Juridisk teori och metod i praktisk belysning: Civilrätt Mårten Schultz www.juridicum.su.se/user/masc marten.schultz@juridicum.su.se

Dagens föreläsning Allmän introduktion till civilrättslig metod Grundläggande rättskällelära Civilrättens särskilda rättskällefrågor Tolkning av rättskällor inom civilrätten Civilrättens systematik Praktisk civilrättslig metod: Rättsfallsläsning etc. ”Alternativa” metoder inom civilrätten Praktiska uppsatstips Notera: Fokus på förmögenhetsrätten (ej så mycket om familjerätt)

Kursens upplägg Föreläsning – tre seminarier Vid varje seminarium skall en pm presenteras. Olika fokus på de olika seminarierna: Seminarium 1: Problemformulering, rättskällehantering samt andra frågor i praktisk civilrättslig metod. Pm 1. Seminarium 2: Civilrättens särskilda metodproblem: Om oskrivna rättsgrundsatser, tolkningar, etc. Pm 2 Seminarium 3: Slutseminarium. ”Alternativa” metoder. Pm 3.

Allmänt om rättsvetenskaplig (juridisk) metod Metod i rättsvetenskapliga framställningar och inom andra ämnen: Vad innebär en ”traditionell juridisk metod”? Är det en empirisk metod? Hermeneutisk? Källkritik? Vad betyder ”rättsdogmatik”? Vad skiljer en juridisk framställning från en rättsvetenskaplig?

Allmänt om civilrättens metodproblem Ofullständiga rättskällor. Jmf. straffrätten Utfyllnad: Analogislut Oskrivna rättsgrundsatser Europarättsligt inflytande: Nya rättskällor kräver nya metoder?

Grundläggande rättskällelära Vad är en rättskälla? Många möjliga definitioner. Ett försök: Ett stöd för argumentation i rättsliga frågor. Vilka rättskällor ”finns” det? Lagar, andra författningar, förarbeten, praxis, sedvana och doktrinen.

Rättskällornas hierarki, ett försök till taxonomi Grundlag Vanlig lag Annan författning Förarbeten/praxis (Föreskrifter etc.) (Doktrin)

Några rättskälleteoretiska frågor Är rättskällorna ”bindande? Hur vet man i sådana fall det? Är alla rättskällor bindande? Hur löser man normkonflikter? Notera att ovanstående rättskällelista inte innehåller något om ”europeiska” rättskällor – hur skall dessa passas in?

Särskilt om doktrinens betydelse Är de juridiska litteraturen en rättskälla? Doktrinens stora betydelse inom civilrätten Förändrad (minskad) betydelse? Nja, men mindre auktoritetsstyrda åberopande av doktrinen. (Det finns inte längre någon Jan Hellner)

Särskilt om civilrättens rättskällor Betänk den allmänna straffrätten: Brottsbalken central Hur är det på civilrätten? Förmögenhetsrätten: Handelsbalken? Specifik lagstiftning uppdelad på olika områden, jmf. kontinentala kodifikationer ”Stora” lagarna ofta produkter av nordiskt lagstiftningssamarbete Familjerätten speciell

Några viktiga lagar på förmögenhetsrättens område Avtalslagen Köplagen Konsumentlagstiftningen Skadeståndslagen Kommissionslagen Handelsbalkens regler JB:s 4 kap.

Varför är dessa lagar viktiga? Många – dock inte så ofta konsumentlagstiftningen – används för analogislut. Kanske särskilt KöpL och KommL. Betänk dock: Förmögenhetsrätten är i stora delar dispositiv. (Undantag: Viss konsumentlagstiftning.) Innebörd: Avtalet försteg. Men även: Parterna kan välja lagstiftning i avtal – ex. PECL, polsk rätt eller annan rättsordning

Tolkning av civilrättens rättskällor ”Vanliga” lagtolkningsmetoder används Analogislutet (och i viss mån e contrario-slutet) vanliga och viktiga metoder – behövs som utfyllnad. Stora delar av civilrätten är okodifierad

Mer om civilrättens rättskällor: Oskrivna rättsgrundsatser Begreppet oskrivna rättsgrundsatser Oskrivna rättsgrundsatser som förutsättningar för vissa rättsregler, ex. kravet på orsakssamband i skadeståndsrätten Oskrivna rättsgrundsatser som regler, ex. condictio indebiti Hur får man kunskap om de oskrivna rättsgrundsatserna?

Civilrättens systematik Här: Fokus på förmögenhetsrätten. Vad finns det mer för civilrättsliga områden? Den svagt utvecklade systematiken i svensk civilrätt Några distinktioner: Allmän/speciell (ex. köprätt), inom-/utomobligatorisk, sakrätt/obligationsrätt Betydelse av systematik: Luckor och svåra fall.

Praktisk civilrättslig metod – konkreta hållpunkter inför uppsatsskrivande

Den traditionella uppsatsmetoden Formulera ämnet, ex. vad gäller vid felaktiga utbetalningar från en bank till en kund? Därefter: Fastställa ”rättsläget”. Undersök i tur och ordning: Lagreglerat? Förarbetesuttalanden? Praxis? Litteraturen? (I praktiken ofta enklast att börja i andra ändan: Vilken bok behandlar ämnet, vilka referenser ges, och därefter nysta upp frågeställningen.) Egna åsikter? Kritik?

Särskilt om användningen av rättsfall Bara NJA eller även andra samlingar? Särskilda rättsområden: Arbetsrätt, naturligtvis AD. Specialdomstolar? Hur läser man ett rättsfall (snabbt)? E contrario-tolkningar? RevSekr och underrätterna i NJA-fallen. Skiljaktiga meningar.

Närmare om egen analys i uppsatser Ett viktigt inslag: Den egna, kritiska analysen av rättsläget Kritik av en rättskälla (ex. ett HD-fall) kan vara av olika slag: Systematisk, konceptuell, empirisk, m.m. Moralisk kritik? Egna värderingar? Bör vara grundad i en genomtänkt och ”djup” analys. Undvik simplistiska uttalanden: ”Vi tycker att HD var hård mot konsumenten.”

Alternativa metoder Rättssociologisk metod (empirisk?) Rättsekonomisk analys Feministisk analys Andra postmoderna approacher Filosofisk analys Andra approacher Komparativ rätt?

Svårigheter med alternativa approacher Andra metoder – svårtillgängliga/-begripliga för jurister Kompatibilitet med/förhållande till den traditionella analysen Någon som vill skriva inom sådana alternativa approacher? Kan ofta ge mycket intressanta resultat!

Praktiska tips inför uppsatsen

Inledande fasen: Ämnesformulering, disposition, metodansats Först: Läs på om det rättsområde som du vill skriva om. Hitta helst ett ”litet” ämne, en begränsad frågeställning. Gärna konkret. Ex.: Uthyrning av lös egendom på Internet, särskilt om DVD-filmsuthyrning. Det är ofta lättare att bredda ett ämne än att snäva in det. Lägg tid på att sätta upp en ”tight” disposition. Dispositionen visar om du har en klar tanke men är även ett arbetsschema under processen Bestäm dig för en metodansats, oftast en traditionell metod. Gör klart för dig vad metoden rent praktiskt innebär för ditt arbete.

En typisk disposition Ämne: Skolans skadeståndsansvar vid mobbning: 1. Inledning 1.1 Syfte, metod och avgränsningar 1.2 Terminologi – vad är mobbning? 1.3 Sammanfattning 1.5 Slutsats 2. Nuvarande rättsläge 2.1 Olika förbud mot diskriminering 2.2 Skollagen 2.3 Arbetsmiljölagen 2.4 Skadeståndslagen – så långt sträcker sig skolans ansvar 2.4.1 NJA 2001 s 755 – ”Grumsfallet” 2.4.2 Problematiken efter NJA 2001 s 755 3. SOU 2004:50 3.1 Lagens bakgrund och syfte 3.2 Beviskrav och bevisbörda 3.3 Hur skadeståndsansvaret regleras 3.4 Tillsyn 4. Behövs lagen för att uppnå dess ändamål? 4.1 Trakasserier som inte är diskriminering 4.2 Inarbeta i befintlig lag 5. Varför inte strikt ansvar? 5.1 Strikt ansvar 5.2 Fördelen med strikt ansvar 5.3 Nackdelen med strikt ansvar 6. Sammanfattande kommentarer 7. Litteratur och källförteckning

Specifika tips Alla sakpåståenden skall ha en hänvisning! Konsekvent formalia viktig Akta plagiatrisken – hellre en fotnot för mycket än en för litet Tänk på att det kan finnas olika meningar i litteraturen Använd gärna formatmallar – sparar ni tid på innehållsförteckning etc. Skriv fullständiga hänvisningar från början Skriv torrt men ”naturligt” Börja skriva på en gång

PM-uppgift och grupparbete

PM-uppgift 1 Skriv en disposition och en inledning till en uppsats i ett ämne som du skulle kunna tänka dig att jobba med. I inledningen till uppsatsen skall du ha med varför ämnet lämpar sig för en rättsvetenskaplig behandling (och varför det är intressant), samt ett metodavsnitt. Överarbeta inte denna uppgift.

Grupparbete Dela in i er grupper med ungefär 3-4 personer, samarbeta helst med personer som du tror kommer att behandla ett närliggande rättsområde. Behandla något av de ämnen som läses upp. Förbered för presentation nästa vecka. Tänk på presentationsteknik etc.