PSYKISK OHÄLSA OCH FAMILJEHANDLEDNING

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Om risk- och skyddsfaktorer
Drogförebyggare Håkan Fransson
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Kompetensombudsträff
Familjehem och föräldraskap
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
JAG Föreningen r.f. Kalevalavägen ESBO Finland
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
hållbar utveckling över gränserna
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
NEUROPSYKIATRISK COACH
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
I transit – ensamkommande barn berättar
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Sjukgymnastik för äldre personer
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Projektplanen Vård och stödsamordningsprojektet. Avgränsningar Vård och stödsamordningsprojektet avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan.
Erfarenheter av ögonstyrd dator som hjälpmedel för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - en pågående studie.
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Socialpsykiatriska avdelningen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland 2015 Bakgrund Kommunerna ska enligt 5 kap. 8§ socialtjänstlagen göra sig väl förtrogen med.
25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Projekt Röda Tråden Målgruppen: ”Vissa personer med psykiska funktionshinder som också har ett svårt missbruk och/eller kriminalitet t ex med LRV- dom.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
ANHÖRIGSTÖD.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Anhörigstödet i Falkenberg
Presentationens avskrift:

PSYKISK OHÄLSA OCH FAMILJEHANDLEDNING Helsingfors 14.11 2013 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag. / Leg.psykoterapeut (krävande insikter inom familje- och nätverksarbete) Analytisk grupphandledare, Arbetshandledare Leif Berg 2013

ANHÖRIGAS STÖD FÖR MENTALVÅRDEN, NYLANDS FÖRENING RF. Leif Berg 2013 ANHÖRIGAS STÖD FÖR MENTALVÅRDEN, NYLANDS FÖRENING RF. Verksamheten startade som självhjälps- och stödgrupps- verksamhet. Föreningen grundades 1988. Föreningens uppgift är att tillvarata gemensamma och specifika intressen som personer med psykiska funktionshinder/-nedsättning och deras anhöriga har. Anhörigförbundet grundades 1991 Den första heltidsanställda 1990. Idag 18 anställda. Penningautomatsföreningen stöder verksamheten

FÖRENINGENS GRUND VERKSAMHET Leif Berg 2013 FÖRENINGENS GRUND VERKSAMHET Stöd- och informationsverksamhet, individ- och familjeträffar. Handledda psykoedukativa grupper för anhöriga, studiecirklar. Referens-, stödgrupper och självhjälpsgrupper. ”Depressions- och HOT-grupper” för anhöriga. Lågtrösk verksamhet t.ex. Tisdags- och kvällscafè: fri samvaro och vid behov temaintroduktion. Familjekurser. Föreläsningar och temakvällar för allmänheten samt för medlemmar. Rekreations- och anhörigläger. profami ab; Utbildnings- och publikationsverksamhet.

Varför beakta närstående? Leif Berg 2013 Varför beakta närstående? Anhörigas risk att själv insjukna i depression är väldigt stor(Stengård& Nyman;1565 vuxna anhöriga -> 38%). Psykosomatiska symptom> 40 %. Då en förälder lider av en affektstörning är barnets risk att själv börja må psykiskt dåligt stor (40 % före 20-års ålder, - 60% före 25års ålder). Familjedynamiken rubbas då en familjemedlem börjar må psykiskt dåligt Stor risk för relaps. Detta orsak för en mer planerad familje intervention.

Psykisk ohälsa – Psykiskt funktionshinder -går oftast hand i hand Leif Berg 2013 Psykisk ohälsa – Psykiskt funktionshinder -går oftast hand i hand En person har ett psykiskt funktionshinder om han/hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Psykiatrisamordningens definition (Sverige)

Begreppsförvirring Till de psykiska funktionshindren räknas oftast Leif Berg 2013 Begreppsförvirring Till de psykiska funktionshindren räknas oftast både symtom och det som vanligen kallas funktionshinder dvs. de kvarstående funktionsinskränkningarna efter det att de akuta symtomen klingat av

Leif Berg 2013 Kognitiva störningar Finns ibland från barnaåren och yttrar sig då som motoriska störningar, neuropsykologiska störningar och sociala svårigheter De utgör ibland det första tecknet på ett psykosinsjuknande (prodromalsymtom) Kraftigt försämrade skolresultat kan vara en indikation på försämrad kognitiv funktion Allmän inflexibilitet i kognitiva strategier = svårt att anpassa sig till situationen De kan vara betydande 1-2 år efter psykosinsjuknandet. En ung person kan ha betydande funktionshinder tidigt i sjukdomsförloppet De är ofta icke-progredierande dvs. de försämras inte över tid Eventuellt kan dock försämring ske i samband med psykosåterfall

Föreningsarbetet Leif Berg 2013 Målet är att utveckla och utpröva nya familjefokuserade metoder inom psykiatrin och för det (psyko)sociala arbetet. Som röd tråd: Psykoedukativ familjehandledning / -konsultation. Att upprätthålla och utveckla (evidens baserade) psykoedukativa familjehandledningsmodeller. Föreningens mål: Att implementera de psykoedukativa familjehandledningsmodellerna till ett närmandesätt inom vuxen-och ungdomspsykiatrin samt inom familje-arbetet inom den sociala sektorn. Publikationer: Berg & Johansson Psykoedukaation työkirja, Opastava yhteistyö perheiden kanssa, Varhaisen perheohjauksen malli och Psykoedukatiivisten perheinterventioiden yhdentyminen kliiniseen työhön. Utbildning av personal. Genomförs alltid som samprojekt / i samarbete med t ex. kommunens social- och hälsovård, övriga samarbetspartners (t.ex. Stad eller kommun, Statens forskningscentral, Helsingfors/Tammerfors Universitet eller olika samarbetspartner inom mentalvård eller missbrukarproblematik). Leif Berg 2001

ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (Vertti) Leif Berg 2013 ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (Vertti) Målgrupp 1: Barnfamiljer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller psykiskt funktionshinder /-nedsättning. Att stöda föräldraskapet & barnets bemästring. Prevention och promotion. Målgrupp2: Professionella vilka på en universell nivå möter barnfamiljer i vilka föräldern insjuknat. Bashälsovård, mödrarådgivining, dagvård & skola. Utvecklats en Stödgruppsmodell med gemensamma stödgruppsprocesser för barnen och föräldrarna. 10 ggr gruppmodell el. familjekursmodell Genomförs som multiprofessionellt kommunalt samarbete. T ex psykiatri, barnskydd familjerådgivning osv. Föreningens mål: att implementera barnperspektivet och stödgruppsverksamheten, skapande av välfungerande multiprofessionella nätverk, samarbete och implementering av barnorienterade verksamheter. (Metoden lanseras i Sverige med namnet ”Barnkraft ”). Publikationer Söderblom & Inkinen; Skapa förståelse för varandra, Barnet och förälderns depression

ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (De otroliga åren) Leif Berg 2013 ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (De otroliga åren) Målgrupp: familjer där barnet visar psykiska problem el. symptom t ex överaktivitet, adhd-drag, beteendesvårigheter. Föräldragrupper. ”The incredible years” och ”The incredible years-teacherprogram-modellen (Webster-Stratton). Föreningens mål: Att implementera verksamheten inom kommunal och statlig barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänsten och i skolvärlden Utbildning av personal. Publikationer Webster-Stratton;Ihmeelliset vuodet och Kuinka edistää lasten sosiaalisia ja emotionaalisia taitoja

Leif Berg 2013 Projektet OPA- FAMILJE - OCH NÄTVERKETS-ARBETET (PERSONLIGT OMBUD INOM FAMILJEARBETET) 2011- Målgrupp: Personer som lider av psykisk ohälsa och har missbruksproblem Att stöda personen och hans/hennes familj/nätverk i vardagen Att utveckla det psykoedukativa familjearbetet inom PO- arbetet och införa dem inom det praktiska arbetet på fältet (kommun). Utbildning av personal Publikationer; Suominen & Tuominen Palveluohjaus-portti itsenäiseen elämään, Visio perhelähtöisyydestä

Leif Berg 2013 Projektet: Terve mieli – Friskt sinne 2012-   Målgruppen är ungdomar, som belastats av att någon i familjen lider av psykisk ohälsa. Projektet görs i samarbete med skolan, andra ungdoms-och föreningsverksamhetorgan, Genom att via drama, i samarbete med skolan, erbjuda ungdomarna att via kamratstödsgrupps- och referensgruppsverksamhet kunna behandla samt få stöd i sin nuvarande livssituation. Projektet tar ibeaktande de faktorer som kan motverka eventuella risker och för att skydda personen mot riskfaktorers negativa inverkan i förebyggande syfte. Följande faktorer beaktas; Att ta i beaktande personen som lider av psykisk ohälsa (t.ex. föräldern, syskon eller någon annan närstående), familjens och sin egen situation. En god relation till den insjuknade, god anknytning, tillit och empati Ett gott förhållande till de övriga familjemedlemmarna,fungerande relationer inom familjen. En fungerande och trygg vardag Socialt nätverk, vänner och släktingar, goda vuxenkontakter. God anknytning till skolan och hobbyn. Lära känna sig själv – personlighetsdrag, temperament, kognitiv kapacitet, social förmåga.

Leif Berg 2013 Projektet: ELVIS 2012- kamratstödgrupps- och referensgruppsverksamhet för personer som lider av psykisk ohälsa samt för deras anhöriga.   Elvis projektet startade inom Uddehemmets verksamhet år 2009. Från 2012 deltar Anhörigas stöd för mentalvården, Nylands förening med i verksamheten med att anställa en person till i arbets-teamet som i fortsättningen beaktar även de anhörigas möjlighet att delta i kamratstöds- och referensgruppsverksamheten. Ett samarbetsprojekt med Helsingfors stads stiftelse, Stiftelsen Uddhemmet – Niemikotisäätiö. Målgrupp är personer som lider av psykisk ohälsa eller av psykisk funktionshinder från 18-30 års ålder samt att stöda deras anhöriga. Projektet går ut på att utveckla nya skapande verksamhetsmodeller samt för att förverkliga referens- och kamratstödsgruppsverksamhet, dvs. ett psykoeduktivt närmandesätt, där kunskapsarbete kombineras med aktivitetsmodeller (från musik till drama, från bildkonst till multimedia) lämpar sig väl tid tidsbundna, preventiva interventioner. Likaså ingår det i verksamheten allt från social träning och coping, till att se sina egna förmågor, att stärka sin självkänsla, öka tillit och autonomi, stöda ett självständigt liv samt lära sig att bemästra sin egen sjukdom och funktionsnedsättning.