Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön? Antti Räike Finlands miljöcentral Forskningsprojektet för skydd av Östersjön

Innehåll Basfakta Tillstånd Belastning Framtid Eutrofiering Fosfor och kväve Jordbrukets andel Bedömningsmetoder Framtid Vattenskydd / belastning Klimatförändring 2.4.2017

Basfakta Medeldjup Avrinningsområde Population Östersjön 55 m Finska viken 37 m Skärgårdshavet 23 m Avrinningsområde Östersjön 1 603 000 km2 Finska viken 413 000 km2 Skärgårdshavet 9 000 km2 Population Östersjön 85 milj. Finska viken 12 milj. Skärgårdshavet 460 000 Åkerarealen av den totala landarealen Östersjön 30 % Finska viken 20 % Skärgårdshavet 30 % 2.4.2017

Jordbruk runt Östersjön Åkerareal Jordbruk runt Östersjön Åkerareal är störst i söder Åkerareal (%) Tyskland 72 Danmark 66 Polen 60 Litauen 54 Även Polens belastning betydelsefull för finska havsområdena vattenströmmar transporterar näringsämnena norrut 2.4.2017

Tillstånd Klorofyllkoncentration Östersjön lider mest av eutrofiering Påvisar växtplanktons biomassa En bra indikator för eutrofiering speciellt i öppna havsområdena Östersjön lider mest av eutrofiering Finska viken är den mest eutrofa havsområdet av hela Östersjön 2.4.2017 Genomsnittlig klorofyllkoncentration i europeiska havsområden. Källa: Joint Research Centre, EEA

Blågrönalger i Östersjön 2.4.2017 Källa: HELCOM Förekommer allt oftare och i vidare utsträckning än förut Hälften av blomningar är giftiga

Samuli Neuvonen/Heikki Pitkänen, Sommartidens genomsnittliga klorofyllkoncentrationer i Finlands havsområdena 2001-2005 I Finska viken ökar koncentrationer österut Neva & S:t Petersburg I Skärgårdshavet finns också höga klorofyllhalter Vattenkvaliteten är bäst i Bottenviken Eutrofieringssymptom syns ändå i inre vikar 2.4.2017 Samuli Neuvonen/Heikki Pitkänen, SYKE och MTL databaser

Förekomst av bottenfauna i Finska viken år 2007 2.4.2017 Finska viken lider av syrebrist Den interna belastningen är också ett stort problem I andra sjöområden är situationen bättre

Eutrofieringstrender i Finska viken och Skärgårdshavet 2.4.2017 Tidserier från mitten av 1960-talet (näringsämnen) och från slutet av 1970-talet (klorofyll) Vinterns fosfat och sommarens klorofyll har ökat Fosfat: Den interna belastningen Klorofyllhalterna har stigit också i Bottenhavet Källa: Pirkko Kauppila / SYKE

Östersjöns belastning Älvar transporterar största delen av belastningen Man måste iaktta hela avrinnigsområdet när man planerar vattenskyddsåtgärder Östersjöns skyddskommission (HELCOM) samlar belastningsdata Vart sjätte år (2000, 2006) en omfattande rapport PLC-5 (2006) under beredning År 2004 var Östersjöns fosforbelastning 28 000 t och kvävebelastning 654 000 t År 2000 var den diffusa belastningens andel av den totala fosforbelastningen 44 % och 71 % av kvävebelastningen Punktbelastningen har minskat markant Ännu stora brister i Polens och Rysslands hantering av avloppsvatten Inga betydliga förändringar i den diffusa belastningen 2.4.2017

Östersjöns fosforbelastning (t) år 2000 2.4.2017 Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

Östersjöns kvävebelastning (t) år 2000 (+ nedfall 250 000 t/v) 2.4.2017 Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

Finlands total fosfor- och kvävebelastning av Östersjön (2000 – 2006) 2.4.2017 Fosfor belastningen var 3 600 t och kväve belastningen 78 000 t Jordbrukets proportionell andel var 43 % av fosforbelastningen och 35 % av kvävebelastningen Punktbelastningen har minskat ännu på 2000-talet i Finland Fiskodling och samhällenas avlägsning av kväve Ingen större förändring i den diffusa belastningen

Finlands antropogena fosfor- och kvävebelastningar (t a-1) av Östersjön (2000 – 2006) 2.4.2017 Jordbrukets proportionella andel störst i Skärgårdshavet och minst i Bottenviken (fosfor) / Finska viken (kväve)

Hur bedöms jordbrukets belastningen i Finland? Baserar sig på: Basdata Jordartdata (kommunal) Växtartdata (kommunal) Sluttningsdata (25 X 25 meter, SYKE) Övervakningsresultat av små vattendrag För att skala variation Olika modeller ICECREAM (fosfor), COUP/SOIL (kväve) Också andra modeller används För att få bättre spatial resolution Till exempel SWAT och INCA 2.4.2017

Basdata: Yläneenjoki Växtart 2.4.2017 Jordart Sluttningsdata

Jordbrukets fosforbelastning i relation till landareal Belastningen är störst i södra och syvästra delar av landet Kvävebelastningen är likartad som fosforbelastningen Vattenskyddsåtgärder viktigast i dessa områdena Övervakning i jordbrukets belastade vattendrag 2.4.2017 Små vattendrag: Jordbruket dominerar markandvändningen Inga puktkällor Inga sjöar (ingen retention) Huvudsakligen sädesodling Areal: under 250 km2

Små vattendrag: Savijokis näringsflöde 2.4.2017 Vattenskyddsåtgärdernas påverkan här borde märkas tidigare än i älvar Vattenflödet har minskat Kväveflödet har ökat Fosforflödet har stannat på samma nivå

Finska älvarnas näringsflöde 1970 ─2006 Fosfor Kväve 2.4.2017 Årliga variationen stor p.g.a. förändringar i vattenflödet Svårt att skilja vädrets påverkan från mänskans Inga tydliga tecken på minskande näringsflöden Kväveflödet har ökat på vissa områden Österbotten Samma har hänt också i Sverige

Framtid Hur effektiva är olika vattenskyddsåtgärder? SEGUE-projekt: 4 skenarier för Finska viken och Skärgårdshavet 1. Finland, riktlinjer för vattenvård (c. 40 % minskning av Östersjöns belastning) 2. S:t Petersburg, effektiv avloppsvattenhantering 3. Polen, 21-25 % minskning av nuvarande belastning (HELCOMs Ministerdeklaration) 4. 1+2+3 2.4.2017

1. Finlands vattenskyddsåtgärder: växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Belastning av Skärgårdshavet och Finska viken minskar 8 000 t/å N ja 540 t/å P Proportionell minskning N -33 %; P -45 % 2.4.2017 Pitkänen et al. (2007)

4. (1+2+3) växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Östersjöns belastning minskar: 66 000 t/v N 5 900 t/v P Proportion av Östersjöns totalbelastningen: N -7 % P -17 % 2.4.2017 Pitkänen et al. (2007)

Utmaningar nu och i framtiden Klimatförändringen (milda, regniga vintrar) Ökad erosionsrisk leder till ökad fosforbelastningen mineralisering av organiskt kväve ökar Den interna belastningen Tillsvidare inga effektiva metoder för behandling för havsbotten Att minska den yttre belastningen det enda medlet Intensifiering av ryska, polska och baltiska jordbruket Ökad gödsling Stora djurproduktionsanläggningar 2.4.2017

Sammanfattning Eutrofieringen av finska havsområdena har fortsatt Den interna belastningen en av orsakerna (Finska viken) Man måste minska näringsflödet till Östersjön för att reducera eutrofiering I Finland har jordbruket en central roll Reducering av det finska jordbrukets belastning skulle ha positiv påverkan på Skärgårdshavet och på våra kustvatten I det öppna havet har belastningen från andra länder (speciellt Ryssland och Polen) en dominerande roll Jordbrukets belastning har inte minskat från 1990 till 2004 Något positivt ändå: erosion och åkrarnas näringsinnehållet har minskat 2.4.2017

Sammanfattning (fortsätter) Det tar tid innan positiva tecken av jordbrukets vattenskyddsåtgärder syns i våra vattendrag eller havsområden Man måste ha tålamod Klimatförändringen och belastningsutvecklingen i andra länder kan göra det svårare att uppnå målen gällande vattenskyddet i Finland 2.4.2017