1 - Bönens värld, inledning. Se jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig, Upp. 3:20. Att bedja är att släppa in Jesus. Han vill komma in i din värld, in i ditt hjärta. Jesaja 65:24: ”Och det skall ske, att förrän de ropar skall jag svara, och medan de ännu talar skall jag höra.” Jesus klappar på våra hjärtan för att genom vår bön få oss att öppna oss och ta emot den gåva han har utsett åt oss. Bönen är själens andedräkt, det organ med vilket vi släpper in Kristus in i vårt hjärta och ande. Öppna dig för Jesus. Han vill ha en förtrolig kontakt och en levande samvaro med dig. Här handlar det om en stark och äkta kontakt mellan Gud och människan. Att bedja är att öppna sig för Jesus, det fordrar ingen kraft, det är en fråga om Din vilja.

2 - Bön i nödens stund. I vilken nöd vi än kommer, själslig eller kroppslig, så behöver vi bara vända vår blick mot honom som står färdig med all den helande kraft som omedelbart övervinner syndens dräpande gift. Att bedja är att få ta emot Jesu undergörande kraft både dag och natt. Bön är något djupare än alla våra ord, en hjärtebeskaffenhet, ett sinnestillstånd. I vår hjälplöshet hittar vi det bedjande sinnet. Innan dess har vi oftast prövat allt innan vi slutligen går bönens väg. Det vilar något av Guds välbehag över vår hjälplösa situation. Utifrån vår hjälplöshet vill Herren lära oss att bedja, i ett fullständigt beroendeförhållande till honom.

3 - Guds vilja och attityd. Gud, Du vår Fader som låter din sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga, Matt. 5:45. Gud har inte anseende till person. Han förlåter och ber även för sina fiender. Gud t.om. älskar sina fiender. Vi bestämmer ofta i förväg hur Gud skall svara på våra böner, men det är ytterst Gud som avgör böne-svaren. Vi får ändå förtrösta på Gud som vet allt. Psalm 139:4-5: ”Förrän ett ord är på min tunga, så känner du Herre, det till fullo. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.” Herren vet vad som är bäst för oss var och en. Vad jag gör förstår du inte Nu, men framledes skall du fatta det, Joh. 13:7.

4 - Vår vilja och attityd. Låt inte din hjälplöshet driva dig till förtvivlan, ty den är bönens verkliga hemlighet och drivande kraft. Så säger den Helige Ande: ”Jag bor hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande; ty jag vill ge liv åt de ödmjukas ande och liv åt de förkrossades hjärtan”, Jesaja 57:15. Vi måste lära oss att lita på och vila hos den ibland obegriplige Guden. Vår hjälplöshet skall stilla bära hela bönens liv. Jesus: ”mig förutom kan ni ingenting göra”, Joh. 15:5. Vi får lägga fram våra svårigheter och all vår nöd inför Gud i bön.

5 - Bönens väsende Är Tro. Den andra sidan av det sinnelag som utgör bönens väsen är tro för utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Den som vill komma till Gud måste tro, att han är till och att han lönar dem som söker honom, Hebr. 11:6. Hjälplösheten och tron i förening frambringar bön. Jesus: ”Sannerligen säger jag eder: Om ni har tro och inte tvivlar, så skall ni säga till detta berg: häv dig upp och kasta dig i havet, och det skall ske.” ”Allt vad ni med tro bedjen om i eder bön, det skall ni få,” Matt. 21:21-22. ”Om vi tror skall vi få se Guds härlighet,” Joh. 11:40. ”Såsom du tror, så må det ske dig,” Matt. 8:13. Vi måste bedja i tro och inte tvivla, Jak. 1:6.

6 - Tro är att komma till Kristus. Tro är att komma till Kristus Jesus. Den som kommer till mig skall jag sannerligen inte kasta ut sa Jesus i Joh. 6:37. Trons enkla och tydliga livstecken är att den ser sin nöd, erkänner sin hjälplöshet, går till Jesus och lägger allt i hans hand. Vi får kasta alla våra bekymmer och bördor på honom. Att tro är att gå till Jesus och tala uppriktigt och förtroligt med honom om all vår nöd, om det som rör ”hela” vårt liv. Vår tro skall inte hjälpa Jesus att uppfylla vår bön. Han behöver ingen hjälp. Jesus behöver bara tillträde till våra hjärtan. Bönesvaren är inte beroende av vår känslor eller tankar före, under eller efter bönen. Vi har tro nog, när vi går till honom i vår nöd och lägger fram den inför honom. Vi får även berätta för Jesus om våra tvivel, vår otro och om vår svaga tro. Förrän ett ord är på min tunga så känner Du det Herre till fullo, Psalm 139:4.

7 - Bönens svårigheter. ”Ni är fulla av begärelser, ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni inte ber. Ni ber, men får ingenting, därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredställa era begär,” Jakob 4:2-3. Istället lockar, uppmuntrar, förmanar och befaller oss Jesus att bedja på ett sunt och ödmjukt sätt, där vi sätter andra före oss själva. Be, så skall ni få säger han. Sök så skall ni finna. Ty den som ber, han får och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas, Matt. 7:7-11. Finns det någon bland Er som ger sin son en sten när han ber om bröd eller ger honom en orm när han ber om fisk? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ger era barn goda gåvor, skall då inte Er fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom, Matt. 7:7-11. ”Gör Er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom får veta alla era önskningar,” Fil. 4:6. När vi försummar bönen bedrövar vi Jesu hjärta. Denna försummelse är en av våra största synder. Bön är arbete, en ansträngning, en tung börda, men också en stor glädje. Var flitig och trofast i bönen. Övning och uthållighet lär dig bruka detta känsliga instrument.

8 - Bönens Ande. Bön är att tala om för Jesus vad vi saknar. Förbön är att tala om för Jesus vad vi ser andra saknar. Bönens Ande – den helige Andes viktigaste uppgift är att förklara och förhärliga Jesus. När vi lär känna Jesus på djupet så kommer vår bön att bli ett stilla, förtroligt samtal med Jesus, vår bäste vän och livskamrat. När vi i bönen gjort det som åligger oss, är det Jesus som har ansvaret för bönesvaret. Vi kommer att känna en ny frid när vi lagt saken i hans händer. Guds Son – Jesus Kristus vet vad som är bäst för oss och han förmår allt. Vi får inte använda bönen till att kommendera Gud. Se t.ex. I Joh. 2:1-11, och lägg märke till att Jesu moder aldrig befaller Jesus att göra något under. Vi måste istället överlåta oss åt Gud. När och hur vår bön skall uppfyllas, det bestämmer Gud. Det är viktigt att vi ber i Jesu namn. Då har du löfte om bönesvar. Var uppriktig I din bön. Herren känner dig bättre än du känner dig själv. Gud hör vår bön för hans namns skull. Han väntar på att vi skall be honom hjälpa oss.

9 - Bönens arbete, del 1. Jesus: ”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd,” Matt. 9:37b-38. Vidare säger han: ”Allt vad två av Er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn där är jag mitt ibland dem,” Matt. 18:19-20. Jesus: ”Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort och det kommer att flytta sig.” Ingenting blir omöjligt för Er, Matt. 17:20. Vi skall be ständigt och TACKA Gud, 1 Tess. 5:17. Bed för vänner och fiender, i alla livets situationer. Visa verklig omsorg om dina medmänniskor, din nästa. Bönen är det viktigaste arbetet i Guds rike. Genom din bön/ förbön kan du få vara med och hjälpa fram nådegåvor och kallelsetjänster.

10 - Bönens arbete, del 2. Först och främst uppmanar jag Er till förbön, åkallan och tacksägelse för alla människor speciellt de i ledande ställning. Att be så är riktigt och behagar Gud vår frälsare som vill att ”alla” människor skall bli frälsta och lära känna sanningen. Och vägen dit den vet ni sa Jesus. Han är vägen, sanningen och livet och ingen kommer till Gud, Fadern utom genom tro honom. Han bar hela världens synd på sig upp på korset, din och min synd. Jesus sade:” Gå för den skull ut i hela världen och gör alla folk till mina lärjungar. Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett Er.” I förberedelserna för varje väckelse ligger ett uthålligt bönearbete. Det viktigaste arbetet är det vi utför på knä, ensamma med Gud, borta från världens larm och människors beundran. Använd gärna en anteckningsbok för personliga böneämnen. Bed konkret för varje böneämne. Bed om bönens Ande, ingenting skall då vara omöjligt för dig.

11 - Bönens kamp, del 1. ”Vaka och bed att ni inte utsätts för prövning,” Mark. 14:38. Vår fallna natur och satan är allierad, fientlig mot Gud, Rom. 8:7. Vi har också en kamp att utkämpa mot ondskans andemakter i hímlarymderna, Ef. 6:12. Den avgörande kampen är kampen för att nå in i ensamheten med Gud och göra detta dagligen. ”Gör Er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla Era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och tankar skydd i Jesus Kristus,” Fil. 4:5b-7. Bönestunden med Gud måste bli ett verkligt möte, där Jesus får gripa, fånga, fängsla och samla ”alla” våra intressen. Det är inte för Guds skull vi behöver våra bestämda bönestunder, det är vi som behöver dem.

12 - Bönens kamp, del 2. Stillheten är en nödvändighet i bönen. Jesus gick bort till en enslig plats och bad, Mark. 1:35. Jesus gick upp på berget ensam för att be, Matt. 14:23. Jesus drog sig undan från människor för att be, Luk. 22:41. Var stilla och lyssna in Guds röst under din bönestund. Du behöver inte tala med Gud konstant. Psalm 139: ”Utrannsaka mig, Gud och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar och se till, om jag är stadd på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.” När den helige Ande lyfter fram våra enskilda synder i vår enskilda bön, bekänn dom och gå vidare. Vänd dig sedan bort från dina tidigare synder. Bed om bönens Ande och sök dig in i enighet med Jesus Kristus. Håll dig vaken och be, Mark. 14:38.

13 - Förbönen, bön för andra. Förbönens kamp, Rom. 15:30-31: ”För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som Anden ger, uppmanar jag Er bröder, att bistå mig i min kamp, genom att be till Gud för mig. Epafras, han tjänar Kristus Jesus och kämpar alltid för Er i sina böner för att Ni skall stå fasta och vara fullkomliga och helt uppfylllda av Guds vilja,” Kol. 4:12-13. Vår förbön för andra människor får inte bli en bönestrid inför Gud, där vi försöker tvinga Gud till bönesvar. Gud är god i sig själv och han giver åt alla villigt och utan hårda ord, Jak. 1:5. Han vet vad som är bäst för oss. Bed om vidgade böneperspektiv och låt dig inte förtröttas i din förbön utan bed till bönhörelsen kommer. Du får samarbeta med Gud för att utbreda Guds Rike.

14 - Bön och fasta. Detta är den svåraste bönekampen att gå in i, men den är nödvändig. Se t.ex. Mark. 9:29, där Jesus informerar lärjungarna om varför dom inte lyckats att driva ut en oren ande. Jesus: denna sorten kan bara drivas ut med bön och fasta. Fastan var lagstadgad I Israel, 3 Mos. 16:29, Sak. 8:19. Fastan är en yttre handling som skall utföras när det finns ett inre behov av den, Matt. 9:14-15. Visa inte din fromhet för människor i fastan, Matt. 6:16-18. Vi varken beder eller fastar för Guds skull utan för vår Egen skull. Vi behöver samarbeta med bönens Ande för att kunna bedja effektivt. Bön och fasta behöver användas för att vi skall kunna utbreda Guds Rike. Även vid utväljandet av ledare behövs bön och fasta, Apg. 13:2. Den helige Ande utväljer där Barnabas och Paulus. Detta gäller även när vi skall tillsätta äldste, missionärer och vid planläggningen av särskilt svåra uppgifter, Apg. 13:3 och 14:23.

15 - Bönens form. Önskebönen: Bönens begäran, att få något, att uttala en önskan. Här handlar det om att be över egna böneämnen. Förbönen: Gud har i sitt styrande av världen frivilligt bundit sig vid människan. Det är människans förhållande till Gud som avgör om världen skall bli vad Gud hade tänkt sig. Förbön är att be för andra. Tacksägelsebönen: Tacket bör utgöra en väsentlig del av vår bön. Hur mycket Jesus sätter värde på tacksägelsebönen ser vi av berättelsen om de tio spetälska som han botat, Luk. 17:11-19. Att tacka Gud är att ge honom äran. Tacka Gud för alla bönesvaren, tacka honom för de lekamliga gåvorna, att vi får vara hans barn, de andliga gåvorna etc. När jag tackar ger jag gud äran för vad han gör mot mig. Lovprisning: När jag tillbeder eller lovprisar ger jag Gud äran för vad han är i sig själv. Lovprisningen övergår i tillbedjan av Gud och kretsar bara kring Gud, Upp. 5:13. Lovsången skall tona genom himlarna i all evighet. Bön utan ord: Anden stöder oss I vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill, Rom. 8:26.

16 - Bönens skola. Gud sänder oss nöd, genom vilket han lär oss att bedja. Här kan det handla om att Gud vill pröva vår tro och uthållighet. Vi måste som kristna vara beredda på allt. Gud är alla goda gåvors givare. Han vet vad vi behöver och Gud vet allt om våra livsomständigheter. Trots detta måste vi vara uthålliga i bönens skola för att kunna bli helgade och övade bedjare. Bönens skola är tålamodskrävande, bed utan att förtröttas, Luk. 18:1-8. Bönens Ande måste få tillfälle att förklara Kristus för våra hjärtan varje dag. Andens undervisning går därför ut på att få bort allt som hindrar honom från att förklara Kristus för våra hjärtan. Anden vill också uppfylla vårt hjärta med omsorg om andra människor. Ibland måste vi gå igenom nöd och svåra lidanden för att bli övade och trofasta förebedjare och lära oss förbönens heliga konst.

17 - Bönens ”Helige” Ande. Bed om bönens Ande så att du kan bruka bönen på bästa sätt. ”Över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens och bönens ande, så att de ser upp till mig.” Bed om Guds ingripande i tillvaron och att det enbart skall förhärliga Guds namn. Herre lär mig bedja: ”Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat, låt ditt Rike komma, låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag vårt bröd för dagen som kommer och förlåt oss våra skulder liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Ock utsätt oss inte för frestelse utan rädda oss från det onda. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, Amen.