Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Andreas Bergh Gissur Ó Erlingsson Mats Sjölin Richard Öhrvall
Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet
Nationella screeningprogram
SNS Konjunkturrådsrapport 2011 Anders Vredin (ordf.) Runar Brännlund Lars Ljungqvist Per Strömberg Arvid Wallgren.
Strategi för Transportstyrelsens tillsyn över järnvägsmarknaden
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Stöd för analys och förbättring
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Regional växtvärk och växande utmaningar Dags för nya lösningar och strukturer Björn Hasselgren, 5 juli 2013, Almedalen Arkitektur och samhällsbyggnad.
Fjärde järnvägspaketet
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät - gjort sedan förra mötet Referensgruppsmöte 16 november 2009.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
De samhällsekonomiska målen
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Den ljusnande framtid är vård
Internationell utblick på plan- och exploateringsprocessen Thomas Kalbro (2008) Fastigheter och byggande Fastighetsvetenskap.
En plattform för samhällsekonomisk analys
Kommundirektörsföreningen
ESO seminarium Per Borgs presentation.
Anläggningsbranschen
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Affärsmodeller och metoder för energieffektivisering Rickard Waern, projektledare.
Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Inriktningsplanering för
Lokala miljömål och nationellt stöd Resultat av SKL:s enkät och djupintervjuer 2011 och 2012 Kerstin Blom Bokliden, SKL Miljömålsdagarna den maj.
Björn Hasselgren, PhD Remissammanställning Bokriskommittén.
OECD Territorial Review of Sweden
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Var det bättre förr eller Är det sämre nu? Mina ”dryga” 30 år som upphandlare Gunnar Stålberg mars 2009.
Stockholms- regionens utMAningar
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
socialt hållbart Malmö
En dag med några CTS0projekt Borlänge nov ”Skapa en internationellt framstående forskningsmiljö inom transportforskningsområdet” Utveckla och bedriva.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Finansdepartementet Kommentarer på ESO-rapporten ”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” ESO-seminarium 31 maj Statssekreterare Hans.
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Stockholm – Jan Valeskog, Börje Vestlund Stockholms län – Christina Axelsson, Lasse Dahlberg Sörmland – Göran Forssberg, Jörgen Danielsson Uppsala – Agneta.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
PPP och andra finansieringsformer Transportforum 2013 Linköping 9 januari, session 4 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad.
Färdplan 2050 – ett Sverige utan klimatutsläpp. Nationell färdplan till 2050 Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning.
Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Den kommunala energi- och klimatrådgivningens (EKR) utvecklingsresa.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Landsbygdskommittén.
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Avslutande diskussion
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Miljömålen består av tre slags mål
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Gränsöverskridande infrastrukturplanering - äntligen verkstad?
Förstudie Otålighet Läsa redan beslutade Intervjua aktiva och berörda
Hälsingerådet 15 augusti 2018 Hans-Olov Åström
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Miljömålen består av tre slags mål
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN MED FÖRDELAR FÖR MEDBORGARNA
Presentationens avskrift:

Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström

Grov ämnesindelning Makrosiffror Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Förbättrad infrastruktur vs. andra behov Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz Politiska prioriteringar Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson

Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin Procent av BNP fastigheter och infrastruktur Bruttoinvesteringar Övriga fastigheter och infrastruktur (procent av BNP) 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal Sverige 7,8 5,8 4,8 4,5 Genomsnitt 7,2 7 6,2

Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Nutek (2008), Årsbok 2008 SNS (2012), Enkla regler, svåra tider Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget Mars 2012 Trafikverket (2012), Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 Slutsatsen är att argumenten för att satsa mer på infrastruktur som förs fram i Sverige inte är väl underbyggda. Det finns inte fog för de uttalanden som görs om bristande satsningar på infrastruktur.

Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström Sverige har mycket liten erfarenhet av att utnyttja privat finansiering av infrastruktur Det är inte en väg till nya ekonomiska resurser, i slutändan kommer skattebetalarna eller brukaren som kommer betala Däremot kan en OPS-lösning öka effektiviteten i byggandet och driften av infrastrukturprojekt Borde testas i Sverige Hasselgren återkommer till detta

Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund Nettoinvesteringar relativt trafikarbete Minskade på 90-talet Ökade för järnväg under 00-talet Fortsatt minska för väg, men långsammare Är prioriteringen rättvis? Miljövinster dubbelräknas? Restid: Värdet av arbete på resan dåligt känt

NNK i transportplaneringen 2009 (Eliasson och Lundberg 2011)

Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz Starkt lönsamma projekt finns – men överväger inte Fokus på ”relativ lönsamhet” – prioritering mellan objekt Men också det bästa mått vi har på faktisk lönsamhet Bör användas för att bedöma investeringsbehov Värdet på budgetmedel måste prissättas rätt: MCPF, kalkylränta Sektorsövergripande riktlinjer behövs – även för t ex VSL/QALY Systematiska snedvridningar: Anläggningskostnader Kalkylränta Utnyttjandey underprissatt Wider economic benefits: Krügers studie, inget starkt stöd i litteraturen för tillväxteffekter av transportinvesteringar

Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden Transportpolitiken starkt politiserad, staten finansierar många projekt som primärt har lokal nytta, regionala fördelningsnycklar – CBA liten betydelse Speglas i infrastrukturen: 0,2% motorväg NOU 2012:16: CBA state of the art, sektorsövergripande Konceptvalg: fokus på effektivitet i tidigt planeringsskede Behov, mål, krav identifieras Minst två konceptuellt olika UA tas fram Bred samhällsekonomisk utvärdering görs Infördes 2005, hittils 60 investeringar, hälften transport

Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson ”The Grand Transportation Mystique” – stora positiva externa effekter av nya vägar i ett redan väl utbyggt vägnät För interurbana väg- och järnvägsinvesteringar är objektsanalys tillräcklig För stora lokala/urbana investeringar kan behövas analys som kopplar trafikinfrastruktur till strategi för storstadsutveckling – särskilt i landet mellan stad och land Interaktionen mellan bosättning och trafikutveckling

Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson Exemplet Västlänken: 16mdr, NNK -0,55 Centraliserat eller decentraliserat ansvar? Politisk ekonomi: den egna valkretsen Resultat: Nästan alla krafter verkar för mer infrastruktur De samhällsekonomiska analysernas betydelse Bör förankras utanför sektorn

Behöver vi mer infrastruktur? Etablerad sanning, men Vår slutsats: Det finns inget övertygande underlag som visar det

Våra förslag Låt Trafikverket årligen redovisa projekt som har hög eller medelhög lönsamhet som grund för att bedöma anslagsbehov. Utveckla sektorsövergripande metoder för samhällsekonomiska bedömningar: Statskontoret/ESV. Förbered en reform av prissättning av användningen av infrastruktur: Måste göras transportslagsövergripande Paketreform: Koppla införande nödvändiga avgifter för att styra trafiken (inte finansiera) till beslut om ny infrastruktur