Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet BAKGRUND Hälso- och sjukvården i Stockholm läns landsting utgör en akademisk lärandemiljö för studenter vid sjuksköterskeprogrammet som bedrivs av de Enskilda Högskolorna (EH), Ersta Sköndal Högskola (ESH), Röda korsets högskola (RKH) och Sophiahemmet Högskola (SHH). Ett samverkansavtal har tecknats mellan Stockholms läns landsting (SLL) och de tre Enskilda Högskolorna för att fördjupa och bredda samarbetet inom utbildning, forskning och utveckling framtaget 2009 i samverkan: Röda Korset Högskola, Sophiahemmet Högskola, Ersta Sköndal Högskola och Stockholms läns landsting

Stärka den akademiska lärandemiljön för VFU Gemensam pedagogisk grundsyn Gemensam lärandemodell Genomsyra handledarutbildningen RESS ARBETSGRUPP Identifiera en lärandemodell för VFU Pedagogisk grundsyn på goda akademiska lärandemiljöer för sjuksköterskeprogrammet Unn-Britt Johansson, klinisk lektor, Sophiahemmet Högskola (SHH) Birgitta Klang, klinisk lektor, Röda Korsets Högskola (RKH) Pia Sondell, Stockholms läns landsting (SLL) Mona Söderlund, högskoleadjunkt, Ersta Sköndal högskola (ESH) REFERENSGRUPP Utveckla innehåll och former för handledarutbildning Marie Bergström, Danderyds sjukhus Katarina Brochard , RKH Anna- Bella Magnusson, ESH Susanne Kalén och Marie Sjöstedt, Södersjukhuset Monica Lauffs, SHH © Lärandemodell för VFU inom sjuksköterskeprogrammet. Framtagen 2009 i samverkan: Röda Korset Högskola, Sopiahemmet Högskola, Ersta Sköndal Högskola och Stockholms läns landsting

INTER- PROFESSIONELLT STUDENT-CENTRERAT PATIENT-FOKUSERAT INTER- PROFESSIONELLT

Studentcentrerat lärande Studenten huvudperson: Eget ansvar för lärande Aktivt söka kunskap Problemorienterat arbetssätt: Vetenskapligt förhållningssätt Reflektion Studenten är huvudpersonen och tar eget ansvar för sitt lärande. Studenten söker aktivt kunskap individuellt eller i grupp utifrån aktuella problemställningar och realistiska vårdsituationer. Studentens individuella mål och kursplanens mål är styrande för planering och genomförande av verksamhetsförlagd utbildning.

Patientfokuserat lärande Begränsat antal patienter och deras behov/problem Kontinuitet med dessa patienter Patienten är utgångspunkten för studentens lärande. Patientbegreppet innefattar även boende, klient och vårdtagare. Patientfokuserat lärande innebär att lärandet utgår från ett begränsat antal patienter och deras behov/problem. Studenten ska eftersträva kontinuitet med dessa patienter och kan med hjälp av handledare och andra yrkesgrupper successivt fördjupa sin förståelse för patienternas aktuella situation.

Interprofessionellt lärande Nära samarbete med kompletterande kompetenser ”Interprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och vårdkvalitet” (Centrum för klinisk utbildning, Karolinska institutet)

AKA/HUVUD-HAND-LEDARE STUDENT HAND-LEDARE AKA/HUVUD-HAND-LEDARE KLINISK LEKTOR VÅRD-, ENHETS-CHEF, CHEFS-SSK KLINISK ADJUNKT

Studentens ansvar Individuell plan för lärande (IPL) egna behov i relation till kursplanens mål skapas i diskussion grund för mitt- och slutbedömning Loggbok underlag för reflektion tillsammans med handledare följa upp målen inom värdering och förhållningssätt Studenten förbereder sin verksamhetsförlagda utbildning genom att göra en individuell plan för lärande (IPL) med utgångspunkt från de egna behoven i relation till kursplanens mål. Planen skapas i diskussion mellan student, huvudhandledare/adjungerad klinisk adjunkt och klinisk adjunkt/klinisk lektor och ligger till grund för mitt- och slutbedömning. Studenten skall vara väl föreberedd inför mitt- och slutbedömningstillfällena genom att efterfrågade dokument tages med och är ifyllda. Under VFU perioden kan studenten föra en loggbok. Den utgör ett underlag för reflektion tillsammans med handledare och för att följa upp målen inom kunskapsområdet värdering och förhållningssätt.

Handledarens ansvar Handleda studenten Vara väl insatt i lärandemodellen och kursplanens mål Bör ha handledarutbildning 7,5 hp Handledaren är den som handleder studenten vid enstaka utbildningspass och ska vara väl insatt i lärandemodellen. Handledaren bör ha handledarutbildning 7,5 högskolepoäng.

Adjungerad klinisk adjunkts/ huvudhandledares ansvar Föra dialog om studentens IPL Säkra att kursplanens mål uppnås Utvärdera och utveckla lärandemodellen – i samverkan med lärosätet Stödja handledaren Följa upp studentens loggbok Utvärdera måluppfyllelsen inför mitt- och slutbedömningstillfällena Adjungerad klinisk adjunkt/Huvudhandledarens uppgift är att tillsammans med studenten och klinisk adjunkt föra dialog om studentens IPL, för att säkra att kursplanens mål uppnås under den verksamhetsförlagda utbildningen. I samverkan med berört lärosäte verka för att utvärdera och utveckla den pedagogiska modellen samt stödja befintliga handledare. Tillsammans med handledare följa upp studentens loggbok genom att ge studenten möjlighet till regelbunden reflektion. Inför mitt- och slutbedömningstillfällena ska AKA/Huvudhandledare vara förberedd genom att tillsammans med studenten och handledare utvärdera måluppfyllelse. För arbetsuppgifter och kompetens se utredning om adjungerade kliniska adjunkter (AKA). Forsberg Larm Margareta och Engqvist Anders. Utredning om adjungerade kliniska adjunkter (AKA). Diarienr 895/09-301, 2009-02-08

Vårdchefs/enhetschefs/ chefssjuksköterskas ansvar Säkra goda organisatoriska förutsättningar Tillhandahålla VFU enligt krav från högskoleverket Främja att handledning ses som kompetensutvecklande och meriterande Ge tid och möjlighet för handledarens uppdrag Vårdchef/Enhetschef, chefsjuksköterska eller motsvarande har en viktig roll och i uppdraget ingår att säkra goda organisatoriska förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning. I ansvaret ingår även att tillhandahålla VFU enligt de krav som högskoleverket ställer på högre utbildning. Handledning bör ses som kompetensutveckling och vara meriterande. Det är viktigt att ge tid och möjlighet för handledare att kunna utföra uppdraget.

Klinisk adjunkts ansvar Övergripande pedagogiskt ansvar –planering, samordning, utveckling och utvärdering, bedömningar och examinationer Stödja handledare och AKA, planera och genomföra handledarträffar Anställd av högskola, viss del av tjänst i verksamheten Klinisk adjunkt har det övergripande pedagogiska ansvaret för studenters verksamhetsförlagda utbildning. Det omfattar planering, samordning, utveckling och utvärdering av verksamhetsförlagd utbildning, samt ansvar för bedömningar och examinationer. Klinisk adjunkt ska stödja handledare och AKA i handledning av studenter samt planera och genomföra handledarträffar tillsammans med AKA. Klinisk adjunkt är anställd av högskola men har viss del av tjänst förlagd i verksamheten.

Klinisk lektors ansvar Stödja klinisk adjunkt Brobyggare mellan forskning, klinik och utbildning Övergripande ansvar för examinationer och lärandemål Stödja, stimulera och initiera utveckling av akademisk lärandemiljö Anställd av högskola, viss del av tjänst i verksamheten Klinisk lektor ska stödja klinisk adjunkt och VFU platser i utvecklingen av pedagogiska modeller och fungera som brobyggare mellan forskning, klinik och utbildning. Klinisk lektor har ett övergripande ansvar för studenternas examinationer och ska tillsammans med kliniska adjunkter kontinuerligt se över och utveckla lärandemål och kliniska examinationsformer. Klinisk lektor ska stödja, stimulera och initiera utveckling tillsammans med chefer av VFU platser. Klinisk lektor är anställd av högskola men har viss del av tjänst förlagd i verksamheten.

Referenser Forsberg Larm Margareta och Engqvist Anders. Utredning om adjungerade kliniska adjunkter (AKA). Diarienr 895/09-301, 2009-02-08. Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar). http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler/hogskolelagen.4.539a949110f3d5914ec8000627 16.html Högskoleförordningens föreskrifter (SFS 2006:1053) http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler/hogskoleforordningen.4.539a949110f3d5914ec80 0063912.html Högskoleverkets kvalitetsgranskning (Rapport 2007:23 R) Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 1: Den nationella bilden. http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002810/0723R_del01.pdf Högskoleverkets kvalitetsgranskning (Rapport 2007:23 R) Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar. http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002811/0723R_del02.pdf Johanssson Stark Å, Larsson U. (2006) Handledningsmodell i verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeut-, sjukgymnast- och sjuksköterskeprogrammen. http://www.lj.se/info_files/infosida32937/handledningsmodell.pdf Johansson U-B, Söderkvist B. (2003) SODA-modellen-ett samarbetsprojekt mellan Sophiahemmet Högskola och Danderyds sjukhus AB för klinisk utbildning inom somatiskt vård. Karolinska institutet, Centrum för klinisk utbildning. Interprofessionell utbildning. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=29762&l=sv (hämtad 2010.02.03) Lindahl BA, Dagborn K, Nilsson M. A student-centered clinical educational unit-description of a reflective learning model. Nurse Education i Practice 2009 Jan;9(1):5-12. Kompetensprojekt SLL, Växtkraft mål 3, projekt 10 3:2