Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning Anders Alanärä Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö SLU

Fiskodlingens miljöeffekter – resultat från undersökning Lokalisering av odlingslokaler och dimensionering av tillstånd Kontrollprogram och uppföljning

Utsläpp från fiskodling kg fosfor per ton prod. fisk 35 30 25 Typvärden 6-7 kg P / ton 55-65 kg N / ton 20 15 10 5 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År

Projektets mål har varit att klargöra de huvudsakliga närsaltseffekterna av fiskodling genom att systematiskt analysera kontrollprogram belägga vilka typer av vattenområden som är lämpliga för odling ge förslag till en ny modell för att beräkna lämplig produktionsvolym utifrån ett givet närsaltsutrymme. Rapporten finns på www.slu.se/viltfiskmiljo

Metod Följande kriterier har används för val av odlingar: odlingen skall ligga i sötvatten (sjö eller kraftverksmagasin), bedrivit verksamhet under minst 10 år, program för recipientkontroll skall finnas tillgängliga, samt att odlingens produktion under perioden skall finnas dokumenterad. Av 191 undersökta odlingar uppfyllde 13 odlingar ovanstående kriterier.

Närsaltseffekter av fiskodling Inteckning av P-utrymme 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Odling Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

Närsaltseffekter av fiskodling Påverkansgrad 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 God status Hög status Ursprungsstatus Odling Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

EU:s ramdirektiv för vattenkvalitet Fiskodling och relation till ramdirektivet: Fosfor Växtplankton Siktdjup Syrgas mm

Dimensionering av tillstånd Verktyg för bransch och myndigheter Modellutveckling pågår via uppdrag från Jordbruksverket

Dimensionering av odlingstillstånd och flödestransport av fosfor Projekt AquaBest Dimensionering av odlingstillstånd och flödestransport av fosfor ?

Tillförlitliga data saknas! Huvudproblem vid tillståndsgivning: Tillförlitliga data saknas! Preliminärt beslut odlingsvolym utifrån tillgängliga data Vid stor osäkerhet i datakvalitet tillämpas försiktighetsprincipen Tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år Under tiden inrättas ett kontrollprogram Tillståndsgiven produktion revideras och fastställs

Utvärdering av kontrollprogram Tolv av 13 utvärderade odlingar var anslutna till samordnade recipientkontrollprogram (SRK) kvaliteten på kontrollprogrammen vid odlingen bedöms i fyra fall bedöms som hög, sex fall som medelhög och tre fall som låg Avståndet till kontrollpunkt för provtagning ligger i genomsnitt 4.6 km från odling. I fyra fall ligger kontrollpunkten mindre än 1 km från odlingen, medan den i tre fall ligger ca 10 km från odlingen

Utvärdering av kontrollprogram Någon utvärdering och analys av miljöeffekter görs nästan aldrig!

Hur bör ett kontrollprogram se ut? Uppdrag från Jordbruksverket Vilka kemiska och biologiska parametrar bör ingå? Andra parametrar: lukt, ljud, etc ? Provtagningsfrekvens? Differentierade program beroende på produktionens storlek - kostnadsaspekt? Samordnade eller enskilda program? Vem ansvarar för uppföljning och analys?

Miljörapport Innehåller uppgifter på produktion, dödlighet, fodertyp, foderanvändning, sjukdomar, rymlingar, mm Odlingens miljöbelastning beräknas utifrån ovanstående uppgifter – ”fosfordos till miljön” Den årliga belastningen måste sammankopplas med resultaten från kontrollprogrammet – ”effekt av fosfordos”

Miljöövervakning av fiskodling Miljörapport Databas Analys Rapportering Kontrollprogram

flöde av näringsämnen från odling till omgivande ekosystem Pågående forskning: flöde av näringsämnen från odling till omgivande ekosystem