikanska drakarna?
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Skolutveckling tillsammans, Topp
Tidigare granskningar
Lön mm
Viktiga förutsättningar -för att kunna arbeta med ökad lönespridning-
Introduktion till processen för balanserad styrning
Lönesamtal och bedömningsområden
Processen för Balanserad Styrning
Lönesamtal och bedömningsområden
Park- och naturförvaltningen
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

Valmanifest 2014 Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön Arbetstid Tillit, ansvar och befogenhet Pedagogiskt ledarskap

Lön Sveriges skolledare ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det stora ansvar och den komplexa uppgift som en skolledare har. Vi hävdar att skäliga skolledarlöner gynnar alla, såväl arbetsgivare som enskilda skolledare och är en viktig förutsättning för goda resultat i förskola och skola. Möjligheterna till skäliga löner finns inom ramen för dagens löneavtal. Arbetsgivare kan, med klok tillämpning, skapa lönestrukturer som bidrar till att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Skolledare kan, å sin sida, nyttja avtalen för att möjliggöra en god löneutveckling utifrån en individuell och differentierad lönesättning.

Lön Vi anser att en rimlig medellön för skolledare bör ligga på minst 50 000 kr per månad. Lönen måste spegla uppdraget. Dagens lönespann på 35-60 000 är osakligt. Ingångslönerna måste höjas rejält över landet för att yrket ska behålla sin attraktionskraft. Förstelärarna ny hävstång som kan spräcka stela strukturer. Förstelärare ligger högre än medellön för skolledare i flertalet kommuner trots mindre ansvar. Ersättningen för övertidsavlösen många gånger låg. Goda skolledarlöner är en god investering med liten påverkan på budget. Säkrar kvalitet och kontinuitet.

Valmanifest 2014 Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön Arbetstid Tillit, ansvar och befogenhet Pedagogiskt ledarskap

Arbetstid (källa Christin Mellner, Stockholms Universitet) Sveriges kommuner och styrelser för fristående skolor står inför en tickande bomb. Ny forskning visar att deras skolledare arbetar alldeles för många timmar och har växande problem med att hålla isär arbete och fritid. Skolledarnas arbetstid följs sällan upp vilket gör att underlaget för beslut om t.ex. dimensionering av ledarfunktioner blir bristfälligt. Skolledarna trivs med sitt yrkesval men behöver ledningens stöd för att lämna en ohållbar arbetstidskultur.

Arbetstid (källa Christin Mellner, Stockholms Universitet) En skolledare i Sverige har 6 dagars arbetsvecka. Genomsnittstiden för arbetsinsatsen är drygt 46 (h) per vecka. En stor majoritet av skolledarna har ett ”gränslöst” arbete. Arbetstid och fritid smälter samman. Detta förhållande accelererar med den digitala revolutionen. En minoritet av landets skolledare har en effektiv mätning och uppföljning av sin arbetstid. Låg ersättning för övertidsavlösning och en relativt låg kunskap om det ackumulerade övertidsförhållandet. Många skolledare har sömnsvårigheter.

Arbetstid – studien visar på att: 88% av skolledarna har arbetat över den senaste månaden. 74% av skolledarna upplever att de är oersättliga vid sjukdom. 62% av skolledarna trivs mycket bra med sitt arbete. 77% av skolledarna är i sitt önskade yrke. 49% skolledarna har förtroende för sin huvudman. Riskfaktorer: arbetsbördan, gränslöst arbete, sömnsvårigheter, avsaknad av initiativ att bryta kulturer och sätta gränser för tillgängligheten.

Valmanifest 2014 Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön Arbetstid Tillit, ansvar och befogenhet Pedagogiskt ledarskap

Tillit, ansvar och befogenheter (källa Olof Johansson professor Umeå Universitet och Elisabet Nihlfors docent Uppsala Universitet) Forskning visar att skolledare känner stark lojalitet gentemot det statliga uppdraget men att förväntningarna från nämnd/styrelse har annat fokus. Kommunikationen och transparensen mellan den politiska nivån/styrelsen och utföraren av det nationella kunskapsuppdraget är ofta svag. Avsaknad av tillit och förtroende mellan nivåerna skapar svårigheter för rektor/förskolechef att utföra sitt uppdrag.

Tillit, ansvar och befogenheter (källa Olof Johansson professor Umeå Universitet och Elisabet Nihlfors docent Uppsala Universitet) Styrkedjan brister. Endast 32% av landets huvudmän litar på sin rektor. Rektor har ett något större förtroende för sin huvudman. Kompetensbrist hos huvudmannen om styrkedjans betydelse för resultatutvecklingen. Organisationen av skolan påverkar också resultatet. För många nivåer mellan huvudman och rektor/förskolechef försämrar förutsättningarna för transparens och tillit. Huvudmannen kan ha en positiv bild av skolan resultat när det i praktiken är precis det raka motsatta. Få förskolechefer/rektorer upplever att de kan påverka nämndens/styrelsens beslut. Delegationsordningen har en stor betydelse för tydligheten, ansvaret/mandatet och rättsäkerheten. Ansvar och resurser måste följas åt i ökad utsträckning.

Valmanifest 2014 Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön Arbetstid Tillit, ansvar och befogenhet Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap Att vara pedagogisk ledare innebär att ta ansvar för och känna lojalitet mot det uppdrag som staten formulerat i läroplaner och kursplaner. Huvuduppgiften är att styra och leda huvudprocessen, undervisningen, mot de nationella målen. Sveriges Skolledarförbund har definierat vad rollen som pedagogisk ledare innebär för en rektor/förskolechef. Denna förståelse av uppdraget bör ligga till grund för all dialog mellan huvudman och rektor/förskolechef.

Pedagogisk ledarskap rektor Att rektor styr de tillgängliga resurserna så att de används så strategiskt som möjligt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande och undervisning. (Här innefattas ansvar för rekrytering och utveckling av personal, lokalplanering, organisering och tjänstefördelning, m.m). Att rektor leder lärandet genom att han/hon känner ansvar för och påverkar skolans interna processer med syfte att nå en ökad måluppfyllelse. (Här innefattas ansvar för systematisk uppföljning och utvärdering av resultat samt kontinuerligt metod- och processutvecklingsarbete, t.ex. coachning och handledning av lärare som professionsutövare). Att rektor leder organisationen (dvs. människorna som utgör den) genom att tydlig-göra sambandet mellan de dagliga aktiviteterna i skolan, elevernas resultat och de långsiktiga målen i läroplan och kursplaner. (Här innefattas arbetet med att forma en skolas kultur, fördela ansvar, skapa motivationshöjande strukturer och känsla av sammanhang hos personalen).

Pedagogisk ledarskap förskolechef Att förskolechefen styr de tillgängliga resurserna så att de används så strategiskt som möjligt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. (Här innefattas ansvar för rekrytering och utveckling av personal, lokalplanering, organisering och tjänstefördelning, m.m). Att förskolechefen leder utvecklingen och lärandet genom att han/hon känner ansvar för och påverkar förskolans interna processer med syfte att nå en ökad kvalitet. (Här innefattas ansvar för systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten samt kontinuerligt metod- och processutvecklingsarbete, t.ex. coachning och hand-ledning av förskollärare som professionsutövare). Att förskolechefen leder organisationen (dvs. människorna som utgör den) genom att tydliggöra sambandet mellan de dagliga aktiviteterna i förskolan, barnens utveckling och lärande och de långsiktiga målen i läroplanen. (Här innefattas arbetet med att forma en förskolas kultur, fördela ansvar, skapa motivationshöjande strukturer och känsla av sammanhang hos personalen).

Hållbart ledarskap och ett gott resultat! Lön Arbetstid Tillit, ansvar och befogenhet Pedagogiskt ledarskap