Olyckor, skador och kriser i samhället En nationell översikt Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 070 6161 970
Vilken av följande sex olyckstyper leder till flest dödsfall? Är det… Drunkning Vägtrafik Bränder Fallolycka, dvs man ramlar Kvävning Förgiftning
Så här svarade man september 2011
Så här svarade politiker år 2008 Med rikspolitiker menas riksdagsledamöter och suppleanter i närings-, försvars- och socialutskotten. Med kommunpolitiker menas kommunalråd. Urvalet bestod av 118 rikspolitiker, 68 svarade och 353 kommunpolitiker, 264 svarade. Undersökningen (telefonintervjuer) ägde rum maj/juni 2008.
Så här ser det ut År 2010
En helt vanlig vecka… omkommer nästan 60 personer till följd av olyckor (två av tre är 65 år eller äldre) varav 1 till 2 personer i bränder, 8 i vägtrafiken och 30 till följd av fallolyckor kommer 350 personer in till våra akutmottagningar med höftledsfrakturer (de flesta är äldre) av dessa kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv dödligheten är 20 – 25 procent läggs nästan 2 000 människor in på våra sjukhus till följd av olyckor (hälften är 65 år eller äldre) uppsöker 12 000 människor en akutmottagning efter att varit med om en olycka (en av tre är 65 eller äldre). uppsöker nästan 20 000 människor vården efter att ha varit med om en olycka uppgår samhällets utbetalningar för olyckor till över en miljard kronor.
Andel olyckor efter arena IDB 2008
Var skadar sig människor? Ålder
Olycksutvecklingen i Sverige 1993 - 2010 Dödsorsaksregistret
Dödsfall efter olyckstyp Dödsorsaksregistret 2008-2009
Olyckstyper som ökar respektive minskar Fallolyckor Förgiftningsolyckor MINSKAR Transportolyckor Arbetsolyckor Tekniskt relaterade olyckor minskar Socialt relaterade olyckor ökar
Äldre
Befolkningsutvecklingen fram till 2050 enligt SCB
Befolkningsutveckling enligt SCB, procentuell förändring
Antal dödade 65 – 74 i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.
Antal dödade 75 – 84 i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.
Antal dödade 85 + i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.
Barn
Antalet dödsfall per år till följd av olyckor. Pojkar 0 till 19 år Antalet dödsfall per år till följd av olyckor. Pojkar 0 till 19 år. 1960 till 2010.
Antalet dödsfall per år till följd av olyckor. Flickor 0 till 19 år Antalet dödsfall per år till följd av olyckor. Flickor 0 till 19 år. 1960 till 2010.
Antal 0 till 17 åringar i befolkningen 1972 - 2050 SCB
Var och hur skadar sig barn och ungdomar? Barn, 0 till 3 år, skadar sig i hemmet (fall, klämskador, förgiftningar och brännskador). Den vanligaste dödsolyckan är drunkning. Barn, 4 till 6 år, skadar sig i hemmet och i barnomsorgen (fall, klämskador och kollisioner). Den vanligaste dödsolyckan är drunkning. Barn, 7 till 12 år, skadar sig i hemmet och på olika sport och idrottsplatser (fall och kollisioner). Den vanligaste dödsolyckan är trafikskador Tonåringar, 13 till 17 år, skadar sig på sport och idrottsplatser samt i trafiken (fall och kollisioner). Den vanligaste dödsolyckan är trafikskador. Staffan Jansson, 2005
Ungdomar och yngre vuxna
Antal döda till följd av skador efter åldersgrupp och kön, Medelvärden 2007 - 2009 Dödsorsaksregistret 2007-2009
Andel döda till följd av skador i förhållande till samtliga dödsfall efter åldersgrupp och kön Dödsorsaksregistret 2007-2009
Antal sjukhusvårdade med en skadediagnos per 100 000 invånare efter åldersgrupp och kön. Patientregistret
Om åldersgruppen Vägtrafikolyckor, sport- och idrottsolyckor, förgiftningar och självtillfogade skador är nyckelområden Konsumtion av alkohol och andra droger är ett annat Psykisk ohälsa är ett tredje Policys inom området är fragmenterade och o-koordinerade – samhällets insatser är svaga
Antal sjukhusvårdade män och kvinnor(15 – 24 år) till följd av ”toxisk effekt av alkohol”(T51). Patientregistret
Antal vårdade 15 till 24 åringar i sluten sjukhusvård till följd av självtillfogade skador efter kön Patientregistret
Drivkrafter bakom olycksutvecklingen Ekonomisk utveckling Social- och ekonomisk utveckling Demografisk utveckling Funktionsnedsättningar Livsstilsfrågor Klimatutveckling Teknikutveckling
Var sker olyckorna? Plats/Ålders-grupp 0 – 6 år 7 – 17 år 18-25 år Bostaden XXX X XX Sport och idrottsplatser Skola, barnomsorg Transport-områden Sjukhus, särskilt boende
Olyckstyper efter åldergrupp Mekanism/ålders-grupp 0–6 år 7–17 år 18-25 år 26-64 år 65-79 år 80 + år Fall XXX X XX Trafik Förgiftning Brand Drunkning Kvävning
Olyckor kostar - samhällskostnader Fallolyckor 22 miljarder Vägtrafikolyckor 20 miljarder Bränder 6 miljarder Drunkning 1 miljard Andra olyckor 10 miljarder Totalt 59 miljarder/år
Exempel på extraordinära händelser under det senaste decenniet September eleven Göteborgskravallerna 2001 Elavbrott i Kista 2002 och södra Sverige 2003 Mordet på utrikesminister Anna Lind 2003 Tsunamin i Sydostasien 2004 Stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 Den nya influensan A (H1N1) 2009 Bränderna i Rinkeby och Staffanstorp 2009 Skolbränder 2009 Finanskrisen 2009
Större händelser 2010/2011 Snöoväder Askmolnet från Eyjafjallajökull Dricksvatten i Östersund och Skellefteå Självmordsbombare i Stockholm Ytterligare tågkaos Skyfallsliknande regn
Extraordinära händelser i framtiden Klimatförändringar Värmeböljor Fler skyfallsliknande regnväder Översvämningar Stigande havsnivåer Nya sjukdomar Globalisering Pandemier
Några framtida utmaningar Tydliggöra ansvarsförhållanden och utveckla mål och strategier Förebygga olyckor hos en åldrande befolkning Förebygga och hantera följder av klimatförändringar Kartlägga och analysera nya hot, sårbarheter och beroenden Förbättra tvärsektoriell samordning och samverkan Att placera skador på den politiska agendan?
Tack för uppmärksamheten!