Någonting lånat, någonting gammalt… Språkhistoria Någonting lånat, någonting gammalt…

Språkträdet Svenska Fader Danska Fader Norska Fader Engelska Father Fornnordiska Fair Tyska Vater Italienska Padre Franska Père Grekiska Patér Ryska Otjéts Spanska Padre Urgermanska Faêr Urslaviska Otitsi Latin Pater Sanskrit Pitár Urspråket Pater Finska Estniska Ungerska

Fornnordiska Runalfabetet – Futharken Tusen år gammalt Skrevs oftast på träbitar Runstenarna bevarade – ofta inmurade i kyrkor Orden avdelade med punkter Arvord som: bröd, fader, mjölk, måne, ost, sten

Fornnordiska Högbystenen (baksidan) Goðr karl Gulli gat fæm syni. Fiall a Føri frøkn drængR Asmundr, ændaðis Assur austr i Grikkum, varð a holmi Halfdan drepinn. Kari varð atuti Auk dauðr Boi. Þorkell ræist runaR

Kristendomen Sverige kristnades under 1000-talet Katolska kyrkan stark i mitten av 1100-talet Kyrkans språk var latin och man började använda det i andra sammanhang Bokstäverna ersatte runorna Låneord (grekiska): apostel, biskop, kyrka, profet Låneord (latin): altare, brev, kappa, klocka, kloster, konfirmation, kristen, kors, munk, offer, präst, påve

Den tyska medeltiden Från 1200-talet började landskapens lagar skrivas ned Lagarna skrevs på svenska Hamnstäderna var fulla av tyska köpmän och hantverkare Låneord: stad, fru, snickare, köpman, betala, räkna, fönster (jmf vindöga)

Gustav Vasa’s bibel Boktryckarkonsten Sverige blir protestantiskt Bibeln på svenska i stället för latin Blev en mall eller regelbok, trots att den var krångligt skriven.

Den franska kalsongen Under 1600- och 1700-talen var Frankrike ledande i kultur, politik och krigsföring Adel och bildade människor lånade mycket, inte bara språket. Låneord: byrå, fåtölj, blus, kalsonger, kostym, paraply, pjäs, replik, ridå, novell, poesi Then Swänska Argus, en veckotidning av Olof Dalin, kom som en motreaktion. I den drev han med adel och vanligt folk på i det närmaste talspråkssvenska. Han undvek franska låneord, gamla och svåra svenska ord, samt dialekter.

Liten ordlista Täck: vacker Snäll: rask, duglig Hurtig: obesvärad, naturlig Then Swänska Argus Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort sin Dotter. (Dock, min Läsare, vi känna väl mer än En.) Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig, som trotz någon af sina likar; Men igenom Gummans tvång, Vårdslöshet och Dårskap, är hon nu, det arma Barnet, så Obehagelig, så Fiållig, så Dum och så Ömkelig […] Dock, det giör mig ondt om denna: Hon är Skiön; Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan vanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Tvång har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet vet o de äro Græska, Romerska eller Tyska. Hon vet intet sielf, hurudan hon skall vara.

1900-talets språkreform Under 1800-talet förenklades och förklarades svenskan. Vi fick en folkskola, så allt fler kunde läsa. 1906 genomfördes den senaste stora rättstavningsreformen. Lif-liv, hufvudstaden-huvudstaden, anordnadt- anordnat. Under 1940-talet försvinner böjningsformer av verb: Vi gingo, ni flögo, de sprungo Vi gick, ni flög, de sprang

Ny- eller nusvenska? Vad händer med språket nu? Låneord – surfar, mejlar Inflyttning – kef Satsdelar faller bort – ”Sprang till bussen.” Vad tror du kommer att hända?