SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
2-årigt samverkansprojekt
Dolda kunskaper avslutande möte
Välkomna till information kring betyg och bedömning
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
– en rättighet för ALLA barn?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Vardaglig observationer
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Pedagogiskt ledarskap
Social investeringsfond Norrköpings kommun
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Barnens behov i centrum
kring barn och unga i Helsingborg
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Tillgänglighets- uppdraget
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Kvalitetsarbetet och redovisningen
SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
SkolFam2 Norrköpings kommun. SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte:
Grästorps kommun Skolutveckling = Systematisk Kvalitetsarbete  Att se HELA verksamheten ur ett STRUKTURELLT, SYSTEMATISKT och KULTURELLT perspektiv med.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Rektorsområdet 800 barn/elever mellan 1-16 år 150 vuxna Vi talar 42 språk 25% av eleverna bor sitt första år i Sverige.
Disposition och utgångspunkter
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Välkomna till föräldramöte Skarpnäcksskolan år 5
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Strategiska perspektiv på verksamheten
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Bedömning - Skolan har ett kunskapsuppdrag som bedömningen ska relateras till - Kunskapssynen uttrycks i styrdokumenten – läroplanen, Lgr 11.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Att jobba språkutvecklande
Arbetsterapi i skolan.
En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Begreppet undervisning Utbildning: Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Undervisning: Sådana målstyrda processer som under.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Bagaregårdsskolans Inkluderingsarbete Lisa Häggdahl.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Skolan som Arena i Enköpings kommun
IDENTFIERING AV RISK FÖR AVHOPP
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Presentationens avskrift:

SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad

SkolFam® – ett pågående utvecklingsarbete 2005: Startade i projektform med 25 barn 2008: Utvärderades med positiva resultat 2009: Övergick till permanent verksamhet

Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Tvärprofessionella team med barnet i centrum Lärare/skola Familjehem Psykolog, spec.ped, soc.sekr.

Arbetsgången steg för steg Möte med familjehemmet Möte med skolan Pedagogisk och psykologisk kartläggning 1 Återkoppling till familjehemmet, skolan och barnet Utbildningsplan Individuellt anpassade insatser Uppföljning under två år Pedagogisk och psykologisk kartläggning 2 Fortsatt uppföljning

Områden som kartläggs Läsning och skrivning Matematik Kognitiv förmåga Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga Relation mellan lärare och elev

Psykologisk kartläggning Tester: WISC (begåvningskartläggning) ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt)

Pedagogisk kartläggning Tester: Vilken bild är rätt? DLS Läskedjor Olof Magnes matematik Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser”

Exempel Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

Utvecklingsbehoven styr insatserna Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (t ex motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning, t ex MG-programmet Psykosocial handledning/klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens – strategier för undervisning Handledning kring motorik – kontakter med experter: MTI, FMT m fl Samtal med barnet/kontakt med BUP Handledning till familjehemmet Skapa förutsättningar för hemarbete

Erfarenheter från utvärdering 2005-2008 Eleverna visade en signifikant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten hade ökat signifikant Relationer och prosocial förmåga hade förbättrats (Läs hela rapporten på www.helsingborg.se/SkolFam®)

WISC

Ordkedjor

Matematik

Den positiva resan Ett exempel: Lasse

Framgångsfaktorer Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Kunskapen om barnens förutsättningar (kartläggningen) Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov Arbetsallians mellan involverade parter Kontinuerlig systematisk uppföljning Familjehemmens kompetens synliggörs Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan

Vad krävs av organisationen? Integrering med socialtjänstens ordinarie arbete Tvärprofessionella team (psykolog, specialpedagog, socialsekreterare) Tydlig prioritering och tvärsektoriell ledning Gemensam värdegrund Rätt kompetens i teamet Systematik och forskarstöd

Vad innebär replikering?