Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström

ASIN och EU 2012 - 2014 En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i: ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten http://www.studiestodinorden.org/

Mycket har hänt på EU-rättens område Exempelvis: Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska (ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl. Bosättningsvillkor

Varför ett bosättningsvillkor? För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att: motverka risken för en orimlig ekonomisk börda identifiera personer som är integrerade i samhället säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället. Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria rörligheten. En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.

Vad tycker EU-domstolen om bosättningsvillkor? Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare (art. 45 FEUF och förordning 492/2011) Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna migrerande arbetstagare Mål C-20/12 Giersch gränsarbetare Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF) Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz unionsmedborgare

Domstolen fastslår EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i annat EU-land. Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i FEUF: Ett enda villkor gällande bosättning är inte tillåtet. Utesluter annan form av anknytning. Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvis via medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper samt andra sociala eller ekonomiska band.

Danmark Konsekvenser af EU-domme om bopælskrav

SU til uddannelse i udlandet (før) Ret til SU til uddannelse i Danmark Dansk statsborger Ret til SU efter EU-retten EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark. 5 års ophold i Danmark og 2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste 10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).

Hvordan handlede Danmark som følge af EU-dommene om bopælskrav? Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af dommene sammen med Justitsministeriet Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af 2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger). Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen. Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr. L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli 2014. Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

SU til uddannelse i udlandet (efter) Ret til SU til uddannelse i Danmark, og 2-års ophold Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10 forud for ansøgningstidspunktet, eller Særlig tilknytning Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, eller beskæftigelse, eller sprogkundskaber, eller andre sociale eller økonomiske bånd. Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere: Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.

Hvad gælder for hvem?

Hvad gør vi nu? Genoptager behandling af ansøgninger, der er sat i bero og træffer afgørelse efter de nye regler Behandler eventuelle ansøgninger om erstatning. Styrelsen for Videregående Uddannelser er erstatningsansvarlig efter de almindeliget erstatningsansvarsregler (krav kan dog være forældede) Træffer afgørelse i nye sager efter ny regler Fastlægger egen praksis og vejleder herom Ankenævnet for Statens Uddannelses-søtteordninger efterprøver praksis

Sverige Konsekvenser av EU-domarna om bosättning

Studiemedel för utlandsstudier (före domarna) Rätt till studiemedel för utlandsstudier Svensk medborgare Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten: EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige. Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige. Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands, i högst ett år och Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel (t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.) 2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren (bosättningskravet) Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda, biståndsarbetare m.fl.)

Vad har Sverige gjort till följd av EU-domarna om bosättningskrav? CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut: Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna) Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2 december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och Seeberger och C-20/12 Giersch) Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och med den 1 januari 2015) Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av lag- eller förordningsändringen

Bosättningskravet (efter domarna) Studerande som inte uppfyller bosättningskrav och som är Migrerande arbetstagare Familj till A Barn till turkiska arbetstagare Personen med PUR Personer med PUR CSN:s praxis enligt rättsligt ställningstagande i december 2013 Kan få studiemedel för studier inom EU/EES och Schweiz om personen har tillräcklig samhällsanknytning till Sverige Svenska medborgare (som inte ingår i A-B) Kan få studiemedel för studier inom EU om personen kan anses hindras i sin fria rörlighet och har tillräcklig samhällsanknytning till Sverige

Tillräcklig samhällsanknytning Sammantagen bedömning av följande faktorer: Svenskt medborgarskap Tid och skolgång i Sverige Familjeband eller andra sociala band till Sverige Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till Sverige Kunskaper i svenska språket

Vad händer nu? Vi inväntar nya bestämmelser i lag eller förordning Vi bevakar EU-domstolens och ÖKS:s praxis och korrigerar vår tillämpning vid behov När det införs nya bestämmelser behövs troligen nya föreskrifter och ändringar i handböcker, rutiner, hjälp- och informationstexter m.m.