Kerstin 82 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Advertisements

ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Trädgårdens Äldrecentra
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Pyoderma.
Länsgemensam ledning i samverkan
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsavtalet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Mobil Närvård - Skaraborg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Tandvårdsstöd-översikt
Steg för livet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Träder i kraft 1 januari 2018 (Kronoberg startar 1 mars 2018)
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Barn – och ungdomspsykiatriska kliniken
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014?
Insatser enligt LSS och SoL
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Din säkerhet på sjukhus
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Samordnad vård och omsorgsplanering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Vårdsamordning Ny lag – nytt arbetssätt
Barnkonventionen.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Fallet 1) Ambulans och polis; frågar vad som hänt.
Implementering av samverkanslagen och överenskommelsen
”Mål och mått 2017” Mätning gjord av kommunens sjuksköterskor under perioden 16/10-29/10 Punktmätning medicinska vårdplaner 16/10.
Bodens ungdomsmottagning
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
”Mål och mått 2017” Mätning gjord av kommunens sjuksköterskor under perioden 16/10-29/10 Punktmätning medicinska vårdplaner 16/10.
Mensutmaningen.se MENS a.
Fördjupningsutbildning SIP – samordnad individuell plan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Samordnad individuell plan (SIP)
Värdegrund inom äldreomsorgen
Rädda Hjärnan Ett litet sjukhus perspektiv
Ta hand om dig själv.
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Nätverket för barn-och elevhälsan
Religion Livsåskådning.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Kerstin 82 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Kerstin är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum samt en lite toalett. I källaren finns tvättstuga och förvaringsutrymmen. Kerstin har rollator efter en dåligt läkt lårbensfraktur som bland annat medfört svårigheter med balansen. Kerstin får hjälp av sin dotter med inköp och har hemtjänst en gång per vecka. Då får hon hjälp med dusch och städning. Kerstin har trygghetslarm. Sedan några veckor tillbaka har hon fått ökade smärtor i ryggen, bitvis så starka att hon har svårt att förflytta sig och hon är mycket orolig. Kerstin ringer ofta sin dotter som kommer så fort hon kan. Besök har bokats in på närliggande vårdcentral nästkommande vecka. Kerstin är mycket orolig inför besöket och befarar att det är något allvarligt som inträffat, hon vill inte läggas in på sjukhus eller ”hamna på något hem”. Frågor: Skulle Kerstin vara hjälpt av en SIP? Om så, hur berättar ni om SIP för Kerstin? Om Kerstin samtycker till SIP – vem kallar vilka? Vilka insatser behöver Kerstin och av vem?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Kerstin 82 år Kerstin är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum samt en lite toalett. I källaren finns tvättstuga och förvaringsutrymmen. Kerstin har rollator efter en dåligt läkt lårbensfraktur som bland annat medfört svårigheter med balansen. Kerstin får hjälp av sin dotter med inköp och har hemtjänst en gång per vecka. Då får hon hjälp med dusch och städning. Kerstin har trygghetslarm. Sedan några veckor tillbaka har hon fått ökade smärtor i ryggen, bitvis så starka att hon har svårt att förflytta sig, hon är mycket orolig. Kerstin ringer ofta sin dotter som kommer så fort hon kan. Besök finns inbokat på vårdcentral. Kerstin inkom akut till sjukhus efter att fallit på väg till badrummet. Hemtjänstpersonalen som hittade henne beslutade ringa efter ambulans då Kerstin inte var vid fullt medvetande. Efter undersökning konstaterades att Kerstin inte brutit något men hon får stanna för observation, hemgång planeras nu inom kort. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Kerstin? Om Kerstin samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Vilka insatser behöver Kerstin och av vem?

Lars 45 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en längre tid har han haft en ökande alkoholkonsumtion och dricker allt mer destruktivt. Under våren blev han anmäld av en granne till kommunen för vanvård av djur. Strax därefter stoppades Lars i en nykterhetskontroll varvid han förlorade sitt körkort. Kommunens missbruksenhet har kopplats in. Han är misstänksam mot myndigheter. Lars är deppig, har svårt att sova och tycker livet är orättvist. Han har en etablerad kontakt med vårdcentralen på grund av högt blodtryck, sömnsvårigheter och ryggont. För ryggen, tycker han, hjälper bara starka värktabletter. Familjens ekonomi är dålig och de riskerar att behöva sälja gården. Hustrun och barnen är mycket oroliga. Frågor: Skulle Lars vara hjälpt av en SIP? Om så, hur berättar ni om SIP för Lars? Om Lars samtycker till SIP – vem kallar vilka? Vilka insatser behöver Lars och av vem?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en längre tid har han haft en ökande alkoholkonsumtion och dricker allt mer destruktivt. Under våren blev han anmäld av en granne till kommunen för vanvård av djur. Strax därefter stoppades Lars i en nykterhetskontroll varvid han förlorade sitt körkort. Kommunens missbruksenhet har kopplats in. Han är misstänksam mot myndigheter. Lars är deppig, har svårt att sova och tycker livet är orättvist. Han har en etablerad kontakt med vårdcentralen på grund av högt blodtryck, sömnsvårigheter och ryggont. För ryggen, tycker han, hjälper bara starka värktabletter. Lars har utfört ett allvarligt suicidförsök, vilket ledde till att hans sedan två dagar tillbaka vårdas på en psykiatrisk vårdavdelning. Familjens ekonomi är dålig och de riskerar att behöva sälja gården. Hustrun och barnen är mycket oroliga. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Lars ? Om Lars samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Vilka insatser behöver Lars och av vem?

Jasmina 16 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Jasmina bor sedan drygt ett år tillbaka hos sin storasyster. Storasystern, som är 23 år, är orolig för lillasyster. Hon tycker Jasmina verkar deppig, klagar ofta på huvudvärk och hon är ute länge på kvällarna. Jasminas mentor på skolan har hört av sig till pappan och berättat att Jasmina har hög frånvaro och att skolsköterskan träffat Jasmina och tycker att hon gått ner mycket i vikt under senaste tiden. Systrarnas mamma är svårt sjuk. Jasmina har svårt att prata med sin pappa när de träffas och de bråkar ofta. Jasminas mamma är ofta trött och pappan vill inte att hon ska störas. Jasminas storasyster frågar ofta hur systern mår men hon får inga svar. Hon har tjatat på Jasmina att hon ska söka hjälp på ungdomsmottagningen och Jasmina träffar nu en kurator. För kuratorn berättar Jasmina att hon är orolig för sin mamma och hon vet inte så mycket om hennes sjukdom. Hon känner sig ensam, trivs inte i skolan och tycker att alla är överdrivet oroliga för henne. Kuratorn föreslår att de ska prata alla tillsammans Jasmina, hennes pappa, storasyster och mamma om hur familjen har det. Hon vill också att Jasmina ska träffa en läkare på vårdcentralen för att göra en somatisk undersökning. Frågor: Skulle Jasmina vara hjälpt av en SIP? Hur berättar ni om SIP för Jasmina och hennes föräldrar? Om Jasmina och föräldrarna samtycker till SIP – vem kallar vilka? Vilka insatser behöver Jasmina och av vem?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Jasmina 16 år Jasmina bor sedan drygt ett år tillbaka hos sin storasyster. Storasystern, som är 23 år, är orolig för lillasyster. Hon tycker Jasmina verkar deppig, klagar ofta på huvudvärk och hon är ute länge på kvällarna. Jasminas mentor på skolan har hört av sig till pappan och berättat att Jasmina har hög frånvaro och att skolsköterskan träffat Jasmina och tycker att hon gått ner mycket i vikt under senaste tiden. Systrarnas mamma är svårt sjuk. Jasmina har svårt att prata med sin pappa när de träffas och de bråkar ofta. Jasminas mamma är ofta trött och pappan vill inte att hon ska störas. Jasminas storasyster frågar ofta hur systern mår men hon får inga svar. Hon har tjatat på Jasmina att hon ska söka hjälp på ungdomsmottagningen och Jasmina träffar nu en kurator. För kuratorn berättar Jasmina att hon är orolig för sin mamma och hon vet inte så mycket om hennes sjukdom. Hon känner sig ensam, trivs inte i skolan och tycker att alla är överdrivet oroliga för henne. Kuratorn föreslår att de ska prata alla tillsammans Jasmina, hennes pappa, storasyster och mamma om hur familjen har det. Hon vill också att Jasmina ska träffa en läkare på vårdcentralen för att göra en somatisk undersökning. Jasmina inkommer nu akut till sjukhuset på grund av alkoholförgiftning. Hon blir inskriven på en barnmedicinsk avdelning samtidigt som föräldrar och socialtjänst underrättas.. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Jasmina? Om Jasmina samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Vilka insatser behöver Jasmina och av vem?

Elias 65 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Elias är frånskild, lever ensam och arbetar som taxichaufför. Han har precis fyllt 65 år. För tredje gången på en sexmånadersperiod uppsöker han vårdcentralen, denna gång för besvär med yrsel och diffusa ryggsmärtor. Han efterfrågar starka värktabletter. Tidigare har han besökt vårdcentralen p g a bensår och kontroll av högt blodsocker. Personalen på vårdcentralen har uppmärksammat att Elias hygien blivit sämre och sämre. Elias pratar om att han känner sig ensam då hans närmaste anhörig, en son, inte ringer så ofta. Han är orolig för sin ekonomi och vill inte gå i pension. I journalen kan man läsa att Elias varit omhändertagen för LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) för 6 år sedan och att det fanns flera samverkanskontakter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Frågor: Skulle Elias vara hjälpt av en SIP? Om så, hur berättar ni om SIP för Elias? Om Elias samtycker till SIP – vem kallar vilka? Vilka insatser behöver Elias och av vem?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Elias 65 år Elias är frånskild, lever ensam och arbetar som taxichaufför. Han har precis fyllt 65 år. Tre gånger på en sexmånadersperiod har han uppsökt vårdcentralen för besvär med yrsel och diffusa ryggsmärtor. Han vill ha starka värktabletter. Tidigare besök på vårdcentralen har handlat om hans bensår och kontroll av högt blodsocker. Personalen på vårdcentralen har uppmärksammat att Elias hygien blivit sämre och sämre. Elias pratar om att han känner sig ensam då hans närmaste anhörig, en son, inte ringer så ofta. Han är orolig för sin ekonomi och vill inte gå i pension. I journalen kan man läsa att Elias varit omhändertagen för LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) för 6 år sedan och att det då fanns flera samverkanskontakter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Elias inkommer via akuten och är nu inlagd på en medicinsk vårdavdelning då han ramlat och slagit sig illa, misstänkt hjärnskakning. Frågor: Hur berättar ni om SIP för Elias? Om Elias samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas ? Vilka insatser behöver Elias och av vem?

SIP jml SoL och HSL Skulle hen vara hjälpt av en SIP? Om så, hur berättar ni om SIP? Om hen samtycker till SIP – vem kallar vilka? Vilka insatser behöver hen och av vem? SIP jml Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Hur berättar ni om SIP för hen? Om hen samtycker till SIP – vilka ska den fasta vårdkontakten kalla? Var ska SIP upprättas?