Gemensam plattform för kommunala e-tjänster

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Anna Zaitsev Sofia Marhaug Isabelle Ericsson Ulf Iversen Jan Riise
Från forskning till praktik
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Stöd för analys och förbättring
Patientens väg genom vården
Att söka och förvalta kunskap
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Intranät – inte för alla?
Att arbeta praktiskt.
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
Systemkarta.
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik
70 % av alla förändringsprojekt fallerar…
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Malin Junerfält Mitt Syslöjdsarbete.
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Lars Niklasson Linköpings universitet
Systemförståelse och systemiskt tänkande
Kommunkompassen Sundsvall Oktober Kommunkompassen 1.Offentlighet och demokrati 2.Tillgänglighet och brukarorientering 3.Politisk styrning och kontroll.
Välkommen till Ledardagen!
Systemförståelse, systemiskt tänkande och grupprocesser
Trender inom statsförvaltningen
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
VARFÖR UTVÄRDERINGSVERKSTAD? GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGSVERKSTAD TEORI (SYN PÅ MÄNNISKAN) NATIONELLT INTERNATIONELLT LAILA NIKLASSON MDH Utvärderingsverkstäder.
ATT BLI EN EXPERTLÄSARE.
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Delaktighet.
Kommunikation OL108A.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Förstudie – virtuell ögonsjukvård Planering av aktiviteter och tidsplan Studieresor Kartläggning och marknadsanalyser.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1 PU vid LiU.
Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice Innoveta.
1 SLUTRAPPORT NULÄGESANALYS STYRGRUPP – Frågor och analys
Strukturering av informationssystem Föreläsningsunderlag
Lärande utvärdering genom följeforskning
Brukares erfarenheter i samband med en personalutbildning i psykiatrisk rehabilitering Camilla Bogarve.
Sambruk:s projekt.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet
Självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT
Socialpsykologi.
Systemförståelse och systemiskt tänkande
Skolutveckling genom aktionsforskning
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
1 © copyright Aim 4 knowledge AB Referensmodell för en enklare väg till service management.
19 AUGUSTI FRITID FÖR ALLA UTVÄRDERING AV KLUSTER PERSPEKTIV PÅ METODUTVECKLING I KLUSTERPROJEKT.
Styrning ur ett verksamhetsperspektiv. Styrning handlar om att få andra att göra det man själv vill Styrning är beroende av om det finns tillgång till.
Utvärdering är avgörande för vår förståelse av vilka metoder, strategier och förnyelsearbete vi behöver för att förbättra kvalitet Kultur reflekterar.
Varför all denna utvärdering?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Innoveta Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice.
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Systemförståelse och systemiskt tänkande
Den här presentationen innehåller:
Uppdrag IT-universitet 2018
Presentationens avskrift:

Gemensam plattform för kommunala e-tjänster ger kostnadseffektivare offentlig service

Sambruksforskning Göran Goldkuhl Forskningsnätverket VITS Linköpings universitet Internationella Handelshögskolan/Jönköping ggo@ida.liu.se

Utveckling av e-tjänster Metoder och praktiska Utveckling av e-tjänster Spridning av e-tjänster Användning av e-tjänster Kvalitetsgranskning av modeller, specar, prototyper teorier Aktiv forskar- medverkan Insamling av erfarenheter Kunskaps- utveckling Utvärdering av tillämpade affärsmodeller Extern kunskaps spridning Forskare Modeller, metoder, förbättrings- förslag Utvärdering av e-tjänster i bruk Praktiker

Pragmatisk forskning Dubbla syften: Bidra till praktisk utveckling och förändring Bidra till vidareförbar och välgrundad kunskap

Pragmatisk forskning Tillföra befintlig handlingsbar kunskap (praktiska teorier, metoder, modeller) Medverka i praktisk förändring (aktionsforskning) Utvärdering för välgrundade förändringsförslag Återföra reflektion av erfarenheter Utforma/tillföra anpassade modeller och metoder Dialog och ömsesidigt lärande

Pragmatisk forskning FÖR Kunskap Handling UR Forskarna är resurser i sambruksutvecklingen Dags att börja avropa!

Forskning inom sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för sambruk Affärsmodeller för sambruk av e-tjänster Forskningspartner Forskningsnätverket VITS

Forskningsnätverket VITS Verkamhetsinriktad IT-forskning Nära samverkan med praktikfältet Nyttig kunskap VITS betyder Verksamhetsutveckling IT-användning Styrning och samverkan Nätverk av drygt 40 forskare från 8 lärosäten Linköping Jönköping Borås Borlänge Örebro Karlstad Gotland Kalmar Läs mer på www.vits.org

Forskare inom sambruk Forskningsledare: Göran Goldkuhl Processdrivna e-tjänster för sambruk Göran Goldkuhl, Jonas Sjöström Affärsmodeller för sambruk av e-tjänster Göran Goldkuhl, Anna Öhrwall Rönnbäck

Handlingsbara e-tjänster Metoder och praktiska Utveckling av e-tjänster Spridning av e-tjänster Användning av e-tjänster Kvalitetsgranskning av modeller, specar, prototyper teorier Aktiv forskar- medverkan Insamling av erfarenheter Kunskaps- utveckling Utvärdering av tillämpade affärsmodeller Extern kunskaps spridning Forskare Modeller, metoder, förbättrings- förslag Utvärdering av e-tjänster i bruk Praktiker

E-tjänster: Ett nytt gränssnitt mellan kommuner och medborgare Inte bara ett gränssnitt Mer än interaktionsdesign

Teknikförmedlad kommunikation mellan kommuner och medborgare E-tjänster: Vad gör kommunen? Vad gör medborgaren? från någon Få reda på något Säga något till någon E-tjänster: Teknikförmedlad kommunikation mellan kommuner och medborgare

Handlingsbara e-tjänster E-tjänster: Vad består gränssnittet av? Ett handlingsmedium Tillhandahållen Handlingsrepertoar Kommunikation till medborgaren Kommunikation från medborgaren Handlingsbara e-tjänster

IT-system skall vara handlingsbara Användare skall kunna kommunicera Användare skall kunna läsa (få veta) som stöd för sitt handlande Användare skall förstå vad som kan göras med systemet (handlingsrepertoaren) Användare skall kunna röra sig till olika delar av systemet (navigera)

Handlingsbara e-tjänster: Tre skikt av handlingskvaliteter Processkvalitet Kommunikationskvalitet Interaktionskvalitet

IT-system skall vara handlingsbara Användare skall kunna kommunicera Användare skall kunna läsa (få veta) som stöd för sitt handlande Användare skall förstå vad som kan göras med systemet (handlingsrepertoaren) Användare skall kunna röra sig till olika delar av systemet (navigera)

När är ett IT-system inte handlingsbart? När jag har svårt att förstå vad som kan göras med systemet (oklar handlingsrepertoar) När jag inte kan säga det jag vill genom systemet (icke kommunicerbart) När jag har svårt att ta mig till önskad plats i systemet (svårnavigerat) När jag inte förstår konsekvenser av föreslagna och utförda handlingar (ogenomskinligt) När jag inte vet om det jag försökte göra blev gjort (dålig feedback)

När är ett IT-system inte handlingsbart? När systemet inte hjälper mig att få veta vad som gjorts tidigare (ofullständigt verksamhetsminne) När jag inte vet vem som sagt vad (anonymiserat) När jag inte förstår använda begrepp (oklar vokabulär) När jag inte förstår kommunikativ avsikt med olika meddelanden (intentionellt otydligt) När jag inte får önskat stöd för efterföljande handlande (svagt handlingsstöd)

När är ett IT-system inte handlingsbart? När jag blir förvirrad pga att uttryck skiftar i betydelse och/eller att skiftande uttryck används (inkonsistent) När jag saknar lämpliga handlingsalternativ där de behövs (svårtillgängliga handlingsalternativ) När jag inte riktigt vet var jag befinner mig i en handlingsprocess; tidigare och efterföljande handlingar framgår ej (ej handlingsöversiktligt) När jag inte vet om, hur och när en utförd handling kan ändras (svårändrat)

När är ett IT-system handlingsbart? När jag enkelt kan förstå vad som kan göras med systemet (tydlig handlingsrepertoar) När jag kan säga det jag vill genom systemet (tillgodoser kommunikationsbehov) När jag enkelt kan ta mig till önskad plats i systemet (lättnavigerbart) När jag förstår konsekvenser av föreslagna och utförda handlingar (handlingstransparent) När jag direkt ser att det jag försökte göra blev gjort (klar feedback)

När är ett IT-system handlingsbart? När systemet enkelt hjälper mig att få veta vad som gjorts tidigare (tydligt och lättåtkomligt verksamhetsminne) När jag vet vem som sagt vad (aktörstydligt) När jag förstår använda begrepp (känd och begriplig vokabulär) När jag förstår kommunikativ avsikt med olika meddelanden (intentionellt tydligt) När jag får bra stöd för efterföljande handlande (handlingsstödjande)

När är ett IT-system handlingsbart? När jag har entydig och klar förståelse av olika handlingsuttryck (begrepps- och handlingskonsistent) När jag har lämpliga handlingsalternativ tillgängliga i en behovssituation (handlingstillgängligt) När jag har överblick över olika handlingssteg i en process och var jag befinner mig för tillfället (handlingsöversiktligt) När jag vet om och i så fall hur och när en utförd handling kan ändras (ändringsbart)

Handlingsbarhet Kvalitetsideal för Design Utvärdering