Vändpunkter – om vägen från missbruk till ett drogfritt liv Projektsamarbete Dalarnas forskningsråd och Örebro Resursteam www.dfr.se Anette Forsberg: 070-355 5711, anette.forsberg@coompanion.se Maria Greén: 019-214312, 076-551 4408, maria.green@orebro.se ANETTE och MARIA, presentation av oss själva och var vi finns att nå (båda nya arbetsplatser)

Vår presentation Bakgrund, syfte, metod och frågeställning Resursteamet: beskrivning Djupintervjuer: livsberättelser Informanterna: beskrivning Teoretisk utgångspunkt: vändpunkter Processer: ”vägen in”, ”livet i missbruk”, ”vägen ur” Resursteamets roll och betydelse: närvarande arbetssätt Livet i nykterhet/drogfrihet Summering och reflektioner: relationer en röd tråd ANETTE

Bakgrund till studien Utvärdering av Resursteamets hemlöshetsprojekt: Samverkan mot hemlöshet. En programutvärdering av ett projekt i Örebro (Alexandersson & Oscarsson 2007), Dalarnas forskningsråd. Fördjupningsstudie: förändringsprocesser, före detta tunga missbrukare, framgångsfaktorer, vändpunkter. ANETTE

Studiens syfte, metod och frågeställning Diskussionsunderlag för vuxenenheten Örebro Djupintervjuer med 10 personer som deltagit i hemlöshetsprojektet (livsberättelser), positivt urval Dubbelt syfte: Kunskap om deltagarnas erfarenheter och Resursteamets arbetssätt Frågeställning: Går det att utifrån intervjuberättelserna ringa in särskilda omständigheter - vändpunkter - och framgångsfaktorer för vägen ur missbruk? ANETTE

Resursteamet 2005-2009: Resursteamet startade i februari 2005 som en del i Örebro kommuns Vuxenenheten. Gruppen bestod av två behandlingsassistenter med egna erfarenheter av missbruk, men med långvarig drogfrihet samt fem kuratorer. Resursteamets uppgift är framför allt att arbeta för personer som ännu inte bestämt sig för att leva nyktert och drogfritt. Resursteamet arbetar med att skapa kontinuitet och att samordna insatser. Resursteamet arbetar uppsökande med motivation, och möter människor där de är. 2010: Efter omorganisation är nu Resursteamet en del av Vuxenenhetens öppenvårdsgrupp. Där arbetar 13 kuratorer och en behandlingsassistent. MARIA

Djupintervjuer: livsberättelser Ett första möte med klient, behandlare och Maria, beskrivning av undersökningen samt samtycke till deltagande. Personerna hade en positiv utveckling vad gäller missbruksfrihet, boende samt den övriga livssituationen. Klienten styrde plats och tid för intervjun. Anette utskrift och analys ”Utvärdering” med syfte att förstå… Vägen in – vägen ur Intervjusamtalen, metod Rapporten kan beskrivas som en sammanfattning med fokus på vissa delar i livsberättelserna MARIA och ANETTE. Maria lägg till om arbetsprocessen, intervjuandet och utskrift/analys.

Informanterna Åtta kvinnor och två män Två födda på 1950-talet, tre på 1960-talet, två på 1970-talet och tre på 1980-talet Likheter och skillnader i informanternas missbruk Tydligt mönster: Det tar många år från att informanterna börjar missbruka till första kontakten med socialtjänsten, i genomsnitt cirka 12 år Kontakten med Resursteamet Behandling och boende MARIA berättar, se sid 6-8 i rapporten. De två sista punkterna se s 9. Säga något kort om kontakten med Resursteamet respektive behandling ( t ex vanligt med kombination av behandlingar, tolvstegsmodellen vanlig) och boende (t ex boendestöd i kombination med behandling och eftervård varit viktigt)

Teoretisk utgångspunkt Vändpunktsprocesser – sociala relationers betydelse (Andersson Rexmo & Bergsten 2008). Becoming an Ex, The Process of Role Exit (Fuchs Ebaugh 1988) Begreppet vändpunktsprocesser betonar sociala relationers betydelse för att ta sig ur en problematisk livssituation, (roll)förändring som social process I vår studie: relationer viktigt men informanterna beskriver och betonar också den egna kraften till förändring ANETTE

Vägen in Fylla en inre tomhet, otrygghet och oro, missbrukande föräldrar (ibland våld), rädsla och ångest omvandlas till tuffhet, utåt skapa en annan bild än den inre, i mellanstadiet eller högstadiet ”hitta hem” i alkohol, rökning, sniffning, droger… Den egna drivkraften in i missbruk förstärks av ett slags yttre förväntan som informanten lever upp till genom att bli missbrukare (stigmatisering) Kvinnors berättelser, blivit kära i missbrukande killar vilket förstärkt det egna missbruket, flera av kvinnorna levt i destruktiva relationer med våldsamma, kontrollerande och misshandlande män MARIA

…forts Vägen in Kris i vuxen ålder, tillvaron kantrar, flera svårigheter som följer på varandra, bli ensam och samtidigt må dåligt = förödande Svåra händelser, förlust av människor som står nära, genom dödsfall eller uppbrott, avgörande på vägen in i missbruk Saknar resurser för att hantera det som händer Svårigheterna tillsammans med ”den egna läggningen” leder allt längre in i tungt missbruk I det längsta upprätthålls fasaden utåt, förnekelse osynliggör vägen in i missbruk både för omgivning och individ Växling mellan perioder av stabilitet, med ”normalt” familjeliv och frånvaro av missbruk, till perioder med missbruk. Parrelationer, barn och familjeliv fungerar som stabiliserande händelser. Starka minnesbilder av ögonblick då missbruket tagit överhand och gått före familjerelationer och barn MARIA

Sammanfattning Vägen in Uppväxtförhållanden, social miljö, livssituation och personer som informanterna möter är viktiga omständigheter på vägen in i missbruk Det tar lång tid innan man erkänner för sig själv och andra att man har ett missbruk (egna viljan och kraften) MARIA

Livet i missbruk Missbruket starkt förknippat med skuld och skam ”Släppa taget”, slutar upprätthålla fasaden utåt, lämnar sitt stundtals ordnade liv och kliver in i ett liv som domineras av missbruk, känner att man har förlorat allt av värde i livet Diffusa minnesbilder av livet i missbruk, olika beskrivningar; eget val alternativt något man på olika sätt försöker ta sig ur, stor ensamhet, sorg och ångest Den avgörande vändpunkten, oavsett hur den ser ut, kommer när informanterna är nedgångna, sporadisk kontakt med socialtjänst, ofta missbruk i många år innan kontakt med socialtjänsten MARIA berättar, se s 15-16 plus egna reflektioner/erfarenheter

Fuchs Ebaughs modell, fyra faser i uppbrottet/förändringen 1) De första tvivlen 2) Sökande efter alternativ 3) Vändpunkter (fem huvudvarianter): Utmärkande händelser, droppen som får bägaren att rinna över, tidsrelaterade faktorer, ursäkter, antingen eller situationer 4) Bygga nytt ANETTE, se s 17 i rapporten! De första tvivlen: omedveten känsla, stanna kvar i sin livsroll eller förändra?, tvivlen kan utlösas av olika saker t ex förändrad arbetssituation, besvikelse, förändring i relationer, utbrändhet. Med råd och hjälp kan man få kraft att se alternativ. Utan stöd eller bekräftelse svårt lita på sina känslor. Sökande efter alternativ: jämför alternativ, för- och nackdelar. Andras bekräftelse och omgivning ännu viktigare. Kritik eller negativ respons kan avbryta förändringen. Diffusa alternativ blir medvetna planer. Identifierar sig med andra i handling och fantasi. Tvivlen prövas. Kan pågå från några veckor till flera år. Vändpunkter: Definitivt beslut att bryta. Många upplever; ”en dramatisk och plötslig vändpunkt som markerar en övergång från ett stadium till ett annat i livssituationen”. Beslutet följa ofta av en handling som markerar att man menar allvar, t ex lägga in sig på avgiftning. Vänåunkter kan också vara hållpunkter då man stannar upp och väljer en ny riktning i livet. Fem huvudvarianter av vändpunkter. Bygga nytt: välja att förändra sitt liv och skapa en ny identitet. Viktigt i identitetsskapandet; hur man presenterar sig själv, stöd från närstående, hur man hanterar sina relationer/vänskapsförhållanden, förhållningssätt till den gamla miljön och hur man hanterar resterna av sin gamla roll.

Vägen ur Svårt avgöra var vägen in i missbruk övergår till att handla om vägen ur, att vara i missbruk är för många att samtidigt tvivla och leta efter vägar ur, processerna går in i varandra. Alla fyra faser finns i informanternas berättelser, ofta som en hopblandning Tvivel och sökande avspeglar sig i händelser och situationer som bildar ett slags förstadium till vändpunkterna: hemlöshet, dåliga relationer med misshandel och våld, saknaden efter sina barn, en diffus längtan bort från ett tillstånd (missbruk) till ett annat (drogfrihet) ANETTE

…forts Vägen ur Vändpunkterna är flytande och svåra att få grepp om, kontextberoende Teorins fem huvudvarianter av vändpunkter återfinns i intervjuberättelserna, ofta i en kombination En berättelse kan innehålla flera huvudvarianter av vändpunkter som tillsammans blir avgörande för uppbrott och förändring Avgörandet beskrivs ibland som en tydlig vändpunkt, oftast som flera vändpunkter ANETTE

… forts Vägen ur Relationer till andra stor betydelse, men den egna viljan beskrivs samtidigt som stark och viktig Återfall en del av vändpunktsprocessen, behandlingar varvas med återfall på vägen mot nykterhet/drogfrihet, ett återfall kan leda till att man definitivt bestämmer sig (viktigt med stöd!) Nära relationer framträder som viktiga för att männen ska upprätthålla drogfrihet medan kvinnorna, i alla fall delvis, beskriver andra bilder ANETTE

Sammanfattning Vägen ur Sker genom en eller flera på varandra avgörande händelser En stor trötthet som gör att man inte orkar längre, man mår dåligt trots missbruket När man bestämt sig börjar en lång resa som också beskrivs som en kamp ANETTE

Resursteamets roll och betydelse Att någon tror på en och/eller handgripligen finns där framstår i flera berättelser som avgörande. Här har Resursteamet tillsammans med andra, personliga och professionella kontakter, spelat en viktig roll Resursteamet en länk i en stödjande kedja men också en speciell betydelse genom sitt närvarande arbetssätt ANETTE

Närvarande arbetssätt Bemötandet (kontrasteras mot ”soc”) : bli respekterad, sedd, lyssnad till, bemött som människa inte missbrukare, någon som tror på en när man bestämt sig Obyråkratiskt arbetssätt Flexibilitet Tillgänglighet Kontinuerligt långsiktigt stöd Anpassat boende Konkret stöd med ekonomi och myndighetskontakter ANETTE OCH MARIA

Livet i nykterhet/drogfrihet Informanternas beskrivning av vändpunktsprocessen = ”en resa” med behov av fortsatt stöd när drogfri Flera beskriver hur ett eget boende är en förutsättning för förändring, miljön viktig Ängslan för (och tagna) återfall Många beskriver ”ett stort lugn” och ”lycka”, uppskattar ensamheten, vill ge tillbaka till andra (kvinnorna) Bygga nytt: bygga sig själv och relationer till andra Familjebanden den vanligaste förklaringen till varför informanten klarar att lämna missbruk och upprätthålla drogfrihet Den egna förmågan och kraften att genomföra förändring mycket viktig, informanterna beskriver till exempel olika knep för att upprätthålla drogfriheten ANETTE

Summering (jämf Resursteamets arbetssätt) Röd tråd ”Vägen in” och ”Vägen ur” = relationer Två parallella processer som behöver samspela (bättre) för att nå drogfrihet: individernas och de professionellas. T ex rätt stöd vid rätt tillfälle. Förslag om mer ansvar till individerna. När medbestämmande svårare skylla frånvaro av resultat på de professionella Internationell forskning beskriver förändring som något komplext bestående av flera processer: kognitivt, socialt och beteende (bekräftelse vår studie) Den egna viljan och kraften, familjerelationer (framförallt barn) samt personligt och professionellt stöd framträder i vår studie som avgörande omständigheter för att gå från missbruk till drogfrihet Att få eller inte få stöd när viljan till förändring finns kan påskynda eller försena drogfriheten Omgivningens bemötande viktigt Kombinationen av professionellt stödjande och flexibla strukturer samt eget handlingsutrymme framträder som viktigt utifrån beskrivningarna ANETTE OCH MARIA

Reflektioner ”Hjälpande relationer” (Denhov 2007): ”Vad som görs räcker inte som förklaring till vad som upplevts hjälpande utan behöver kompletteras med hur det görs.” Vår tolkning av informanternas berättelser omdefinierar samtidigt deras berättelser, därför viktigt med informanternas egna ord Tips avhandling: (Winroth 2004): ”Boteberättelser. En etnologisk studie av boteprocesser och det omprövade patientskapet.” MARIA OCH ANETTE