1

2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik  Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin  Olika behandlingstraditioner och personberoende  Sjukvård – socialtjänst på olika håll  Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer  Ca ¾ av resurserna utgjordes av slutenvård  Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare satsningar

3

4 Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och beroendevården i länet. Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner och sjukvårdsområden. Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna. Från KSL Policydokument

5 Utgångspunkter och mål Den gemensamma uppgiften är att förebygga och behandla drog- och alkoholmissbruk. Det gemensamma målet är att skapa förutsättningar för den som missbrukar att gå tillbaks till ett så normalt liv som möjligt utan missbruk. Den lokala hälso- och sjukvården, d v s primärvården och allmänpsykiatrin, har tillsammans med den specialiserade beroendevården och socialtjänsten en viktig roll i missbrukarvården. Det förutsätter att man tillsammans planerar vården och att varje kommun och sjukvårdsområde utgår från de lokala behoven och förutsättningarna. Från KSL Policydokument

6 Typ av hjälp som patienter/klienter vill ha, % fördelning inom respektive grupp Samtalsbehandling vid exempelvis relationsproblem, aggressionsträning m.m. 64 Samtalsbehandling med inriktning på alkohol/drogproblem 63 Praktisk hjälp/stöd – boende, ekonomi 59 Metadon underhållsbehandling 12 Andra mediciner 38 Avgiftning32 Behandling för kroppsproblem 31 Andel som tror att de ska få den hjälp de vill ha 70 Några resultat från undersökningen ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling” från Robin Room m.fl n=1865 varav 942 från sjukvårdens beroendevård i Stockholm och 8 37 från Socialtjänstens missbrukarvård.

7 Från en kartläggning av klienter inom socialtjänsten, Bromma SDF Samtidiga insatser hos andra huvudmän i procent Pågående samtidiga insatser (n=214) Ytterligare behov av samtidiga insatser (n=214) Landstingets beroendevård Psykiatri Övrig sjukvård kriminalvård 40 % 22 % 10 % 17,5 % 10 % 16,5 % 1 %

8 Organisation Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och kommunal missbrukarvård organiserar sig tillsammans. Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans. Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens som de tunga missbrukarna behöver. Från KSL Policydokument

9 Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? DubbeldiagnosteamSpecialiseradberoendevårdAllmänmedicinAllmänpsykiatriRättspsykiatri VuxenenhetIFOSocialpsykiatriFamiljEkonomiFörsörjningHVB

10 Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet För hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Enheten ska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument

11 Integrerade lokala enheter Missbrukarvården i kommunerna och hälso- och sjukvårdens specialiserade beroendevård utvecklas mot allt större andel lokal öppen vård. Möjligheter finns därför att skapa lokala enheter eller mottagningar för att integrera vården mellan kommunens missbrukarvård och landstingets specialiserade beroendevård. Lokala mottagningar med integrerad verksamhet kan inrättas i kommun eller kommundel eller vara gemensam för flera kommuner eller kommundelar. Mottagningen ska arbeta i nära samverkan med socialtjänsten, primärvården och den allmänna psykiatrin i området. Från KSL Policydokument

12 Lokal mottagning  Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett och narkotikamissbrukare  Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas

13 Personal  Specialistläkare i beroendevård/psykiatri  Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri  Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning)  Psykologtillgång för utredning/diagnostik

14 Beroendevård i Stockholms län • Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation • Några högspecialiserade program kvar • Gemensamt utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokalvård

15

16 Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst 3,3 % ej samlokaliserad 10,4 %

17 Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus > 6 Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling Veckor

18 Andel utskrivna från Beroendecentrums akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroende- vården inom 5 dagar efter någon utskrivning År Procent till öppenvård inom 5 dagar

19 Kostnader för beroendevården SLL Kostnad Unika pat Kostnad/UP33,9030,3530,4430,11