ESTETISKA LÄRPROCESSER

Vad är estetiska lärprocesser? Ordet estetik kommer ursprungligen från grekiskan och skulle kunna grovt översättas till det sinnliga eller det vi kan uppfatta med våra sinnen. Under 1700-talet kom ordet inom filosofin att förknippas med konst och senare allt mer med det sköna, det vackra och harmoniska.

När vi idag talar om estetiska lärprocesser syftar det på tankar om lärande och pedagogik som betonar ett helhetsperspektiv på människan där tänkande, kännande, görande och reflekterande ses som lika viktiga delar.

SAMVERKAN ÄR EN NYCKELFAKTOR FÖR ATT LEVANDEGÖRA MODELLEN DÄR BARN/UNGAS BEHOV OCH INTRESSEN ÄR I FOKUS VILKA OLIKA VÄGAR/MÖTESPLATSER/METODER KAN DU SE UTIFRÅN DITT YRKE OCH UPPDRAG ?

I handlingsplanen för barn och ungdomskultur på Tjörn står Estetiska lärprocesser för barn och ungas rätt att själva bearbeta intryck genom estetiska och symboliska uttrycksformer för att både kunna kommunicera med andra och med sig själva.

De estetiska lärprocesser som barn och unga erbjuds ska rymma både lärande om estetiska språk som dans, bild, musik med flera och ett tillvaratagande av den sinnliga och reflekterande potentialen inom det estetiska fältet för att skapa möjligheter till lärande genom estetiskt arbete.

EN ESTETISK LÄRPROCESS REAKTION REFLEKTION UTTRYCK/AKTION INTRYCK

Serieruta ur Mr KO, skapad av tre elever på Fridas hage ÅK 2 ESTETISKA LÄRPROCESSER Serieruta ur Mr KO, skapad av tre elever på Fridas hage ÅK 2

”Arbete med estetiska läroprocesser innebär ett förhållningssätt till undervisning som drar in personliga och historiska erfarenheter i gestaltad och symbolisk form i begreppsbildningen och förståelsearbetet. Man använder bilder, musik, texter, gestaltningar och iscensättningar av alla möjliga slag för att det ska kunna göras kopplingar mellan personliga erfarenheter och föreställningar och andras förståelse av liknande sammanhang.

Med hjälp av estetiska kategorier som ljud, ljus, rytm, rörelse, färg och form, av konst och konstnärliga uttryck, gör man erfarenheter tillgängliga så att man kan använda dem. Man medierar alltså sina upplevelser, känslor, tankar och kunskaper så att de blir tillgängliga för en själv och för andra, man ger dem form. Man försöker gestalta frågeställningar och utmaningar så att de blir levande, perspektivrika och gripbara. Man gör dem också synliga och samtalsbara.

Estetiska läroprocesser handlar om att intressera sig för kunskapens form, det som ger oss möjlighet att överhuvudtaget urskilja något som kunskap. Det innebär att en estetisk läroprocess innehåller både produktion, reception och reflektion kring den oupplösliga enheten mellan form och innehåll.” Kultur och estetik i skolan: Slutredovisning av kultur och skola-uppdraget 2000-2003 Lena Aulin-Gråhamn

MÅL Konvergent Divergent Medie- specifikt MEDEL Medie- neutral Lärande OM konst & media I MED Lärande GENOM Medie- specifikt MEDEL Medie- neutral Lars Lindström

Figur 1. Estetiska lärprocesser   Konvergent lärande: målet som ska uppnås är givet på förhand; är bakåtblickande så till vida att man illustrerar eller levandegör något som redan är färdigt; man tillägnar sig fakta och färdigheter, t ex om Göteborgskoloristerna och om hur man blandar färger. Divergent lärande: målet uppnås genom att man kombinerar vad man vet för nya syften och sammanhang; är framåtblickande så till vida att man bidrar till något som ännu är ofärdigt; man tillägnar sig förståelse och förtrogenhet, t ex av hur Göteborgskoloristerna eller eleverna själva kan uppnå en viss stämning genom det sätt på vilket de blandar färgerna. Mediespecifikt lärande: i mediespecifika (konstnärliga) lärprocesser är budskapets form särskilt viktig; för att uppnå sitt syfte måste man ha kännedom om olika material (genrer), kunna välja det lämpligaste och undvika att bli dess fånge; först då kan materialet (genren) bli ett medium för vad individen vill uttrycka. Medieneutralt lärande: medieneutrala (instrumentella) lärprocesser syftar inte i första hand till att göra unga människor bekanta med medie- eller konstvärlden; det främsta målet är i stället att främja kunskaper i, eller i samspel med, andra ämnen (lärande med) eller barnets själsliga utveckling (lärande genom). Lars Lindström

Skapandet är mer än ett görande!

IDENTITETSKAPANDE

MENINGSSKAPANDE En elev har följt förmultningsprocessen i ett glas med kaffe. Involverade ämnen Naturkunskap och Estetisk orientering

ÅTERSKAPANDE

OMSKAPANDE

NYSKAPANDE

Produktion–Reflektion–Lärande Den första (figur 1) visar ett mycket vanligt förlopp i den svenska skolan där fokus läggs på informationssökning snarare än kunskaps- och färdighetsutveckling och reflektion. I figur nummer två(figur 2) är reflektionsperioden lång och det är den som ger oss kunskap och verktyg att ta med oss till nästa fas eller nästa projekt. Figur 1) har Mikael Alexandersson och Louise Limberg tagit fram och figur 2) har Thomas Koppfeldt, adjungerad professor vid Dramatiska institutet, gjort. ( Vi tar oss sällan tid att samtala och fråga elever: vet du om du lärde dig något och hur såg det ut? Lärare tar sig heller sällan tid att utveckla sitt språk kring lärandet och förmågan att känna igen korta och långa lärandeprocesser. På Kontinua seminarium III visade Ulla Wiklund dessa modeller och talade om att det inom skolan inte borde vara produkten (uppsatsen, bilden eller vad den nu utgörs av) som är det viktiga, utan kunskapen eller färdigheten.) Ändra text

Gåvoboken till Tjörns 6-åringar Gåvoboken till 6-åringarna kan fungera som inspiration till dramalek, sång, dans, berättande, målande eller annan skapande verksamhet i förskoleklassen. Avsikten är att fånga, gestalta och uttrycka en bok på många olika sätt. Ofta vill förskolebarn höra en och samma bok många gånger och det här är ett sätt att med hjälp av leken och annan skapande verksamhet tillägna sig en bok och omvandla den till sin egen. Biblioteket i Skärhamn

Detta bildspel är ett urval ur ”Jakten på estetiska lärprocesser” av Anna Åkerström på uppdrag av Konst och Kulturutveckling, Västra Götalands Regionen.