Mänskliga rättigheter - gäller även barn? Mänskliga rättigheter skrevs fram efter andra världskrigets slut. Förenta Nationerna (FN) bildades 1945 och även i förbundets stadga, artikel 1, står det att FN:s ändamål äro: 3. att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion; Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i förklaringen har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de anslutna staterna. En stor majoritet av världens länder har anslutit sig till konventionerna. Tillsammans utgör de universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Ramverket brukar kallas ”Bill of human rights”.

mänskliga rättigheter? Vem har rätt till mänskliga rättigheter? Alla människor har rätt till mänskliga rättigheter just för att vi är människor. Barn är människor, därför har de också rätt till mänskliga rättigheter.

Barnets mänskliga rättigheter Människor Mänskliga rättigheter Kvinnor, Män, Barn Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Kvinnors rättigheter Barnets rättigheter Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Diskrimineringsgrunder Ålder Kön Funktionsnedsättning Könsöverskridande identitet Nationella/etniska ursprung Språklig/religiös tillhörighet Sexuell läggning Jämställdhet Folkhälsa Mångfald Hållbarhet Agenda 2030 Aspekter av människan Den här bilden försöker reda ut att ”barn” inte är ett eget eller ett nytt perspektiv. Som framgår är kvinnor, män, flickor och pojkar människor och har därför rätt till mänskliga rättigheter. Det gäller förstås även personer som definierar sig på annat sätt. Diskrimineringsgrunderna kallas här ”aspekter av människan” och de kan gälla alla människor. Varje människa kan diskrimineras på grund av någon av de aspekter som finns i diskrimineringslagen. En människa kan ju känna sig diskriminerad av något annat skäl, men här finns de aspekter som gäller i diskrimineringslagen. Under diskrimineringslagen finns exempel på ett antal ”aspekter av våra organisationer”, det vill säga hur vi organiserar oss på jobbet i de tvärgående frågorna. Sammantaget ger den här kartan en bild av den komplexitet som kan uppstå när vi ska förhålla oss till alla olika delar som dessutom har olika utgångspunkter (mänskliga rättigheter, diskrimineringslag, organisering). De olika delarna har bäring på varandra och ska inte ses som isolerade från varandra. Perspektiv Aspekter av organisation

Rättigheter - skyldigheter Inte sällan hörs följande kommentar: ”Har barn bara rättigheter nu för tiden. Har de inga skyldigheter? I förhållande till mänskliga rättigheter har barn inga skyldigheter, det är statens ansvar mot individen. Mänskliga rättigheter reglerar inte förhållanden mellan individer. Individens skyldigheter regleras i nationell lagstiftning.

Medborgliga och politiska rättigheter Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, förenings- och mötesfrihet (artikel 12,13,14 och 15) Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37) Rätt till skydd mot att olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet (artikel 40) Rätt till registrering vid födseln och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7) Rätt till identitet och medborgarskap (artikel 8) Konventionen om barnets rättigheter innehåller rättigheter av olika karaktär. Medborgerliga och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessutom innehåller den här konventionen ett antal rättigheter av skyddskaraktär, vilket ju var en av anledningarna till att världssamfundet ville ha ett gemensamt dokument för barn. Medborgerliga och politiska rättigheter är absoluta till sin karaktär, vilket innebär att de ska genomföras oavsett landets ekonomiska resurser. De kallas ibland även negativa rättigheter eftersom staten ska avhålla sig från aktiviteter som till exempel tortyr och frihetsberövande. Barn har rätt att registreras vid födelsen och att vå vetskap om sina föräldrar. Barn har även rätt till en identitet och ett medborgarskap. 5

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24 och 39) Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) Den andra gruppen rättigheter är de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. De är av målsättningskaraktär och ska genomföras till det yttersta av de tillgängliga resurserna, se vidare artikel 4. De här rättigheterna kallas även positiva eftersom staten (skyldighetsbäraren) aktivt ska genomföra rättigheterna så att de kommer individen tillgodo (rättighetsbäraren) De kan även sägas vara mer tematiska, det vill säga de rör olika områden som till exempel rätten till utbildning, hälso- och sjukvård och rätten till lek, vila och fritid. Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) Rätt till skydd mot skadligt barnarbete (artikel 32) 6

Skydd - delaktighet Ett vanligt argument mot att barn görs delaktiga i frågor som rör dem är att det kan vara jobbigt, svårt och känsligt för barnet och att det kan uppfattas som att det blir för mycket. Skyddsaspekten värderas ofta högre än barnets rätt att säga sin mening och vara delaktigt i sina liv. Artikel 12 räknas som en absolut rättighet och ska genomföras oavsett ett lands ekonomiska förutsättningar. Många barn uttrycker en uppgivenhet över att aldrig bli tillfrågade och att aldrig få möjlighet att påverka frågor som rör deras liv. ”Vuxna bara bestämmer”. Ett sätt att resonera i de svåraste frågorna är att fundera över hur barnet kan skyddas i sin delaktighet.