Vilka skador ser vi inom psykiatrin?

Vad handlar det här om? Markörbaserad journalgranskning - MJG Skada, vårdskada och kvalitetsbrister i psykiatri Alla landsting/regioner Nationellt resultat Först i världen

Vad går MJG ut på? Skador och kvalitetsbrister syns Undvikbarhet måste begrundas ”Komplikation och ”känd biverkan” utmanas Patientperspektiv på vården Metod för egenkontroll Analys och omprövning i verksamheten Utgångspunkt för utveckling av patientsäkerhet och kvalitet

Vad är en skada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige

Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Patientsäkerhetslagen 2010:659

Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en skada? En patient med extravak lyckas skära sig i armen med en trasig medicinmugg Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en skada? En patient slår ut en tand då han faller dagen efter en injektion av neuroleptika som gjort honom yr och ostadig Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en skada? En tvångsvårdad patient blir fastspänd i samband med ett utbrott av våldsamhet Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

Handbok MJG i psykiatri med tillhörande markörbilaga

Principer för granskning Granskningsperiod Både slutenvård och öppenvård Granskningsperiod 3 respektive 6 månader Hela vårdperioden granskas Journaler som granskas Slumpmässigt urval Specifikt urval

Granskningsperiod

Granskningsproceduren Välj patient-journaler 1. Patientjournal System Slutenvård och öppenvård Minst 30 dagar sedan Komplett journal 3 månader bakåt i tid Journalgranskning Positiv: Markörer finns Negativ: Inga markörer 2. Värdering av markörfynd En eller flera skador Inga skador 3. Skador Markörer 4. Kategorisering PATIENTJOURNALER* URVAL AV GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* SAMMANSTÄLLNING AV DATA* 1. Patientjournal 2. Markörsökning 3. Fördjupad granskning 4. Sammanställning

Vad är en positiv markör? Uppfyller markördefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit Arbetsmaterial i granskningsarbetet …men kan vara positiv utan att skada inträffat!

Positiv markör med skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel …Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel och har tardiv dyskinesi

Positiv markör utan skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel …Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt

Riskområden för skada och vårdskada Beroende Tvångsvård Läkemedel Kontinuitet och vårdövergångar

Skadeområde Skada Psykisk skada Förlängt sjukdomsförlopp   Skada Skadetyp Psykisk skada Lidande Kränkning Förlängt sjukdomsförlopp Obehandlat sjukdomstillstånd Otillräcklig behandlingseffekt Avbruten behandling Försämring av sjukdom Avsiktligt självdestruktiv handling Suicid Suicidförsök Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt Läkemedelsrelaterad skada Metabol påverkan Extrapyramidala symptom Allergisk reaktion Läkemedelsberoende Övrig läkemedels-relaterad skada Åtgärd utan laga stöd Olaga frihetsberövad Olaga tvångsåtgärd Kroppslig skada Anestesirelaterad skada Fallskada Trycksår kategori 2-4 Kognitiv störning Övrig kroppslig skada Övrig skada

Den nationella journalgranskningen 2017

Resultaten bygger på… Samtliga landsting/regioner Allmänpsykiatri och rättspsykiatri I detta urval: slutenvård +/- öppenvård Både öppen- och slutenvård granskas Inrapportering i nationell databas 2 667 granskade patientjournaler Jämn könsfördelning

BEDÖMNING AV SKADANS ALLVARLIGHETSGRAD   Konsekvens Mindre Obehag eller obetydlig skada Måttlig Övergående funktionsnedsättning Betydande Bestående måttlig funktionsnedsättning Katastrofal Bestående stor funktionsnedsättning, död

Skadan är inte undvikbar Skadan är sannolikt inte undvikbar Skadan är sannolikt undvikbar Skadan är undvikbar

Ålders- och könsfördelning av granskade journaler

Åldersfördelning i journalgranskningen

Andel vårdperioder med skador och vårdskador   Allmän psykiatri Vårdperiod med skador 17,2 (15,7–18,6) Vårdperiod med vårdskador 8,0 (7,0–9,1)

Identifierade skador

Skador fördelade på slutenvård och öppenvård

Könsfördelning av skadorna

Skadornas allvarlighetsgrad

Andel vårdskador per skadeområde

Andel vårdperioder då skadan är ”förlängt sjukdomsförlopp” Kvinnor Män Totalt Förlängt sjukdomsförlopp 6,8% 6,2% 6,5% Avbruten behandling 0,8% 1,0% 0,9% Försämring av sjukdom 3,3% 2,7% 3,0% Obehandlat sjukdomstillstånd 1,6% 1,4% 1,5% Otillräcklig behandlingseffekt 2,3% 2,4%

Andel vårdperioder med självdestruktiv handling Kvinnor Män Totalt Avsiktligt självdestruktiv handling 7,5% 2,0% 4,8% Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 5,1% 1,0% 3,1% Suicidförsök 3,4% 2,2% Suicid 0,0% Öppenvård n=271 skador Slutenvård n=449 skador Avsiktligt självdestruktiv handling 26% 24% Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 13% 17% Suicidförsök 6% Suicid 0%

Andel vårdperioder med läkemedelsrelaterad skada Kvinnor Män Totalt Läkemedelsrelaterad skada 3,7% 2,4% 3,1% Allergisk reaktion 0,4% 0,0% 0,2% Extrapyramidala symtom 0,8% 0,5% 0,6% Läkemedelsberoende 0,3% Metabol påverkan 0,7% Övrig läkemedelsrelaterad skada 1,7% 1,4% 1,6%

Andel vårdperioder med kroppslig skada Kvinnor Män Totalt Kroppslig skada 2,6% 1,6% 2,1% Anestesirelaterad skada 0,1% 0,0% Fallskada 1,2% 1,0% 1,1% Kognitiv störning 0,4% 0,2% Trycksår Övrig kroppslig skada 0,6% 0,9%

…är de vanligaste skadorna …är de skador som oftast är Alltså… Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Psykisk skada Läkemedelsrelaterad skada …är de vanligaste skadorna Förlängt sjukdomsförlopp Åtgärd utan laga stöd Psykisk skada Läkemedelsrelaterad skada …är de skador som oftast är vårdskador

Kvalitetsbrister syns också Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

Markörer… Företeelser eller händelser i vården Markörer pekar på mer riskfyllda delar av vården Vissa markörer handlar om följsamhet till överenskomna arbetssätt Påträffade markörer vägleder i granskningen

Allmänpsykiatri - Kvalitetsbrister

Vad betyder nu detta? Vårdskador och kvalitetsbrister finns i psykiatrin Storleksordningen liknar den i somatisk vård Vi har en första rikstäckande bild Bra underlag för fortsatt patientsäkerhetsarbete i psykiatrin

Vad händer härnäst? Fortsatt nationell mätning 2019/2020 Diskussion kring skadebegreppet i psykiatri Start av förbättringsarbete i vården Utbildning av fler granskningsteam

Arbetsgruppen Carina Ålenius (carina.ålenius@skl.se) Charlotta Brunner (charlotta.brunner@ltkalmar.se) Hans Rutberg (hans.rutberg@telia.com) Madeleine Borgstedt Risberg (madeleine.borgstedt.risberg@regionostergotland.se) Pia Ram (pia.ram@vgr.se) Urban Nylén (urban.nylen@socialstyrelsen.se)