Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan Lex Heller Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan Samordningsförbunden Göteborg, Insjöriket, Älv o kust

Varför behövs Lex Heller? Vi vet ju varför samverkan behövs… … Men ibland så fungerar det inte och den enskilde ”hamnar mellan stolarna”, trots att intentionen är att de olika parterna tillsammans ska bidra till medborgarens välfärd. Genom att systematiskt samla information om dessa tillfällen, i stort och smått, kan vi se mönster, hitta angreppssätt och ha diskussionsunderlag både inom förbunden och med parterna. Lex Heller kompletterar andra sätt som vi i förbunden hanterar samverkansutmaningar

Byråkratiska låsningar eller hinder mellan olika offentliga aktörer uppstår emellanåt för personer i behov av samordnat stöd. Lex Heller är ett sätt att systematiskt samla in kunskap om områden där samverkan mellan samhällets aktörer brister. Genom att få en samlad bild av förbättringsområden i samverkan, ökar möjligheterna att utveckla välfärdssystemet till fördel för medborgarna. Detta skapar större möjligheter för strategisk påverkan. Lex Heller är inte ett juridiskt verktyg utan syftar till att systematiskt identifiera och belysa behov av förbättrad samverkan mellan myndigheter. Ingen enskild organisation är ansvarig för att samverkan ska fungera, utan förhoppningen är att Lex Heller genom att belysa olika förbättringsområden kan bidra till att tydliggöra hur problemet kan hanteras. Lex Heller är i första hand tänkt att belysa förbättringsområden i samverkan utanför den egna organisationen, men kan också belysa förhållanden inom den egna organisationen.

Arbetsgång Enkel blankett – fylls ofta i av en frustrerad medarbetare Processledare pratar igenom ärendet med medarbetaren –ibland finns lösningar närmare än man tror En arbetsgrupp med processledare från flera förbund ger överblick och visar på mönster Arbetsgrupp med förbundschefer kan fatta beslut om särskilda insatser (arbetsgrupper, workshops, utbildningar t.ex.) Förbunden använder sina styrelser, beredningsgrupper etc för att föra in ärendena i parterna

Exempel på ärenden Person med aktivitetsstöd sjukskrivs. Sjukskrivningen godkänns inte av FK. AF anser att personen är sjuk och aktivitetsstödet dras in. Personen har därmed ingen ersättning, hälsan försämras. Person med möjlighet till OSA-anställning behöver intyg (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Varken vc eller specialistpsykiatri anser att patienten är deras. AF fattar inte beslut om OSA. Personen utan arbete. På grund av hög arbetsbelastning nås ej handläggare kring samverkansärende, övriga parter ”står och stampar”

Identifiera nivå - och därmed angreppssätt Struktur – lagar och regler Organisering – Hur man har organiserat sig, exempelvis rutiner, policys Individ – när en person försvårar samverkan, t.ex. bemötande Det är väldigt ofta i organiseringen som vi hittar samverkansutmaningarna, och det är ju tur!

Exempel på hantering från Göteborg Centrum Ärenden som rör FK skickas regelbundet till beredningsgruppens representant från FK, för att fungera som case på olika nivåer i organisationen Ärenden som rör primärvård-psykiatri tas upp i en därför avsedd arbetsgrupp med medarbetare från dessa parter Ärenden med oklara ansvar tas upp som case i styr- och beredningsgrupper

Fördelar med Lex Heller Lokala avvikelser kan synliggöras Kontinuitet i att synliggöra förbättrings/utvecklingsbehov av samverkan ger möjligheter till snabbare hantering. Enskilda medarbetare får ett konkret sätt att kunna påverka, man blir inte ensam med problemet. Frågorna får en tydlig mottagare (vem är mottagare av en utvärderingsrapport)?

Framgångsfaktorer Blanketten är enkel och inga ärenden är för enkla eller för svåra Blanketten fungerar som en kombination av avvikelserapport och förbättringsverktyg Medarbetaren som har fyllt i blanketten får återkoppling Gemensam analys med andra förbund skapar gemensamt lärande I förbunden har vi både politiker och chefer på olika nivåer, goda förutsättningar till mottagare