Det ekonomiska läget Mats Kinnwall Chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting

Global konjunktur Tvärstopp följt av stabilisering! Finanskrisen utlöste kollaps i världshandeln… …som dock har börjat att återhämta sig Världshandeln ligger fortfarande långt under nivåer före krisen

Global konjunktur Botten har passerats

Global finansmarknad Riskaptiten ökar

Global ekonomi “Gamla världen” dominerar Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, BRIC, står bara för 15% av global nominell BNP.

USA Maskinen spottar igång

USA Hushållens nettoförmögenhet

USA Arbetslösheten steg brant

Eurozonen Stabilisering på gång

Sverige Skarp inbromsning…

Sverige Exporten utgör mer än hälften av BNP

Sverige Beroende av gamla världen Tämligen stabila handelsmönster: Svensk export går främst till likartade länder BRIC:s exportandel stadigt runt 5 procent Liksom andelen till forna Östeuropa

Sverige Barometrarna vänder

Sverige Konsumenterna hyfsat positiva

Sverige Dopad bostadsmarknad!

Sverige Chocken till arbetsmarknaden Varslen har minskat snabbt under hösten och nått mer normala nivåer Tyder på att arbetsmarknadsläget inte blir riktigt så illa som vi räknat med

Sverige Större smäll för utbudssidan den här gången Mycket skarpare fall i BNP denna gång jämfört med 90-talskrisen men mindre uppgång i cyklisk arbetslöshet Slutsats: Potentiell BNP föll mycket mer denna gång; finanskrisen mer en utbudschock d.v.s. potentiell tillväxt föll mycket kraftigare denna gång men chocken till utbudssidan verkar reverseras snabbt

Sverige Mycket mindre BNP-gap denna gång Eftersom BNP-fallet till större delen har drivits från utbudssidan denna gång har också resursutnyttjandet fallit mindre BNP-gapet inte alls så stort som efter 90-talskrisen Vi räknar ändå med att det tar 7 år att slut gapet efter finanskrisen Slutsats: Finanskrisen innebär inte överdrivet stora deflationsrisker

Sverige Undvik kriser! Kraftiga uppgångar i arbetslöshet/fall i produktion tenderar att bita sig fast 5 år för BNP att återgå till utgångsläget under 1990-talet 15 år innan BNP återkom till ”trend” NAIRU hoppade upp på ryggen av stigande arbetslöshet Arbetslösheten föll aldrig tillbaka under 4,5 procent under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet Produktionskapaciteten föll/arbetslösheten steg permanent

Normalläget nås 2015 Arbetsmarknadsgapet Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Sverige Skatteunderlaget återhämtar sig

Sverige Ljusning under hösten

Skatteunderlaget Fokusera på lönesumman!

Realt skatteunderlag. Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ekonomirapporten. Oktober 2009 Antalet arbetslösa och ekonomiskt bistånd 1983–2013 Tusental personer respektive miljarder kronor Ekonomirapporten. Oktober 2009

Kommunernas samt landstingens resultat oktober 2009 samt resultateffekt av reviderade förutsättningar. Miljarder kronor Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunernas och landstingens samlade resultat inklusive revideringar Kommunernas och landstingens samlade resultat inklusive revideringar. Miljarder kronor Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Sysselsättningsförändring i kommuner och landsting Sysselsättningsförändring i kommuner och landsting. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Några viktiga frågor de närmaste åren Omställning i kommunerna – mindre skola, mer äldreomsorg Skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner. Utjämningen åter i fokus Medfinansiering av infrastruktur Ökad transparens och jämförelser mellan kommuner Upphandling och konkurrens Brukarval istället för upphandling?? Ökade behov av att följa upp verksamheten Tydligare avtal med entreprenörer

Olika verksamheters demografiska volymutveckling, 2006–2013 Ekonomirapporten. Oktober 2009

Framtidens utmaning 31 31 31

Högre skatter?

Långsiktig finansiering Mats Kinnwall Chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting

Effektivitet i offentlig sektor Några principiella tankar (1) Baumols dilemma: Relativt sett svårare att öka produktiviteten i tjänstesektorer Lika stora löneökningar i varu- och tjänsteproducerande sektorer Tjänster blir relativt dyrare att producera över tid Om skattefinansierade tjänster krävs därför ständigt stigande skattesatser om konsumtionsvolymens tillväxt ska matcha konsumtionstillväxten av den privata sektorns produkter

Effektivitet i offentlig sektor Några principiella tankar (2) Om helt produktivitetsdriven tillväxt i privat sektor Oförändrad skattesats medger bara oförändrad konsumtion av offentliga tjänster Ökad produktivitet i privat sektor leder visserligen till högre löner och skatteunderlag/skatteintäkter men ökningen i skatteintäkter äts upp av ökade löner i offentlig sektor Dessutom växer efterfrågan på sektorns tjänster snabbare än på övriga produkter i takt med teknologisk utveckling och ökande inkomster Enda möjligheten att finansiera större volym offentlig konsumtion till oförändrad skattekvot vid produktivitetsdriven tillväxt i näringslivet är lägre löneökningar i offentlig sektor Leder till rekryteringsproblem i sektorn

Effektivitet i offentlig sektor Några principiella tankar (3) Ökad produktivitetstillväxt i näringslivet försvårar dilemmat: Snabbare produktivitetstillväxt leder till snabbare löneökningar i privat sektor, kompensationskrav i offentlig sektor, ännu större krav på skattehöjningar för att uppnå lika stor volymtillväxt i privat och offentlig sektor Avgörande för skatteunderlaget och utrymmet för tillväxt i sektorn utan skattehöjningar är tillväxt i arbetade timmar Dessa leder inte till löne- och kostnadsökningar Delvis en ekonomisk-politisk fråga Sysselsättningen kan påverkas med politik på marginalen men främst en demografisk fråga

Effektivitet i offentlig sektor Några principiella tankar (4) För att bibehålla nuvarande ambitionsnivå i sektorn krävs betydande skattehöjningar För att öka ambitionsnivån krävs ännu större skattehöjningar Inget klockrent samband mellan skattetryck och ekonomisk tillväxt men det finns gränser…! Lösningen är alltså inte ökad produktivitetstillväxt i privat sektor! Vad kan man göra om skattevägen är stängd? effektivisering Individuell finansiering avgiftsfinansiering Vårt fokus är effektivisering: lätt att snacka om, svårare att leverera!