Hälsolyftet och LSH-studien Margareta Kristenson, Professor Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Jolanda van Vliet, Folkhälsochef Maj 2014

Det är angeläget att utveckla former för att stärka befolkningens hälsa. Hälsolyftet genomförs för att förbättra folkhälsan och tidigt identifiera riskindivider för att förebygga sjukdom och ohälsa samtidigt som kunskap och redskap skapas för verksamhetsutveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hälsolyftet innebär en kartläggning av hälsoläget i befolkningen, hälsoundersökning av ett urval i befolkningen mellan 40-75 år samt intervention i form av hälsosamtal på vårdcentralen. Ett stort engagemang hos verksamheten är en förutsättning för ett framgångsrikt resultat. Era överenskommelser om uppdrag kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 2013 Leverantören skall identifiera ohälsosamma levnadsvanor som en naturlig del i anamnesen och erbjuda stöd till förändring. Vårdgivaren tar upp den del eller de levnadsvanor som är aktuella vid besöket. Identifieringen av ohälsosamma levnadsvanor bör ske på ett sätt som upplevs stödjande och relevanta för patienten. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska vara vägledande för åtgärdsnivå. Dokumentationen av levnadsvanor, åtgärdsnivå samt uppföljning görs i Hälsobladet i Cosmic. Leverantören skall ge medarbetarna möjlighet att fördjupa och utveckla sina kunskaper och färdigheter inom det hälsofrämjande förhållningssättet, dvs mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta kontroll över sin hälsa samt att vara delaktig i vård och behandling. Ur HSNs verksamhetsplan: ”Det är angeläget att utveckla former för att stärka befolkningens hälsa. Hälsolyftet genomförs för att förbättra folkhälsan och tidigt identifiera riskindivider för att förebygga sjukdom och ohälsa samtidigt som kunskap och redskap skapas för verksamhetsutveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hälsolyftet innebär en kartläggning av hälsoläget i befolkningen, hälsoundersökning av ett urval i befolkningen mellan 40-75 år samt intervention i form av hälsosamtal på vårdcentralen. Ett stort engagemang hos verksamheten är en förutsättning för ett framgångsrikt resultat. ”

Hälsolyftet – Unik satsning på Östgötarnas hälsa Individuell hälsoundersökning och hälsosamtal i preventivt syfte med fokus på att stärka individens egen drivkraft Samlad bild av Östgötarnas hälsa Studie om hur stress och livsvillkor påverkar hälsan => Samverkan mellan landsting, universitet och Jönköpings län ”Samtidigt som jag kan bidra till forskningsresultat får jag en möjlighet att få reda på min egen hälsa” Deltagare i Hälsolyftet

Tidningsrubriker september 2013: “Hälsoundersökningar är meningslösa” Generella hälso-undersökningar med screening av riskfaktorer har inte någon hälsoeffekt. Men, riktade hälso-undersökningar som kopplas till hälsosamtal är evidensbaserade ch kostnadseffektiva (SBU 2013).

Hälsolyftet/LSH (röd text) – hur då? Deltagare: 8000 deltagare, slumpmässigt valda från den medelåldersbefolkningen 45- 70 år (50% kvinnor) 2 besök på VC 1) Laboratoriet för blodprover (p-glukos, lipidstatus samt forskningsprover: blod-, urin- och salivprov) 2) Besök hos sjuksköterska på VC för hälsoundersökning (Mätning längd, vikt, midje- och stussmått, puls och blodtryck) Besöket avslutas med ett individuellt hälsosamtal utifrån aktuell hälsokurva. Enkäter: 1) Befolkningsenkät 2) Enkät inför hälsosamtalet 3) Fördjupningsenkät om stress 4) Frågor om hälsosamtalet

Hur har det gått hittills? Totalt ca. 7300 deltagare i båda länen. Ca 4800 deltagare från Jönköping och 2500 från Östergötland. I Östergötland år 2012: 500 deltagare. I Östergötland år 2013: 2000 deltagare. År 2013: Av dessa 2000 deltagare är ca 1300 LSH och 700 enbart Hälsolyftare (65%).

Varifrån kommer Östergötlands 2500 deltagare?

Vilka deltar? Kön och ålder

Hälsolyftarnas allmänna hälsotillstånd och socioekonomi => Men det finns en tydlig social gradient

BRA JOBBAT!