Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap Framväxt, omfattning Former Samverkanslösningar mellan skola och socialtjänst

Hemmaplan - en lösning i tiden ”På flera håll har man dragit i (nöd)bromsen och utvecklat metoder för behandling och stöd på hemmaplan, metoder som åtminstone visat sig vara ”lovande” i de utvärderingar och den forskning som genomförts. (…) I en kommun vi har besökt på ca 90 000 invånare har man på det sättet dels vunnit i kvalitet och resultat och dels under en 4-årsperiod sänkt sina kostnader från 50 miljoner till 17 för den sociala barn- och ungdomsvården. (…) Utan att för den sakens skull lämna barnen åt sitt öde, tvärtom.” Annika Nilsson, fd ordf i socialutskottet Tulipanaros – eller? Vad kan man hoppas på? Socialt arbete – ett osäkert område där framgångar ofta kan vara svåra att se och mäts i små steg Förändrar också omgivningen – lösningarna beror inte bara på metod eller socialtjänsten, utan kan ofta bero på om hela sammanhanget kring barnet förmår att stödja den unge, familjen – och varandra, inte minst för att stå ut när det ser mörkt ut

Antal hem och antal platser i institutionsvård åren 1928 - 1980 Barnhem, och skyddshem/ungdomsvårdsskolor Tvångsomhändertaganden relativt konstant. Frivilliga placeringar minskat. Koppling till socialförsäkringssystemets utbyggnad. Minskad fattigdom. Preventivmedel.

Öppna insatser och vård utom hemmet 1998 - 2006 Antal barn och ungdomar som någon gång under året fått en viss insats. Varje person kan förekomma flera gånger. Ökning 1998 första gången öppenvårdskategorierna infördes i den officiella statistiken. Serviceinsatser saknas. Antal barn eller unga som någon gång under året haft någon form av dessa insatser. Stor ökning – särskilt de strukturerade öppenvårdsprogrammen. Men, Mycket stor variation inom kategorierna. ”Strukturerad låter ex vis bättre än ”ostrukturerad” samt kategorin är självmotsägande. ”Behovsprövat personligt stöd” nu vanligast, därefter kontaktperson/kontaktfamilj

Öppenvårdens former Programverksamhet Riktad dagverksamhet Socialpedagogisk insats Skolsocial insats Kvalificerat nätverksarbete Enskilt samtalsstöd Programverksamhet: Insatsform som syftar till att påverka barnets eller familjens kunskaper, färdigheter och/eller beteenden genom ett på förhand framtaget program. Insatsen ges inom en avgränsad tidsperiod och bestämt antal timmar i veckan. Program för unga lagöverträdare, verksamhet för barn i missbruksfamiljer et c Riktad dagverksamhet: Insatsform som syftar till att påverka barnets eller familjens livssituation genom en strukturerad verksamhet under en längre, sammanhållen tid. Insatsen ges utanför hemmet på särskild plats med en täthet av flera dagar i veckan. Verksamheten kan vara ett alternativ till ordinarie förskola/skola. Resursskola, familjeförskola Socialpedagogisk insats: Insatsform som syftar till att påverka barnets/den unges och/eller familjens situation genom att pedagogiskt använda aktiviteter och upplevelser i vardagen. Insatsen varierar i intensitet och varaktighet. Kvalificerade resurspersoner, familjepedagogiska insatser i hemmet Skolsocial insats: Insatsform som syftar till att genom förstärkt socialt stöd i skolsituationen och samarbete med hemmet möjliggöra för barnet/den unge att alltjämt vara integrerat i ordinarie skola. Insatsen varierar i intensitet och varaktighet. Manchestermodellen, Axet Kvalificerat nätverksarbete: Insatsform som syftar till att påverka barnets/den unges livssituation genom att mobilisera och/eller intervenera i ett stödjande nät av personer bland släkt, vänner och professionella kring barnet/den unge. Insatsen varierar i omfattning och varaktighet. Nätverkslag, MST Enskilt samtalsstöd: Insatsform som syftar till att stödja barnet/den unge eller familjen genom enskilda samtal av rådgivande eller behandlande karaktär. Insatsen kan variera i täthet och varaktighet. Familjesamtal i olika form och enskilda samtalserier – men än samtal på socialbyrån

Resultat - inriktning Två tredjedelar har direktiv om att använda alternativ i öppna former istället för vård utom hemmet Kommuner i glesbygd och få insatser avviker Om inriktning ska efterlevas: åtta av tio bör använda öppenvårdslösningar i högre grad En tredjedel beslutat att starta ny öppenvård Endast fyra enheter beslutat att avveckla befintlig öppenvård Socialtjänsten ansvarar för tre fjärdedelar av insatsformerna. 17 % annan offentlig huvudman Stor andel service i förhållande till bistånd Medel antal insatser att tillgå: 8 för barn, 10 för ungdom

Insatsernas omfattning Åtta insatser fanns att tillgå i mer än hälften av enheterna. Enskilt samtalsstöd finns i princip i alla, men enskilt samtalsstöd till enskilda barn (utan föräldrar och att de genomförs inom socialtjänsten och inte inom BuP är möjligen lite nytt – barnperspektiv?) MST minst vanlig (16 %) Programverksamheterna mest vanlig som service

Samverkanslösningar mellan skola och socialtjänst Retorik och praktik

Integration och speciallösningar inom skolan Gemensam bottenskola – ”tonåringen klassrummet” Disciplinfrågan Integrering och speciallösningar 1955 - utöver hjälpklassen skapas: läsklasser, observationsklasser, hörselklasser, frilufts- och hälsoklasser, cp-klasser och klasser för synsvaga. ”Skapandet av den gemensamma bottenskolan ledde alltså till en historiens ironi: på samma gång som den, enligt målen, skulle vara socialt, kulturellt och regionalt inkluderande, utvecklades en praxis där skolan också tvingades vara särskiljande och utpekande.” Mats Sjöberg, 2003

Den frånvarande organiseringen Ofta sker hastiga och tillfälliga akutlösningar Dessa lösningar är inte tillräckligt genomtänkta. Man råkar få tag på någon bra person som kan arbeta ett kort tag. Kanske hittar man någon tillfällig dåligt utrustad lokal De tillfälliga personerna som skall göra jobbet blir lämnade rätt ensamma och körs slut på. De saknar direkt handledning och stöd Den tillfälliga lösningen byts ut och efterföljs av en lika tillfällig. Ansvarsfördelningen/organisationen är oklar Man skramlar ihop lite pengar Oklarheter finns om vem som ska betala material De olika delarna i förvaltningen sneglar på varandra vem som kan betala Ingen känner fullt ut ansvar Mobila Stödteamet, Härryda Tre grundidéer/grundläggande drivkrafter – beskriv verksamheterna något Organisationen är dock inte bara problematisk för att den hindrar den engagerade och aktive socialarbetaren, den är också problematisk om den är frånvarande. Då blir verkligheten plötsligt kaotisk.

Fånge i organisationen Socialtjänstens ungdomsgrupp upplever sig emellanåt begränsad av sin myndighetsutövarroll. Denna roll gör dem ofta hotfulla i arbetet i skolorna. Axet, Kungälv Organiseringen av det sociala arbetet har varit en lång diskussion omkring. Här formulerat tydlig från Axet, den är inte bara begränsande, utan deras roll gör dem hotfulla. Liknande formuleringar från slutrapporten från socialbyråprojektet (1990) som Socialstyrelsen drev. 1990. Den kontoriserade socialbyråtraditionen är ett allvarligt hinder för att utveckla ett socialt arbete anpassat efter de mest utsatta människornas behov.

Union i riskzon De ungdomar som vi med gemensamma och otraditionellt uppbyggda insatser skulle kunna nå i ett tidigt skede, tenderar alltså idag att falla emellan verksamheterna och hamnar därmed utanför samhällets nät av resurser. Nätverksteamet Gemensamt ansvar, Alingsås Ett tema är naturligtvis samverkan. Detta område verkar i ovanligt hög grad vara bemängt med olika förstärkande metaforer. Man talar om stuprör och hängrännor, om vattentäta skott och om att falla emellan. Dessa metaforers styrka är väl att de kan ge en bild. Men hur väl styr de associationerna åt fel håll. Är det verkligen så att klienter faller mellan stolarna? Kommer det inte alltid att finnas gränser mellan organisationer som ställer till problem – även särskilda samverkansorganisationer skapar ju sina gränser. Ytterligare i projektvärlden är det otraditionella ett värde i sig. Varför då? Varför säger man så sällan att vi har analyserat vår verksamhet och bygger vidare på våra tidigare erfarenheter, som är dessa…?

Historien om Kungsbackas skolserviceenhet Den första tidens kanalgrävande Den andra tidens skyttegravsgrävande Den tredje tidens tunnelgrävande Den första hemmaplanslösningen – länsstyrelsemedel – typisk form bra exempel – specialiserad tjänst – ungdom utanför. Helhetslösning konsultativ grupp och specialskola – olika logiker Ständigt grävande av kanaler, s. 60 Förtrogenhet med organisation och profession, differentiering i perspektiv och position - legitimitet Skyttegravsgrävande, s 62. Egna lokaler. Familjerna skulle söka själva. Tappade kontakten med moderorganisation och samarbetetsorganisationer. Skolan byggde upp egen kompetens. Bevaka sitt eget område och sina metoder. Kommer i konflikt med omvärlden. Tunnelgrävande – återskapa vägar genom att komma innanför andra verksamhet med bevarad roll, kompetens som förslag och komma in med hjälp av retorisk finess. S. 66

Samverkans utmaningar Hållfast struktur för att hantera: Osäkerhetens dilemma – frustration Kontinuerlig uppdaterad legitimitet Informationsproblemet Balansera indragning och distansering Kontinuerlig problemlösning, reflektion Nivåanpassa Osäkerhet i och med att goda lösningar i enskilda fallet är en bristvara – åtminstone säkra lösningar Kraven på de anställda att handla i osäkerhet kan ge frustration. Buffertzon och reträttzon Legitimitet handlar om lyhördhet, lagom flexibilitet att förändras till behoven, men ändå behålla sin identitet, kompetens – något annat för att ge något som den andre inte kan ge. Sekretess – att känna till och bli trygg med sin roll Nivåanpassning. Övergripande: gemensamma utbildning, möten, reflektioner mellan anställda på olika nivåer, samordning, ex vis SSP, direktarbete: SSP, Axet, gemensamma stödverksamheter, kontinuerligt nätverksarbete, mobila team osv.