Tre generationer branschforskningsprogram: effekter och lärdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Det värdefulla ENGAGEMANGET
Att identifiera och utveckla ledare
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Nödvändiga perspektivskiften
Etanol från cellulosa Vetenskaplig utvärdering Februari 2011 Vincent Eijsink Jack Saddler Liisa Viikari Roland Wimmerstedt.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Enhetschef Fastighetsutveckling
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Ett regionalt kriskompetenscentrum med människan i centrum.
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Vad är Kulturbryggan? En statlig utredning med två huvudsakliga uppdrag: Att ge förslag till regeringen på hur en permanentad Kulturbrygga ska se ut.
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
FoU-strategi för Mittsverige Forskningen skall vara av hög internationell kvalitet till nytta för regionen I FoU-strategin prioriteras vissa forskningsområden.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Integration och mångfald –
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Presentation Jämte, Estland, Västerbotten, Stockholm.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Tillväxtanalys uppdrag Bl.a. analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i olika delar av landet, inklusive tillgänglighet till kommersiell.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Välkommen till ESF:s seminarium
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Agenda myndighetsmötet 21 mars
Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
Nya föreskrifter och allmänna råd
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Innovationsupphandling - ett verktyg för problemlösning
Strategiska perspektiv på verksamheten
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
NEA Seminarium 7 december 2004
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Förenkla för företagen Träff miljökonsulter Hösten oktober, Malmö.
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Tre generationer branschforskningsprogram: effekter och lärdomar Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T 08-55 11 81 11 tomas.astrom@faugert.se www.faugert.se 2012-03-22

Technopolis och Faugert & Co Utvärdering Europas största privata företag specialiserat på kunskaps-triangeln Grundat 1989 90 anställda i nio länder Faugert & Co Utvärdering: Grundat 1992; sedan 2004 ett dotterbolag inom Technopolis Dussinet medarbetare, varav häften doktorer Kunderna främst FoU-finansiärer och universitet i Sverige, Norden och EU

Disposition Om branschforskningsprogram Resultat av de fyra programmen Måluppfyllelse för de fyra programmen Effekter av tre generationer program Aktörernas lärdomar av tre generationer program Utvärderarnas slutsatser av tre generationer program

Om branschforsknings-program

Ett branschforskningsprogram: Syftar till att gynna aktörerna – främst företagen – i en bransch Inbegriper FoU om företagens behov FoU-verksamheten genomförs gemensamt av FoU-utförare och företag FoU-utförarnas arbete finansieras med offentliga medel; företagen själva satsar minst lika mycket Är resultatet av regeringsuppdrag Baseras som regel på avtal mellan staten och näringslivet

Men variationen är stor De flesta branschforskningsprogram delar dessa grundläggande drag, men det finns flera undantag: Program som syftar till demonstration av ny teknik för att bidra till implementering av FoU-resultat som framkommit i andra program Särskilda program för SMF Program för att stimulera mobilitet Program där offentliga medel finansierat arbete inom företag Program där administrationen ”outsourcats” från myndigheten

Branschforskningsprogrammen Första generationen Andra generationen Tredje generationen

Vårt uppdrag Med utgångspunkt i alla branschforskningsprogramsutvärderingar destillera fram lärdomar som underlag för framtida program Huvudfokus på fyra programutvärderingar som slutfördes 2011: Gruv Stål (pågick fortfarande då det utvärderades) IT & telekom Skog & trä (pågick fortfarande då det utvärderades) Vi har sedan 2006 utvärderat merparten av programmen; totalt har 18 medarbetare medverkat

Offentliga budgetar, tredje generationen

Resultat av de fyra programmen

Programmens syften och strategier Programmen syftar till att: Stärka företagens internationella konkurrenskraft Främja FoU-utförarnas vetenskapliga utveckling genom fördjupad samverkan med företag och andra FoU-utförare Skapa bättre förutsättningar för svenskt deltagande i internationella FoU-program Avsikten är att dessa syften ska uppnås genom: Teknikutveckling Kompetensutveckling (utveckling av befintlig personal) Kompetensförsörjning (utbildning och examination av nya individer, framför allt forskarutbildade) Samverkan mellan företag och FoU-utförare

Motiv för deltagande enligt företagen Mycket viktigt Inte alls

Motiv och resultat enligt företagen (prioritetsordning) Motiv för deltagande Förbättrat samarbete med FoU-utförare Tillgång till ny teknik Kompetensutveckling av befintlig personal Förbättrat samarbete med andra företag Tillgång till finansiella resurser Kompetensförsörjning (forskarutbildade) Mer vetenskapligt arbetssätt inom FoU Förbättring av rykte och image Resultat, uppnådda eller förutsedda Kompetensutvecklad personal Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter Nya FoU-projekt Användning av nya metoder eller tester Ökad internationell konkurrenskraft Andra publiceringar Demonstrator/prototyp Utveckling av företagets produktutbud FoU-utförarna uppger samma resultat, om än inte riktigt i samma ordning

Personlig betydelse av deltagandet (prioritetsordning) Enligt företagsrepresentanter Ökad kännedom om svensk FoU Nya kontakter med FoU-utförare Fördjupade kontakter med FoU-utförare Ökad insikt i FoU-utförares förutsättning-ar att lösa industrins problemställningar Nya kontakter med andra företag Fördjupade kontakter med andra företag Ökad kännedom om internationell FoU Ökad insikt i vetenskapliga arbetssätt Enligt FoU-utförarrepresentanter Fördjupade kontakter med företag Nya kontakter med företag Fördjupade kontakter med FoU-utförare Nya kontakter med FoU-utförare Ökad kännedom om svensk FoU Ökad kunskap om FoU i andra discipliner Medverkan till nytt FoU-område Ökad kännedom om internationell FoU

Fler resultat Företagen väljer i hög grad att använda programmen till att lösa ”dagens problem”, snarare än för att arbeta med mer långsiktiga frågor (men tillämpandet av en särskild budgetandel för långsiktiga eller innovativa projekt i tre av de fyra programmen har ökat långsiktigheten) Mer än 80 % av företagsrepresentanterna menar att deras förväntningar uppfyllts eller överträffats Samverkan sker till övervägande del med sedan tidigare väl kända FoU-utförare (skog & trä undantaget), men kontaktytorna har breddats Programdeltagandet har endast i liten utsträckning lett till deltagande i internationella FoU-samarbeten (här uttolkat som EUs ramprogram och RFCS) (FoU-utförarna i IT & telekom undantagna) Totalt har minst 39 doktorer delfinansierats av programmen; 28 av dessa (72 %) arbetar i Sverige, 16 (41 %) för företag

Forskarexamination Totalt har minst 39 doktorer delfinansierats av programmen; 28 av dessa (72 %) arbetar i Sverige, 16 (41 %) för företag

Måluppfyllelse för de fyra programmen

Måluppfyllelse (1) Stärka företagens internationella konkurrenskraft Kompetensutvecklad personal viktigaste resultatet Ny teknik och nya metoder har i vissa fall redan implementerats Personmobiliteten från UoH till företag är blygsam, men rekryteringsbasen anses som viktig Sammanfattningsvis har företagens konkurrenskraft stärkts Främja FoU-utförarnas vetenskapliga utveckling genom fördjupad samverkan med företag och andra FoU-utförare Fördjupad samverkan har uppnåtts; bygger oftast på tidigare relationer Bidrar till upprätthållande av FoU-utförarnas omfattning och kompetens, men räcker inte till någon utbyggnad I några fall finns en tydlig fokusering på att särskilt gynna utvalda FoU-utförare Sammanfattningsvis har flera FoU-utförare gynnats, och deras FoU har fått en tydligare näringslivsrelevans

Måluppfyllelse (2) Skapa bättre förutsättningar för svenskt deltagande i internationella FoU-program Deltagarna upplever sig vara bättre rustade att ta initiativ till internationella projekt och mer attraktiva som partners Endast i undantagsfall har företagen exploaterat dessa förutsättningar För FoU-utförarna är utfallet något bättre (för IT & telekom riktigt bra) Sammanfattningsvis är uppfyllelsen av detta mål blygsamt och för företagen dåligt (sett till faktiskt eller förväntat deltagande)

Effekter av tre generationer program

Att omsätta FoU tar tid… FoU-projekt Aktiviteter Resultat Doktorer, licentiater, civilingenjörer Ny teknik, idéer, koncept Ny kunskap Nya/fördjupade kontakter Indikativt tidsperspektiv: 0–5 år Ökad insikt i FoU Nätverkande Kompetens- utveckling/ -försörjning Nya metoder, processer, tester och arbetssätt Första ordningens effekter Indikativt tidsperspektiv: 2–10 år Nya företag Open innovation Stärkt konkurrenskraft Teknikspridning Andra ordningens effekter Indikativt tidsperspektiv: 5–20 år

Effekter (1) En nationell kunskapsbas byggs upp Generiska och konkurrensneutrala tekniska lösningar utvecklas Företagen får tillgång till kompetens och utrustning som de inte själva har, liksom till ytterligare FoU-resurser Företagen stärker och fördjupar kontakter med FoU-utförare Företagen håller kontakt med den internationella forskningsfronten (genom FoU-utförarna) En rekryteringsbas byggs upp Kostnader delas, såväl med andra företag som med staten Ett högre tekniskt risktagande möjliggörs (genom kostnadsdelningen)

Effekter (2) Programmen skapar en kunskapsgemenskap och bygger upp: Det svenska humankapitalet inom området, såväl genom kompetensutveckling som genom att nyutexaminerade tillförs arbetskraften Den svenska forskningsinfrastrukturen genom att FoU-utförare har möjlighet att upprätthålla och utveckla kompetens, utrustning och personal inom för företagen relevanta områden Denna typ av kunskapsgemenskap (knowledge value collective, KVC) är en viktig konkurrensfördel för svensk industri Statens och industrins investeringar har stärkt det svenska innovations-systemets attraktionskraft och därmed förutsättningarna för att åstadkomma effekter Samtidigt visar flera studier att när UoH-forskare samverkar med företag leder det både till högre vetenskaplig kvalitet och högre produktivitet

Aktörernas lärdomar av tre generationer program

Lärdomar hos programmens aktörer (1) Tre generationer program har lett till en evolution för programstrategierna Samverkansformen har behållits, men tidigare programs svagheter har åtgärdats Samtidigt har regeringsuppdragen utgjort begränsningar VINNOVAs viktigaste lärdomar är insikterna att: Programdeltagandet helst inte bör begränsas till vissa företag Program inte bör tillämpa förutbestämda budgetandelar för enskilda företag Ansökningar bör kvalitetsgranskas av oberoende experter En särskild budgetandel bör avsättas till långsiktiga eller innovativa projekt Företag eller branschorganisationer (när sådana finns) bör engageras i design och genomförande av program, men deras syn måste balanseras av ett samhälleligt perspektiv

Lärdomar hos programmens aktörer (2) Företagen har genom sitt deltagande efterhand kommit till insikt om: Värdet av att samverka med externa FoU-utförare Värdet av att samverka med varandra i gemensamma frågor Att myndigheter kan vara partners (och inte bara kravställare) FoU-utförarna har å sin sida lärt sig att: Behovsmotiverad FoU i samverkan med företag kan vara berikande Ergo: en beteendeadditionalitet för alla aktörer

Utvärderarnas slutsatser av tre generationer program

Reflektioner (1) Programmen har gjort mycket nytta; utan statligt stöd skulle: Företagens relativa internationella konkurrenskraft ha utvecklats sämre Det svenska utbildningssystemet ha producerat mindre anställningsbara civilingenjörer, licentiater och doktorer Det finnas färre och mindre kvalificerade leverantörer av FoU-tjänster Ett fortsatt stöd för denna typ av FoU-samverkan behöver inte nödvän-digtvis vara sektoriellt avgränsat, men om det inte är det förloras sannolikt delvis möjligheten att åstadkomma samma strategiska förankring Det vore klokt om regeringskansliet engagerade aktuell myndighet under formuleringen av regeringsuppdrag för att: Göra uppdragen mer realistiskt genomförbara I högre grad målgruppsanpassa uppdragens syften Undvika en missriktad fokusering på UoH som ensam FoU-utförare VINNOVA bör säkerställa att program ges utvärderingsbara mål

Reflektioner (2) Institut och UoH är viktiga, ibland kritiska, för många företags teknik-försörjning. Forskningsinfrastrukturen är således viktig för företagens konkurrenskraft Det finns FoU-intensiva företag som fokuserar offentliga medel till utvalda FoU-utförare. Dessa företag har stor betydelse som systemintegratörer Framtida program bör utgå ifrån sektorer med FoU-kompetens, såsom traditionellt starka svenska sektorer. Inom dessa finns krävande beställare, vilket tvingar FoU-utförarna att ständigt utvecklas Programmen erbjuder en funktionell form för dialog mellan företag, FoU-utförare och finansiärer som annars är svår att åstadkomma Statens deltagande och finansiering är viktig eftersom FoU-verksamheten är förknippad med en risk som företagen sällan är beredda att själva ta

Möjliga lärdomar inför framtida program (1) Program bör vara öppna för deltagande av alla aktörer aktiva inom, eller med förmåga att bidra till, aktuellt ämnesområde, sektor etc. Reell konkurrens bör tillämpas, varför oberoende kvalitetssäkring av ansökningar bör vara standard Åtminstone två företag bör som regel medverka aktivt i varje projekt Programstyrelser bör ha en bred representation så att de inte helt domineras av de företag som främst ska gynnas av programmet För att höja graden av företagsengagemang kan det finnas anledning att pröva att avkräva alla företag (förutom SMF) del av insatserna i kontanter För att stimulera till mer långsiktigt syftande projekt behövs starka incitament, exempelvis genom en särskild budgetandel

Möjliga lärdomar inför framtida program (2) SMF behöver – i de flesta fall – själva delfinansieras och hänsyn måste tas till att deras FoU-behov är relativt kortsiktiga Syftet att förbättra förutsättningarna för deltagande i internationella FoU-program bör tillämpas selektivt; starkare incitament kan då behövas Längre programperioder och längre planeringshorisonter vore gynnsamt Tydligare administrativa krav avseende transparens och uppföljning bör ställas på företag som leder projekt och i synnerhet om de ska hantera offentliga medel

Tack för uppmärksamheten. Technopolis-gruppen har kontor i Amsterdam, Ankara, Brighton, Bryssel, Frankfurt/Main, Paris, Stockholm, Tallinn och Wien.    Se våra hemsidor för ytterligare information:  www.faugert.se www.technopolis-group.com