PRESSKONFERENS Segregationens dynamik och planeringens möjligheter 2007.12.13 Segregationens dynamik och planeringens möjligheter - En studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen Medverkande Anders Rubin, ordf. i utredningen Malmös framtida kollektivtrafik, Malmö stad Jan Haak, Utredare, Malmö stad Gunnar Bergström, Utredare, Malmö stad Roger Andersson, Uppsala universitet Stadskontoret dec. 2007

Stadskontoret dec. 2007

Författarna Prof. Roger Andersson, kulturgeograf, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Fil. Dr. Åsa Bråmå, kulturgeograf, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Jon Hogdal, konsult och journalist, IM-gruppen i Uppsala Stadskontoret dec. 2007

Frågor Om flyttningsmönster och segregationsprocesser i Malmö. Särskilt fokus på sk utsatta bostadsområden. Kan man med fysisk planering skapa en långsiktigt mindre segregerad stad? Finns annat än fysisk planering som är möjligt att använda i anti-segregationsarbetet? Material Årliga individdata 1990-2004 (SCB) med uppgifter om demografiska och socioekonomiska förhållanden som kan knytas till individernas bosättning i regionens bostadsområden. Individer och områden kan därmed följas över tiden; möjliggör dynamiska analyser. Intervjuer med planerare, politiker och forskare. Stadskontoret dec. 2007

Stadskontoret dec. 2007

Figur 1. Relationen mellan segregation och integration Situationen idag är generellt sett (3) och den politiska ambitionen är (2). Men var börjar man? Med boende eller arbete eller både och? Stadskontoret dec. 2007

Etnisk segregation Tre föreställningar i debatten ”Invandrare/etniska minoriteter bor där de bor för att de är fattiga” (Strukturella orsaker) ”Invandrare bor där de bor för att de vill bo där (…bland landsmän, släktingar etc)” (Kulturella orsaker) ”Invandrare bor där de bor för att majoritetsbefolkningen vill att de ska bo där” (Diskriminering/förvisning/institutionell styrning/ majoritetens avståndstagande) Stadskontoret dec. 2007

Mellankommunal segregation inom den lokala arbetsmarknadsregionen Boendemässigt domineras regionens kommuner av egnahem och bostadsrätter. Allmännyttan har med något enda undantag en svag position. Endast i fem av kommunerna – däribland Malmö stad – bor mindre än hälften av befolkningen i egnahem, en upplåtelseform som å andra sidan kraftigt dominerar i t.ex. Vellinge och Lomma. Stadskontoret dec. 2007

Social polarisering Under perioden 1990–2004 ökade inkomstspridningen mellan bostadsområden i regionen. Våra beräkningar visar att inkomstspridningen ökar i alla inkomstskikt och mest påtagligt mellan de fattigaste och de rikaste områdena. Spridningen är dock fortfarande mindre än i Stockholmsregionen. Å andra sidan finns inom Malmö stad fler mycket fattiga områden, i huvudsak de områden som staten valt att benämna utsatta i sin storstadspolitik. Stadskontoret dec. 2007

Fattiga områden I 45 av regionens c:a 1000 bostads-områden understiger medelinkomsten av arbete 100000 kr. Här bor drygt 35 000 personer varav 29 400 av dem bor i Malmö stad. Genomsnittet är: Malmö stad: 154 000 Malmö arbetsmarknadsregion: 173 000 Stadskontoret dec. 2007

Ensidiga egnahemsområden Ju större andel av de boende i ett område som bor i egnahem desto högre är den genomsnittliga arbetsinkomsten och sysselsättningsgraden och desto lägre är andelen med utländsk bakgrund. Bristen på blandning/bostadsalternativ i egnahemsområdena är det största ensidighets-(segregations-)problemet. Stadskontoret dec. 2007

Upplåtelseformer efter ålder 2004 i Malmö LA-region Upplåtelseformer efter ålder 2004 i Malmö LA-region. Personer med svensk bakgrund. Stadskontoret dec. 2007

Upplåtelseformer efter ålder 2004 i Malmö LA-region Upplåtelseformer efter ålder 2004 i Malmö LA-region. Personer med utländsk bakgrund. Stadskontoret dec. 2007

Kännetecknande för den etniska segregationen är en stark sortering som kan kopplas till de olika upplåtelseformerna (marknadssegment) en geografisk segregation inom varje upplåtelseform, samt en etnisk hierarki. Stadskontoret dec. 2007

Segmentsammansättningen är viktig, men Segregationen är betydande också inom segmenten (andel med utländsk bakgrund är i vissa av allmännyttans områden mindre än 10 procent samtidigt som andra områden har mer än 90 procent). Situationen är likartad inom bostadsrätts-marknaden och den privata hyresmarknaden. Stadskontoret dec. 2007

Stadskontoret dec. 2007

Medelinkomst 2004 i olika segment i Malmös utsatta områden samt i staden och LA-regionen Stadskontoret dec. 2007

Figur 13. Andel boende efter bakgrundsland bosatta i utsatta områden i Malmö. Hierarkin är likartad även om man mäter t.ex. segregations- nivån med statistiska index och motsvaras av hierarkin på arbetsmarknaden (inkomstnivåer, sysselsättning) Stadskontoret dec. 2007 Intressant utveckling för personer födda i Turkiet.

Koncentration av minoriteter Majoritetsrelaterade förklaringar - Flykt, undvikande, blockering - Diskriminering Minoritetsrelaterade förklaringar - Klustring för: skydd, ömsesidig praktisk nytta, ”kulturellt bevarande”, kamp för inflytande Typer av etniska koncentrationer - Koloni (en-generationsfenomen) - Enklav (fler-generationsfenomen) - Ghetto (underordningsfenomen/”inlåsning”) Stadskontoret dec. 2007

Rörligheten på bostadsmarknaden Mellan 11 och 14 procent av Malmö stads befolkning lämnar sitt bostadsområde varje år. För nyinvandrade är rörligheten ibland väsentligt större än så. Tidigare studier i Stockholm har visat att hushåll som lämnar de utsatta områdena har högre sysselsättning och inkomster än de som flyttar in medan stannarna tenderar att vara fastare förankrade på arbetsmarknaden än inflyttarna men ändå klart svagare förankrade än utflyttarna. Uttryckt på annat sätt kan man säga att utsatta områden genom flyttningar förlorar de som lyckas hyggligt. Precis detta mönster iakttar vi också i Malmö. Stadskontoret dec. 2007

Stadskontoret dec. 2007

Utflyttningen från utsatta områden Vår beräkning av utflyttningsfrekvenser efter inkomster visar att de med svensk bakgrund har en högre benägenhet i snart sagt varje inkomstklass att lämna utsatta områden. Stadskontoret dec. 2007

Utflyttningen från Södra Innerstaden 1996–2004, totalt 11 437personer Vart tar man vägen? Ett exempel. Stadskontoret dec. 2007

För personer med utländsk bakgrund spelar inkomsten stor roll för utflyttningsbenägenheten från utsatta bostadsområden. Detta samband finns inte för personer med svensk bakgrund (undantaget de allra fattigaste). Stadskontoret dec. 2007

Viss ”cirkulationsflyttning” mellan utsatta bostadsområden i Malmö 2000–2004 * Tre av fyra utflyttare från Malmös utsatta bostadsområden lämnar också kategorin utsatta områden. * Resterande fjärdedel flyttar till ett annat men liknande område; en rörlighet vi kan kalla cirkulationsflyttningar. Stadskontoret dec. 2007

Nyare forskning visar: SEGREGATIONENS KONSEKVENSER Nyare forskning visar: att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka i sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa, att denna effekt märks tydligare i det lilla grannskaps-sammanhanget; hur befolkningssammansättningen ser ut alldeles i närheten av en individ betyder mer än hur det ser ut i exempelvis den stadsdel man bor att personer som invandrat har sämre inkomstutveckling om de under längre tid bor i koncentrationer med många från samma ursprungsland och särskilt om arbetslösheten är 4-5% eller högre Stadskontoret dec. 2007

Antisegregationsplanering Om sådana grannskapseffekter finns ökar det legitimiteten i strävanden att både kompensera individer som bor i särskilt utsatta områden och att arbeta långsiktigt med att förändra befolkningssamman-sättningen i Malmöregionens och Malmö stads bostadsområden. Stadskontoret dec. 2007

PLANERING FÖR MINSKAD SEGREGATION När vi väger samman resultaten av den statistiska analysen av bosättningsmönster och flyttningar i Malmö stad och i regionen med den erfarenhet som tjänstemän och politiker redovisar, är det några slutsatser som är särskilt viktiga. En erfarenhet och en utgångspunkt är då att det är svårt att nå bestående resultat genom riktade områdessatsningar. Det visar en rad tidigare utvärderingar av Storstadssatsningen och andra områdessatsningar. En analys av dessa satsningar visar i sin tur att segregationen är relationell och därmed är hela kommunens och egentligen hela regionens ansvar. Stadskontoret dec. 2007

Några slutsatser Långsiktigt arbete - med symbolinslag (markanvisning, dialog med byggherrar och bostadsföretag) Bryta med etablerade planeringsmodeller (minska barriäreffekter och öppna låsta strukturer, nya attraktioner i utsatta områden) Kommunens och MKB:s anti-diskriminerings-arbete viktigt Bostadsallokeringen inom allmännyttan? Fler kommuner och bostadsområden bereder plats för nyinvandring av flyktingar och anhöriga Stadskontoret dec. 2007