Skadornas epidemiologi, m m

En presentation över ämnet: "Skadornas epidemiologi, m m"— Presentationens avskrift:

1 Skadornas epidemiologi, m m
Ragnar Andersson Karlstads universitet

2 Terminologins modesvängningar
säkerhetsfrämjande skadeprevention olycksfallsförebyggande Inkl våld, suicid Inkl brott, trygghet

3 Skadebegreppet (enligt ICD)
Ca 3 500 Oavsiktliga skador (olycksfall) Våld (mord, dråp) Självskador (självmord) Ca 100 Ca 1 200 Dessutom ca 500 oklara/övriga (stort mörkertal för patientskador)

4 Ledande dödsorsaker, 2004

5 Ledande dödsorsaker (forts.)

6 Skador totalt efter ålder, 2004
Tsunamin!

7 Skador totalt efter ålder, 2001

8 Förlorade levnadsår

9 Skadornas fördelning på skadetyper

10 Olycksfallen efter händelse

11 Olycksfallens åldersfördelning

12 Suicidfallen efter händelse

13 Suicidfallens åldersfördelning

14 Mord/dråp efter händelse

15 Mord/dråp, åldersfördelning (2004)

16 Mord/dråp, åldersfördelning (2001)

17 Äldre är överrepresenterade!
Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, både vad gäller dödsfall och vårdbehov. I figuren visas, dels den andel äldre (65 +) har i befolkningen (den lodrätta streckade linjen), dels den andel de äldre har i dödsorsaksstatistiken för några skadetyper. Som framgår av bilden är äldre underrepresenterade i motorcykelolyckor och när det gäller våld och övergrepp. I till exempel bränder, kvävningsolyckor och fallolyckor är äldre kraftigt överrepresenterade. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

18 och det blir inte bättre…
Patientregistret, Socialstyrelsen, EpC

19 men de är ju ändå så gamla?

20 Ökande trend i olyckor bland de äldsta
Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

21 Ökande trend i suicid bland de äldsta
Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.

22 Sverige toppar ligan på många områden, bl a trafik och barn

23 … men halkar ned sammanlagt pga äldreproblematiken

24 Sverige inte värst på suicidområdet

25 … och inte bäst på våldsområdet

26 Skadepyramiden

27 Slutenvård, vårddygn Schizofreni Stroke Lårbensfraktur
Hjärtinsufficiens, hjärtinfarkt leder till färre vårddygn än lårbensfraktur. Patientregistret, Socialstyrelsen, EpC

28 IDB (f d EHLASS) äldre uppsöker årligen en akutmottagning efter att ha skadat sig. Av dessa har: skadats i eller kring den ordinarie bostaden i sjukhus, sjukhem eller särskilda boenden i trafikmiljöer (vägar, gator, trottoarer, gångbanor etc.) Totalt uppskattas nästan 200 000 (195 000) personer 65 år och äldre varje år uppsöka en akutmottagning efter att ha skadats. Av dessa skadas 105 000 i bostaden (20 000 män och 85 000 kvinnor), 35 000 i sjukhus, sjukhem och särskilda boenden (5 000 män och 30 000 kvinnor). I transportområden, det vill säga trottoarer, gångbanor, vägar, gator, cykelvägar etc, skadas årligen knappt 30 000 personer (7 000 män och 22 000 kvinnor). IDB, Socialstyrelsen, EpC

29 Skador i bostadsmiljön, 65–79 år
IDB, Socialstyrelsen, EpC

30 Skador i bostadsmiljön, 80+
IDB, Socialstyrelsen, EpC

31 Utlösande föremål mm till fallolyckor inomhus i ordinarie boenden, 65 +
Observera att sjukdom, inte minst akuta sjukdomstillstånd, samt biverkningar från medicinering inte fångas upp på ett korrekt sätt i statistiken. IDB, Socialstyrelsen, EpC

32 Möjliga bestämningsfaktorer bakom fallskadeutvecklingen
Ökad andel äldre Ökad läkemedelskonsumtion Ökad multipel sjuklighet Ökat stillasittande Ökat ensamboende, minskad tillsyn

33 Allmänhetens oro

34 Säkerhet och politik Arbetarskydd, sedan 1940-talet
Trafiksäkerhet, sedan 1960-talet Barnsäkerhet, sedan 1980-talet Skydd mot olyckor (brand m m), sedan 2004 Äldresäkerhet, närdå??

35 Viktiga rapporter