RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Dialogmöte 18 oktober 2011 Presentation av Idékoms förslag till överenskommelse Christoph Lukkerz, processledare Nätverk Social Ekonomi Skåne
Vem i kommunen har de haft kontakt med? På vilket sätt?
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Staten och det civila samhällets organisationer
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Policy för miljö och hållbar utveckling
Den nationella ungdomspolitiken
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg
Strategiskt samtal i Folkets Hus Alvesta: Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Att få rätt saker att hända
i kommuner, landsting/regioner
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Ramverk för patientmedverkan
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Maria Jansén Länsmuseernas samarbetsråd, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Idéburet Offentligt Partnerskap
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin i Västra Götaland.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Ur regionens synvinkel En annan roll för staten (7.4) Punkt 2: Den nya rollen är att vara strategisk, drivande och samordnande. I denna ingår samspelet.
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Temagrupp Bild och form 20 september 2013.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Personalpolitisk inriktning
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Överenskommelsen inom integrationsområdet
Överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom integrationsområdet.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Dalarnas nätverk för hållbar konsumtion. Avsiktsförklaring Dagens konsumtionsmönster behöver förändras och bli hållbara utifrån alla tre aspekter av hållbar.
Den offentliga sektorn och idéburna organisationer hand i hand - utvärdering i en tid av partnerskap. Josephine Massie Förvaltningshögskolan.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Så bemöter vi varandra - och alla andra
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Vad innebär regionbildningen?
Syfte, målbild och värdegrund för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Utveckling och lärande
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

För drygt två år sedan togs det första steget på vägen mot en överenskommelse mellan landstinget och idéburen sektor i länet. Många möten, konferenser och dialoger senare är vi här idag. Nu är det dags att börja konkretisera våra åsikter och tankar kring vilka principer som ska gälla för idéburen-offentlig samverkan i Västernorrlands län. Innan vi tar steget är det värt att påminna oss om varför vi är här. Vi står inför en rad stora och på vissa sätt nya utmaningar i vårt län. Vi har också stora resurser. Överenskommelsen handlar om att ta till vara all den kraft som finns i civilsamhället. Överenskommelsen handlar också om att förtydliga vem som har ansvar för vad. Det är inte alltid vi är överens om var gränserna går men förhoppningen är att vi genom dialog bygger upp ett förtroende för varandra – som hjälper oss i de olika utmaningar vi möter. Snart framme vid mål. Nu under 2014 går arbetet in i nästa fas - att formulera en Länsöverenskommelse för Västernorrland. Förhoppningen är att denna regionala överenskommelse också ska inspirera till och möjliggöra lokala/kommunala överenskommelser. För att överenskommelsen ska bli mer än vackra ord är det viktigt med förankring och brett deltagande från såväl civilsamhället som landstinget. Välkommen! Härnösand den 26 mars 2014 FÖRORD

Principen om dialog VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Det skapar delaktighet och förståelse för allas olika områden och verksamheter samt ger förutsättningar för att komma vidare i processen vilket ger möjligheter till medskapande och en hållbar utveckling. VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om dialog Sammanförfattare Sara Friberg, Coompanion Ammi Gyllenqvist, Studiefrämjandet Jonne Norlin, Regionala Nämnden Vincent Arvidsson, Folkuniversitetet Stefan Andersson, Landstinget Vad vi kan göra tillsammans utifrån olika områden, synsätt och erfarenheter för att komma vidare och anpassas till vårt län, dess vision och behov. Ömsesidig respekt och på samma villkor på individ och organisationsnivå. Sammankallande för en arbetsgrupp bör vara en regional offentlig aktör. Gruppen ska dessutom bestå av företrädare för idéburen sektor där Idéburen sektor ska vara i majoritet. Alla ansvarar inom sitt område. Vi föreslår att alla deltagare vid dagens möte blir remissinstans i det fortsatta arbetet med framtagande av LÖV. • Alla ansvarar för att förankra i sina organisationer och få mandat att ingå i arbetsgruppen. • Sätt delmål för processen, avtal/ansvarsområden och tidsplan före och efter undertecknandet. TRE ÅTGÄRDER:

Principen om kvalitet VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Det är viktigt för att säkerställa en god och säker produkt eller service som skapar förtroende och legitimitet, vilket gör att sammanhållningen och livskvaliteten i samhället ökar och alla mår bra. VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om kvalitet Sammanförfattare Niklas Henriksson, Friskhuset Sundsvall Mats Danielsson, NBV Eivor Schultz, ABF Roland Tiger, LÖV Kvalitet är att säkerställa en hållbar nivå utifrån det sociala företagets krav och medborgarens/mottagarens kravkundnöjdhet och livskvalitet. Kvalitet förutsätter en viss kompetens från utförarens sida. Kvalitetsarbetet ska vara förankrat i hela organisationen, i nätverk och medlemsorganisationer. De idéburna organisationernas roll är även att påverka det offentliga och politiken. Alla har egentligen ett ansvar men politikerna har en särskilt viktig roll och sätter mål, inriktning och ramar. • Uppvakta och för dialog med landsting och kommun. • Samverka i högre grad •Säkerställ en hållbar ekonomi och tydliga och kontinuerliga mål Skapa kunskap, helhetssyn och delaktighet och bidra med verktyg. Forskning, uppföljning och utvärdering TRE ÅTGÄRDER:

Principen om långsiktighet Ett långsiktigt perspektiv är resultatintriktat, förtroendeingivande, friskt, enkelt och sunt. Saker ska få växa och det leder till: • Förankring • Barriärbrytning – attitydförändringar • Trygghet VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om långsiktighet Sammanförfattare Stefan Andersson, Svenska kyrkan Roland Jonsson, Västernorrlands diabetesförening Marica Henriksson, Friskhuset i Sundsvall IngaSara Cardell, MHF Kristina Sohlberg, Svenska kyrkan Långsiktighet handlar om att åstadkomma HÅLLBARHET som i sin tur leder till långsiktighet. Hållbarhet handlar om kvalitet, bärkraft, ekonomi och utveckling. Det måste vara budgeterat, flexibelt och ha ett sjugenerationsperspektiv. Alla parter som ingår i Länsöverenskommelsen och den idéburna sektorn. För långsiktighet: -Alla i samhället • Synliggör ekonomisk fördel för parterna och skapa kontakt med politiker. • Uppföljning - Öka kunskap - Skapa rutiner för att föra dialoger Skriv in i överenskommelsen • Belöna rätt beteende TRE ÅTGÄRDER:

Principen om mångfald VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Mångfald är en förutsättning för samhällsutveckling där alla medborgare får plats. VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om mångfald Sammanförfattare Hans Wiklund, Landstinget, Regional utveckling Solgun Lundgren, Röda Korset Mikaela Vennerbring, Härnösand Folkhögskola Johnny Torvaldsson, Hela Sverige ska Leva Västernorrland Gunnar Holmberg, Örnsköldsviks kommun Vi utgår från idén om att mångfald är en resurs och att öppenhet för olikheter ligger inom ramen för en demokratisk värdegrund. Politiken har ansvar för att skapa förutsättningar för mångfald. Vi har också ett gemensamt ansvar där det civila samhället ses som resurs både i planering och som utförare. • Arbetsmarknadspolitik • Samarbete • Aktiv fritid TRE ÅTGÄRDER:

Principen om öppenhet och insyn Öppenhet och insyn är grunden för vårt demokratiska samhälle. Det är viktigt för att möjliggöra samverkan och skapar förtroende. VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om öppenhet och insyn Sammanförfattare Thord Carlsson, HSO Sverker Ågren, Landstinget Helen Andersson Birgith Viklund Molberg, Röda korset KarinMalin Ekström, LÖV Alla som ingår i överenskommelsen måste var och en ta ansvar för att skapa öppenhet och möjliggöra insyn. Tillsammans upprätthåller vi principen gentemot den bredare allmänheten. • Dialogmöten med bred inbjudan • Studiebesök • Följa någon i en annan organisation en hel dag TRE ÅTGÄRDER: Principen om öppenhet och insyn handlar om växelverkan mellan förtroende och tillgänglighet. Förtroende är något vi vinner och måste sedan hela tiden vårdas. Har vi förtroende för varandra kan vi våga vara mer öppna och när vi är öppna skapar vi förtroende.

Principen om självständighet och oberoende Det är viktigt för att organisationerna ska kunna bidra med sin kompetens och professionalitet. Idéburen sektor ska mötas som en jämbördig part. Idéburen sektor ger förutsättningar och utrymme för varje individs utveckling inom sitt arbete och måste därför mötas som en sådan organisation. VAD HANDLAR DET OM? VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? VILKA SKA GENOMFÖRA? Principen om självständighet och oberoende Sammanförfattare Lena Schmidt, Samhällsbyggarna Inger Nyträsk, Friskhuset Sundsvall Carina Sandin, Folkuniversitetet Åsa Claeson Nordin, Kommunförbundet Västernorrland Ninni Smedberg, Vårsta Diakoni En regional överenskommelse mellan landsting och idéburen sektor kan garantera värdegrunderna självständighet och oberoende. Det handlar om ge förutsättningar för dialog, delaktighet och möjliggörande av ett situationsanpassat arbetssätt. Detta leder till ett förenklat förfarande. Den ideella sektorn och Landstinget, i samverkan. •Fakta och kunskapsinhämtning • Metoder och utbildning •Dokumentation och kunskapsspridning Allt detta i samverkan. TRE ÅTGÄRDER: