Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Kompetensombudsträff
Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd.
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
PRIMÄRVÅRDEN.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan
Karin Swensån Retzman, processledare Värmlands läns vårdförbund
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Behovsanalys och brukardialog 2011
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Patientlagen och information till patienter och närstående
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Att införliva barn- och familjeperspektiv i den somatiska vuxenvården Jeanette Back och Camilla Molin.
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
BARN SOM ANHÖRIGA I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
”Picknick i sängen” och andra erfarenheter Annette Leger Barndiabetessjuksköterska Lund 6 mars 2012.
Värdighet Delaktighet Möjlighet BARN SOM ANHÖRIGA RHK Emma Broberg.
Projektledare Jan-Erik Wounsch Ambulanscentrum NU-sjukvården
Tystnadsplikt och Sekretess för räddningstjänsten vid IVPA-larm
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Hej. Allt är inte så lätt som det låter Även om man är vuxen och har förstått, är det inte säkert att man gör som man blir tillsagd.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
ANHÖRIGSTÖD.
Barn som närstående.
Delat beslutsfattande och SIP
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Bättre brukarinflytande 2017
Anhörigstödet i Falkenberg
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Presentationens avskrift:

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga www.ltdalarna.se/barnkonventionipraktiken Falun den 20 mars 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten •

När barn är anhörig Hälso- och sjukvårdens och dess personals ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år: Ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Hälso- och sjukvårdslagen gäller också inom elevhälsans medicinska del och inom den kommunala hemsjukvården. •

Sjukvårdens ansvar och förutsättningar - Hälso- och sjukvårdspersonalens fokus är i första hand riktat mot den vuxne patienten vid allvarlig sjukdom/ skada, missbruks/ beroendeproblematik, psykisk funktionsnedsättning eller oväntad död. - Sjukvårdens verksamheter ska utifrån den specifika vårdsituationen som barnets anhörige befinner sig i informera, erbjuda stöd och stärka patienten (förälder/vårdnadshavare) i deras föräldraroll, för att patienten ska uppmärksamma och stötta sitt barn. - Barnet ska få möjlighet att komma till tals, och information, råd och stöd anpassas efter barnets ålder och mognad och i samråd med barnets förälder/vårdnadshavare.

Förekomst –många barn berörs 13% av barn födda 1987-89 har någon gång innan sin 18 –årsdag upplevt att någon av deras föräldrar hade vistats minst 1 vecka på sjukhus p.g.a en somatisk sjukdom. 3.4% av alla barn födda 1973-89 hade minst 1 förälder som avlidit. Plötsligt oväntad död hos en förälder orsakad av olycka, våld eller självmord drabbar 600 barn årligen i Sverige. Av alla barn i samhället födda 1973-89 hade 5.7% en förälder med psykisk sjukdom som vårdats inneliggande på sjukhus. Föräldrar som haft vårdkontakt i öppenvård på sjukhus p.g.a. missbruk eller dömts i domstol p.g.a rattfylleri eller narkotikabrott så berördes 17% av barnen. Barn som anhöriga till patienter i vården –hur många är de? Registerstudie CHESS 2013. •

Ur rapporten Frågar man inget – får man inget veta: Fråga: Vilket stöd/bemötande jag har fått? - brist på information Fråga: Vilket stöd/bemötande jag skulle vilja ha? - delaktighet, information och uppföljning - enskilt och gemensamt möte - ta bort skuld och skam Frågar man inget – får man inget veta. Intervjustudie med 50 ungdomar. Maskrosbarn, 2010.

Var i sjukvården sker arbetet På vuxenvårdens avdelningar och mottagningar där sjuksköterska, läkare, kurator och övrig behandlingsansvarig personal arbetar och som vårdar den allvarligt sjuke patienten och möter dess anhörige. - stödja patienten/föräldern -identifiera om patienten har minderåriga barn samt undersöka barnets behov av information, råd och stöd. - informera sig och följa upp patientens behov i relationen till barnet. - ge barnet som anhörigt möjlighet till delaktighet och att komma till tals Bemöta barn respektfullt och lyssnande och få dem att känna sig trygga och välkomna till sjukhuset. Barnet behöver få veta: – vad som händer nu och vad som händer den närmaste tiden. – att inte barnet har orsakat situationen eller bär ansvar för förälder/vårdnadshavares behandling. – förälder/vårdnadshavares sjukdom och tillstånd samt vanliga symtom. – hur barnet kan vara delaktigt och vara till hjälp utan att ta vuxenansvar. •

När förälder inte mår bra påverkar det barnen Olika svårigheter - familjeklimat - vardag - oro - tystnad och obesvarade frågor - föräldrars tillgänglighet - ansvar - skuld - skam •

Exempel på aktiviteter som pågår i sjukvården - inom mödrahälsovården har ett skattningsformulär implementerats. - ett seminarium har genomförts utifrån hur stödet ser ut när en förälder/vårdnadshavare med minderåriga barn oväntat avlider. - arbetar med att kunna erbjuda en öppen mötesplats för att främja dialogen mellan föräldern som vårdas på lasarettet och dess familj, planeringsarbete pågår. fortsättningen av programmet informeras om aktiviteter med barnpiloter, i cancervården, metoden Föra barn på tal och stödgrupper som erbjuds för barn i sorg. •