Barns rättigheter Barnkonventionen.

En presentation över ämnet: "Barns rättigheter Barnkonventionen."— Presentationens avskrift:

1 Barns rättigheter Barnkonventionen

2 Centrala begrepp för barnrättsarbetet
Barnsyn Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnkompetens I arbetet med barnets rättigheter finns det begrepp som återkommer och som är centrala att problematisera. Barnrättsarbetet kommer att präglas av den rådande barnsynen och det ska vi titta lite närmare på. Barn – vad är ett barn, generellt i samhället och mer specifikt i er verksamhet, organisation. Barnsyn – hur ser vi på barn i Sverige och ni i er verksamhet, organisation? Vilka begrepp används? Barnperspektiv – ett begrepp som används ofta och av många. Men vad menar vi egentligen när vi säger att vi arbetar med ett barnperspektiv. Barnets perspektiv – vad är det och vad betyder det när ni säger att ni utgår från barnets perspektiv? Barnkompetens – den färdighet man uppnått genom utbildning och erfarenhet av barn.

3 Vad är barn? ÖVNING - Här kan man göra bikupor och fundera över vad ett barn är. Alla deltagare funderar utifrån sig själva. Beroende av hur mycket tid som finns kan deltagarna diskutera i liten grupp eller i storgrupp. Det finns flera aspekter av detta, dels den enskilde deltagarens uppfattning om vad som är ett barn, dels vem som är barn i de olika verksamheterna. Det kan vara olika. Enligt barnkonventionen är alla under 18 år barn

4 Barnsyn Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens
Begreppet barnsyn kan åskådliggöras genom en pall med tre ben. Vart och ett av benen representerar begreppen perspektiv, rättigheter och kompetens. Genom att problematisera de olika begreppen synliggörs den barnsyn som råder i ett samhälle, en verksamhet eller organisation. Denna utbildningsstund bidrar till att skapa barnkompetens

5 När jag pratar om barnperspektiv menar jag…
ÖVNING - Här kan man göra bikupor igen och funderar över vad ett barnperspektiv är. Be dem att färdigställa meningen individuellt och fråga efter några definitioner. Be sedan deltagarna diskutera begreppet barnperspektiv i mindre grupper. Fråga hur grupperna resonerat. Efter den här övningen går presentationen vidare med ett resonemang om begreppet perspektiv.

6 Perspektiv S Den här bilden syftar till att resonera kring begreppet perspektiv i generell bemärkelse. Att ha ett perspektiv innebär att se och tolka saker med en viss utgångspunkt, att ha ett viss par glasögon på sig. Ett perspektiv innehåller ett antal aspekter som är viktiga att beakta. För det första finns det ett objekt, något vi riktar vår uppmärksamhet mot, se i mitten av triangeln. I triangelns tre spetsar finns tre subjekt, som riktar sin uppmärksamhet mot objektet i triangelns mitt. Subjekten har olika positioner, vilket spelar roll för hur tolkningen av objektet kommer att blir. På nästa bild ges exempel på hur subjekt och objekt kan se sig i verkligheten O S S

7 Barnperspektiv Socialtjänst Barnet Hälso- och sjukvård Förskola, skola
På den här bilden ligger det färdiga verksamheter i triangelns spetsar. Det är viktigt att du som pratar om perspektiv för olika deltagare byter ut det som står mot de verksamhetsföreträdare som lyssnar. Detta för att alla ska känna igen sig. På den här bilden är barnet i mitten av triangeln, det är alltså barnet vi riktar vår uppmärksamhet mot. De som riktar sin uppmärksamhet mot barnet är företrädare för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och pedagoger inom förskola/skola. (OBS: dessa kan bytas ut för att passa verksamheten) Välj ut en position och fråga deltagarna vad som påverkar ens perspektiv. Det som är viktigt att samla upp är följande: den utbildning man har påverkar perspektivet på så sätt att om man är pedagog så handlar det om lärande och utveckling (i grova drag). Det andra är det uppdrag man har i sitt yrkesutövande. Många arbetar i politiskt styrda organisationer och det påverkar synen på barnet. Den tredje aspekten påverkar mer än de andra tillsammans och det är de egna erfarenheterna av att ha varit barn. Hur såg min barndom ut, vad var viktigt då. Det är viktigt att ha med sig sina olika livserfarenheter och att kunna använda sig av dem när det passar. Men det är också viktigt att veta att barnperspektivet är en färskvara som förändras över tid. Det som var bra för barn när du själv var liten kanske inte är det bästa för barn idag. Försök hitta ett eget exempel på barnperspektiv som förändrats genom åren. Det saknas något på den här bilden, det som är vårt stora uppdrag idag. Nämligen att lyfta in barnets eget perspektiv. Barnet Hälso- och sjukvård Förskola, skola

8 Barnets eget perspektiv
Skola, förskola Socialtjänst Barnet Barnet På den här bilden har triangeln förändrats och blivit en kvadrat. Här finns barnet i kvadraten (som objekt) och som subjekt (utanför kvadraten). Förutom de andra perspektiven ska alltså även barnets eget perspektiv vägas in när beslut ska fattas. Hälso- och sjukvård

9 Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv
Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet Som en sammanfattning av perspektivdiskussionen kan sägas att när vi pratar barnperspektiv är det en vuxen som uttalar sig om något som rör barn. När vi pratar barnets perspektiv ska det ingå vad barnet själv ger uttryck för, det som visar sig för barnet. Om vi tittar på bilden med barnen som snorklar kan vi förstå att det som visar sig för barnen ändrar sig hela tiden. Därför kan barnets eget perspektiv ändras fort. Ett barnperspektiv kan innehålla barnets perspektiv, men måste inte göra det. När det gäller barnets perspektiv är det viktigt att det utgår från något ett barn har uttryckt.

10 Barnkonventionen 54 artiklar 4 grundprinciper (art. 2, 3, 6 och 12)
3 implementeringsartiklar (art. 4, 42 och 44:6) 13 artiklar om övervakning och anslutning Konventionen om barnets rättigheter består av en inledning (preamble) som uttrycker den vilja staterna uttrycker genom att ansluta sig till konventionen. Delar av den texten är hämtad från deklarationen om barnets rättigheter från 1959. När FN-kommittén började läsa artikel för artikel i konventionen såg de att fyra av artiklarna hade en mer övergripande karaktär. De artiklarna kom att kallas grundläggande principer eller grundprinciper. Det är artikel 2, rätten till icke-diskriminering; artikel 3, barnets bästa i främsta rummet; artikel 6, rätten till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 12 barnets rätt att säga sin mening i frågor som rör det. (se nästa bild) Tre av artiklarna har definierats som implementeringsartiklar eller genomförandeartiklar. Det är artikel 4, som uttrycker att barn ska prioriteras; artikel 42, som säger att vuxna och barn ska få kunskap om konventionen samt artikel 44.6 som slår fast att rapporter ska översättas till landets stora språk.

11 4 grundprinciper Artikel 2 Artikel 3 Artikel 6 Artikel 12
Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals De fyra grundläggande principerna är: Artikel 2, alla barn har rätt till alla rättigheter i konventionen, inget barn får diskrimineras på någon grund. Artikel 3.1, barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut och handlingar som rör barn. En prövning av vad som är barnets bästa i en specific fråga ska göras och sedan ska en avvägning eller prioritering göras för att se hur tungt beslutet ska väga. Artikel 6, rätten till liv, överlevnad och utveckling. Rätten till liv är en fundamental mänsklig rättighet som ska genomföras oavsett ett lands ekonomiska resurser. Artikel 12, Varje barn har rätt att få säga sin mening i alla frågor som rör barnet. Barnet har rätt att få sina synpunkter beaktade i förhållande till ålder och mognad.

12 Medborgliga och politiska rättigheter
Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, förenings- och mötesfrihet (artikel 12,13,14 och 15) Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37) Rätt till skydd mot att olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet (artikel 40) Konventionen om barnets rättigheter innehåller rättigheter av olika karaktär. Medborgerliga och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessutom innehåller den här konventionen ett antal rättigheter av skyddskaraktär, vilket var en av anledningarna till att världssamfundet ville ha ett gemensamt dokument för barn. Medborgerliga och politiska rättigheter är absoluta till sin karaktär, vilket innebär att de ska genomföras oavsett landets ekonomiska resurser. De kallas ibland även negativa rättigheter eftersom staten ska avhålla sig från vissa aktiviteter till exempel tortyr och frihetsberövande. Barn har rätt att registreras vid födelsen och att få vetskap om sina föräldrar. Barn har även rätt till en identitet och ett medborgarskap. Rätt till registrering vid födseln och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7) Rätt till identitet och medborgarskap (artikel 8)

13 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) Rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24 och 39) Den andra gruppen rättigheter är de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. De är av målsättningskaraktär och ska genomföras till det yttersta av de tillgängliga resurserna. De här rättigheterna kallas även positiva eftersom staten aktivt ska genomföra rättigheterna. De kan även sägas vara mer tematiska, det vill säga de rör olika områden som till exempel: rätten till utbildning, hälso- och sjukvård och rätten till lek, vila och fritid. Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) Rätt till skydd mot skadligt barnarbete (artikel 32)

14 Implementeringsartiklar
Artikel 4 Genomförande Artikel 42 Kunskap Artikel 44:6 Rapporter De tre generella implementeringsartiklarna är artikel 4, 42 och 44.6. Artikel 4 handlar om genomförandet och uttalar att barn ska prioriteras, barnkonsekvensanalyser ska göras inför större beslut och att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ska genomföras till det yttersta av de tillgängliga resurserna. Artikel 42 slår fast att vuxna och barn behöver få kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för var och en. Artikel 44.6 äger att staten har en skyldighet att göra alla olika typer av rapporter tillgängliga i landet. Det vill säga de ska översättas till de stora språken som talas i landet. Rapporter som åsyftas är till exempel statens rapporter till FN-kommittén och de synpunkter Sverige får från FN-kommittén vart femte år (Concluding observations).

15 Konventionens krav Artikel 2 Datainsamling och kartläggning Artikel 3
Prövningar av barnets bästa Artikel 6 Helhetssyn och samverkan Artikel 12 Former för barns delaktighet Artikel 4 Aktiva prioriteringar Artikel 42 Information och kunskap Vad är det då en stat förväntas göra för att leva upp till de nämnda artiklarna? Jo, FN-kommittén menar att följande är nödvändigt: Artikel 2 – För att veta att vi inte diskriminerar barn på någon grund är det viktigt att vi samlar data och gör kartläggningar över hur det ser ut för barn. Då kan man följa förändringar och göra korrigeringar för att nå bättre resultat. Artikel 3.1 – För att vet att vi beslutar enligt principen om barnets bästa i främsta rummet är det nödvändigt att göra prövningar av vad som är barnets bästa i de frågor som rör barn. Artikel 6 – Rätten till liv, överlevnad och utveckling omfattar många olika samhällsområden. Det är därför viktigt att vuxna inom dessa olika verksamhetsområden och organisationer kan samverka på ett positivt sätt så att det blir möjligt att se hela barnet och inte bara delar av barnet. Som exempel kan nämnas att ett barn som har svårt att lära sig saker kanske inte har intellektuella eller kognitiva brister utan att sociala aspekter kan spela roll. Artikel 12 – När det gäller barnets rätt att säga sin mening i frågor som rör barnet ska vi bygga former för att göra det möjligt. Viktigt att tänka på är att det gäller alla barn. Även små barn, barn utan språk, barn med annat språk än svenska och barn med någon funktionsnedsättning. Artikel 4 – Barn ska prioriteras aktivt, man brukar säga att det är när artikel 4 ska genomföras som den politiska viljan blir synlig. Artikel 42 – Här menar FN-kommittén att staten ska genomföra informationsinsatser och kunskapsutveckling om rättigheterna på alla nivåer i samhället. Rättigheterna ska ha sin naturliga plats på grundutbildningar för till exempel jurister, lärare, förskollärare, socionomer med flera. Även föräldrar och barn behöver naturligtvis på kunskap om rättigheterna på ett lämpligt sätt. Det gäller förstås att besluta hur den egna organisationen eller verksamheten ska göra.

16 Konventionens perspektiv
Det globala barnperspektivet Det nationella barnperspektivet Det vuxna barnperspektivet Barnets eget perspektiv Konventionen om barnets rättigheter inrymmer ett antal barnperspektiv: Det globala barnperspektivet visar sig genom att konventionen är en globalt överenskommelse, ingen stat i FN reserverade sig när den antogs 1990. Alla FN:s stater (utom USA) har också anslutit sig (februari 2016). Detta innebär att världens regeringar fått ett gemensamt språk för barnets rättigheter. Det nationella barnperspektivet syns i den lagstiftning som finns i ett land. Hur beaktar nationell lagstiftning viktiga principer som rör barnets rättigheter. Skyddas barn i tillräcklig utsträckning genom den lagstiftning som finns. Det vuxna barnperspektivet visar sig i hur vi i vårt land bemöter barn, hur fostran av barn gestaltar sig, hur vi pratar om barn och hur vi tillämpar barnets rättigheter i samhället i stort. Sist men inte minst, barnets eget perspektiv. Konventionen ger barn långtgående rättigheter att blir hörda och få säga sin mening i frågor som rör dem. Deras synpunkter ska sedan beaktas i förhållande till ålder och mognad. - Detta är en stor utmaning för vårt samhälle.

17 Barnkonventionen i verksamheten
Barnkonventionen skall genomsyra all verksamhet och alla som arbetar i organisationen skall förhålla sig till och tillämpa barnens rättigheter. Steg 1. Titta på barnkonventionens artiklar och identifiera vilka som är viktigast i din egen verksamhet och börja med dem. Utmärkande för dem är att de gäller alla oavsett vem man är eller i vilken organisation man arbetar i. Alla ska förhålla sig till och tillämpa de rättigheterna så att de genomsyrar hela verksamheten eller organisationen. Nästa steg är att se över vilka artiklar som ligger närmast min egen organisation/verksamhet och börja arbeta med dem. Exempel: artikel 19 om barnets rätt till skydd, artikel 24 barnets rätt till bästa möjliga hälsa, artikel 28 barnets rätt till utbildning och artikel 31 barnets rätt till lek, vila och fritid.

18 Några viktiga artiklar
Viktiga artiklar för kommunal verksamhet Artikel 2 Artikel 3.1 Artikel 4 Artikel 6 Artikel 12 Artikel 19 Artikel 42 Fortsätt presentationen för mer information om respektive artikel och exempel på hur de är viktiga i kommunal verksamhet

19 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Pojkar och flickor behandlas likvärdigt

20 Artikel 3.1 Barnets bästa i främsta rummet Göras synlig i lagstiftning
Alla beslut och alla barn Barnet som individ, barn som grupp och gruppen barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet Artikel 3.1 slår fast att i alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Principen ska synas i lagstiftning ( till exempel Socialtjänstlagen, Utlänningslagen, Patientlagen, Skollagen). Det gäller barnet som individ, barn som grupp och gruppen barn. Det gäller alla barn och alla beslut och det ska göras en prövning av vad som är barnets bästa i varje fråga. När prövningen är gjord ska det beslutas om hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet. FN-kommittén menar att barnets bästa ska väga tungt. Rättigheten kan inte var det enda att överväga säger kommittén, det kan finnas intressekonflikter som måste belysas men principen ska aktivt övervägas i alla frågor. Principen om barnets bästa kan inte heller övertrumfa en annan rättighet som finns i konventionen. Exempel på det är rätten till skolgång. Det går inte att säga att det är det bästa för en viss grupp barn att inte få gå i skolan. Rättigheten gäller alla barn. 20

21 Artikel 3.1 Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning
Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga För att tillämpa artikel 3.1 ska man göra en prövning av barnets bästa i frågor som rör barnet. Det är en process i två steg. I steg 1 ska själva prövningen göras och i steg 2 ska prioriteringen göras av hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet. Om det är den politiska nivån som fattar beslutet kan man se hur barn prioriteras i förhållande till andra grupper. Steg 1 Prövningen ska innehålla följande moment: Vilken lagstiftning är tillämplig på den fråga som ska prövas? Vad säger den? Om det inte finns lagstiftning se vilka andra typer av styrdokument som reglerar frågan. Det kan vara allmänna råd, policys och liknande. Vad säger konventionens olika artiklar, grundprinciperna i första hand, men även andra artiklar som rör den specifika frågan. Vilken forskning finns om den aktuella frågan? Om det finns forskning som ger motstridiga resultat, vad talar emot det ena eller det andra. Motivera valet. När det gäller praxis gäller det att titta på hur man gör i den frågan på annat håll, finns det till exempel domar där man kan få vägledning. Med ”den beprövade erfarenheten” menas medarbetares erfarenheter som under en lång tid har använts och därmed blivit prövade, dokumenterade och systematiskt utvärderade. När det gäller det sociala nätverket kan det i vissa fall vara bra att prata med personer som finns nära barnet, till exempel vårdnadshavare, förskolepersonal, far- och morföräldrar. Sist men inte minst ska barnet, barnen höras och få möjlighet att lämna synpunkter på frågan som ska prövas. När allt underlag samlats in ska en sammanvägning av de olika delarna göras och tillsammans ska de förhoppningsvis peka mot eller ge en indikation på vad som är barnets bästa i den här frågan. Steg 2 I nästa steg ska det fattas beslut om hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet och om det man kommit fram till (barnets bästa) inte kan sättas i främsta rummet ska det övervägas vilka kompenserande åtgärder som behöver sättas in på lång och på kort sikt. 21

22 Artikel 4 Barn ska prioriteras
Resursfördelning – barn ska prioriteras till det yttersta av tillgängliga resurser Barnkonsekvensanalyser Kompenserande åtgärder Internationell samverkan Inkorporering För att veta på vilket sätt barn ska prioriteras och vilka beslut som är för barnets bästa ska stater göra barnkonsekvensanalyser av planerade insatser före beslut. Barnkonsekvensanalysen får vara vägledande för vilket beslut som ska fattas och om barnets intressen inte kan komma främst ska kompenserande åtgärder på kort och på lång sikt övervägas. Implementeringen av konventionen kan ske genom internationell samverkan, det vill säga som påtryckning vid biståndsarbete, eller villkorad när det gäller biståndsmedel. Det kan också vara i samverkan med någon vänort. Kommittén menar att konventionen ska inkorporeras i nationell lagstiftning. I Sverige blir barnkonventionen (artikel 1-42) lag 1/ och det pågår för närvarande arbete med att se över hur konventionens artiklar förhåller sig till befintliga lagar och hur ev. tolkning bör ske.

23 Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro Lokaler där barn och unga vistas har en godkänd inomhusmiljö. Barndomen har ett värde i sig och är inte en transportsträcka till vuxendomen. Barn behöver optimala förutsättningar även under uppväxten för att kunna utvecklas till sunda individer. Att reflektera kring: hur skapar man framtidstro hos barn. Samt artikel 24 som säger att allergener i miljöer där barn vistas ska vara kartlagda. Det ska finnas en plan för att åtgärda icke gynnsamma inomhusmiljöer och allergener. Lokaler där barn vistas ska ha gott brandskydd.

24 Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening Absolut rättighet
Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång Artikel 12 ger barnet rätt att säga sin mening i frågor som rör barnet. Det är en absolut rättighet vilket innebär att den ska genomföras oavsett staternas ekonomiska resurser. Det gäller alla barn och alla beslut, vilket är en stor utmaning. Hur gör vi det möjligt att höra barn som inte har något språk, barn som har ett annat språk än svenska, barn med någon funktionsnedsättning eller barn som är nyfödda? Det kan ske genom företrädare, det vill säga att det är någon annan än barnet själv som framför synpunkterna. I de fallen är det viktigt att den vuxne har tagit reda på barnets synpunkter och presenterar dem som barnet uttryckte sig och inte förmedlar något annat. Barnets eget perspektiv ska genomsyra företrädarens redogörelse. När barnet har sagt sina synpunkter ska de beaktas i förhållande till ålder och mognad. Ålder i sig är inte ett kriterium utan barnets mognad ska tas hänsyn till. Ofta diskuteras frågan om vad barn ska få bestämma om när det gäller sitt eget liv. Konventionen ger inte barn självbestämmande, barn är minderåriga och det är vårdnadshavaren som har ansvar. Det är heller inte tvingande, barn måste inte vara delaktiga om de inte vill. Det har visat sig att artikel 12 är en av de svåraste rättigheterna att genomföra. En fråga är vilka metoder som ska användas. Vill vuxna att barn ska få vara delaktiga? Kan det uppfattas som provocerande att barn ska ha rätten att påverka? 24

25 Artikel 12 Rätten att bli hörd Varför gör vi detta? Vad vill vi uppnå?
Vilka barn? Vilka frågor? Hur kommer barnen till uttryck? Hur används resultaten? Hur visas barnen respekt? Vad gör du om barnet inte tycker som du? Föräldrarätten – barnrätten? För den som funderar på att höra barn på en generell nivå är det bra att tänka efter före. Punkterna på bilden kan vara en hjälp i planeringen. Varför gör vi detta? Ja, kanske den första frågan att ta ställning till. Hur kom idén upp, på vems initiativ? Vad vill vi uppnå med att fråga barn? Är det en större fråga som behöver förankring innan ni sätter igång eller handlar det om en mindre fråga som rör just er verksamhet? Vilka barn ska tillfrågas? Rättigheten gäller alla barn utan diskriminering, så vilka barn är berörda av just det ni vill fråga om. Hur undviker ni att någon grupp barn inte blir delaktig? Vilka frågor? Hur ställer vi frågor så att det blir begripligt för barnen? Hur förklarar ni undersökningen för barnen och vilken roll deras synpunkter kommer att spela. Hur kommer barnen till uttryck? Ett barn har hundra språk och berövas 99 säger företrädare för den pedagogiska inriktningen Reggio Emilia, därför är det bra att i förväg tänka över så att tillvägagångssättet passar de barn som ska tillfrågas. Hur ska resultaten användas? Berätta för barnen hur ni tänker använda resultaten av det som framkommer i barnens utsagor. Det kan finnas barn som har synpunkter på det också. Hur visas barnen respekt? Genom att få vara med i hela processen till exempel och att få återkoppling när arbetet är avslutat. Att få svar på frågan: Hur kommer just mina synpunkter att spela roll för resultatet. En viktig fråga att fundera över är era reaktioner om barnets/barnens synpunkter är annorlunda än era. Hur hanterar ni det? När ni ska ta reda på barns synpunkter, glöm inte att ta reda på om ni behöver ha vårdnadshavarnas tillstånd för att göra det. Ibland är det nödvändigt, ibland inte. Det viktiga är att ni undersöker vad som gäller i just ert fall.

26 Artikel 19 Skydd för barnet
Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten. Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa. Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

27 Artikel 42 Spridning av kunskapen om konventionen
Nyanställd personal får kunskap om barnets rättigheter. Nyanställd personal får kunskap om pågående barnrättsarbete. Nyanställd personal får kunskap om sitt eget ansvar för barnrättsarbetet. Att barn får kunskap om sina rättigheter.