Medeltiden Norden 1050-1520 Europa 500-1500

Tidig medeltid, Europa 500 - ca 1000 Västrom går under Germaner skapar nya riken (Frankerna – Karl den store) Landsbygden blir viktigare än städerna Handeln minskar Från romersk penningekonomi till självhushållning och gåvoekonomi Germanerna hade aldrig varit stadsbor – hövdingarna/kungarna bodde på stora lantgods Svårt för köpmän att ta sig fram p g a rövarband Varje lantgods försökte vara självförsörjande I Östrom lever den romerska kulturen kvar

Kyrkan Större delen av Europa blev kristet under tidig medeltid - Allt fler germanska ledare insåg att kyrkan var en mäktig samarbetspartner – blev Kristna - Folket tvingades göra som ledarna Varje by hade sin kyrka, församlingarna i ett område utgjorde ett stift med en biskop som ledare – hans kyrka katedralen var ståtligare än övriga kyrkor

De vanliga människorna och kyrkan Bibeln och gudstjänster – Latin Vetenskap och kyrka = samma sak Vidskeplighet Avlatsbrev

Godssystemet Godsägarnas mark delades in i två domäner. Domän 1 brukades under godsägarens överinseende av folk som bodde på hans gård, livegna bönder eller slavar. Hela skörden var godsägarens Domän 2 jorden var uppdelad i små gårdar som arrenderades av de livegna och ibland även av självägande bönder . Arrendet betalades i form av jordbruksprodukter och genom att arbeta på godsherrens domän Ett litet skikt av rika godsägare tog hand om en stor del av jordbruks- produktionen, och bönderna som gjorde allt arbete fick behålla en mindre del

Feodalism/länsväsendet Hur skulle kungen hålla ihop sitt rike (som Består av självförsörjande lantgods) och se till att saker som försvar och rättsväsen fungerade? Vasaller får sköta län ”feodum” (skatteindrivning, rättsväsen etc.) åt Kungen i utbyte mot krigstjänst. Vasallen får lön i form av jordbruksprodukter från sitt län - kan överlåta delar av sitt län till personer som han vill belöna och knyta till sig. Kungens makt är uppdelad på många lokala Makthavare.

De tre stånden De som strider De som ber De som arbetar

Högmedeltiden 1000 - ca 1300 Storhetstid Stor folkökning Omfattande nyodling Nya odlingsmetoder Uppsving för städer, hantverk och handel Ökad kungamakt Kulturell blomstring Penninghushållning slår igenom

Städerna och handeln Marknadsplatser blev centrum för utbyte av jordbruksvaror och för hantverk – utvecklades till städer Människor får nu tillgång till varor som de inte kan tillverka själva och kan specialisera sig på att producera något annat som andra behöver Köpmannen tjänar mest pengar – köper upp varor, transporterar dem dit de efterfrågas och säljer dem där – genom handel kunde man bli rik Gillet = en slags förening för köpmän i samma bransch, stötta varandra ekonomiskt, även politisk funktion Skråna – hantverkarnas föreningar, slog vakt om kvalité och reglerade vem som fick etablera sig i staden

Ny samhällsklass Ny arvsföljd Borgare – handel och hantverk Stod under länsherres beskydd Misstänksamma bönder och hånande adelsmän

Kungens återkomst När ekonomin blev bättre och penninghushållningen slog igenom fick kungen större inkomster i form av pengar Kunde avlöna soldater och tjänsteman som lydde direkt under honom kunde angripa vasaller som inte lydde under honom och ta deras län samt ta tillbaka län eller utse nya pålitliga vasaller Fördel för bönderna och städerna: slut på småkrigen mellan adelsmännen och lugnet gynnade jordbruk och handel Nackdel för kyrkan: När en kyrklig vasall dog ville kungen ha makten att påverka vem som skulle efterträda biskopen när han dog, kyrkan protesterade

Senmedeltiden 1300-ca 1500 Hungersnöd Stor befolkning Nästan all odlingsbar mark tagits i bruk Skörden regnade bort Krig och uppror 1337-1453, England och Frankrike Plundring Skatter

Maktförskjutningar Kungarna behövde mer pengar för att kunna finansiera sina krig När städerna blev allt rikare fick även förmögna köpmän vara med på rådslagen där kungen annars samlades med sina storvasaller – de första parlamenten uppstod Kungen delade med sig av sin lagstiftande makt mot att parlamentet accepterade vissa skatter – den tidigare skattebefriade kyrkan måste också ge med sig Adeln hade förlorat sin betydelse som krigare, kyrkans makt hade minskat, städerna stödde kungen mot större självständighet

Kvinnans ställning Biologiska bevis för underlägsenhet: bara en behållare för barnet Slidan, en inåtvänd penis Underlägsen, därför behövde hon manlig hjälp med allt dottern ägde hälften mot sonen, mannen förvaltade egendomen och fick slå sin hustru, fick dock inte sälja hustruns jord. Rättigheter: morgongåva vid makens död, 1/3 av makens egendom om de fått barn, fick köpa saker utan att fråga maken, änkor var myndiga, men fick inte vara barnens förmyndare

Kvinnans försörjning På landet – deltog i jordbruksarbetet I staden – mat, dryck och tygframställning, hantverk Ansvar för hemmet samtidigt som de arbetade sida vid sida med sin man Adeln –arvtagerskor gifte sig medan resten blev ungmöer eller gick i kloster Adelsdamer och drottningar = dygdigare och bättre förebilder på grund av sitt högre stånd. Kvinnor fick också vara hänsynslösa och delta i krig, bara de tillhörde rätt stånd.

Två kvinnobilder Eva – djävulens instrument, något underlägset ont, synderskan Jungfru Maria – värnade om sin sexuella integritet. ren och moder på samma gång, blev gravid utan menstruation eller samlag och födde utan smärta. Jungfrudom värderades högre än äktenskapet! Motsvarighet i den höviska kulturen hos aristokratin. Många män som hyllade Maria dömde vanliga kvinnor hårdare