7 december 2018 Närvårdssamverkan Proposition: En kommunal kulturskola för framtiden - en strategi för de statliga insatserna "En inkluderande kulturskola på egen grund" /GÖ

Sektor lärandes grundvärderingar

Strukturellt perspektiv Samverkan Politiskt perspektiv KC BUC VC Rektor/Förskolechef Arbetslag Individer Samverkan CSG SSG VSG ESG APT Politiskt perspektiv KF KS Beredning Arbetsgrupp Avstämning KULTURELLT PERSPEKTIV- Vi pratar väl om varandra /GÖ

IDAG-vilka arbetsuppgifter har jag idag? STRATEGISK TÄNKANDE Gemensamma tankar, idéer och funderingar kring hur verksamheten kan se ut om 2-5 år. IDAG-vilka arbetsuppgifter har jag idag? UPPHÖR BESTÅR -FÖRÄNDRAS TILLKOMMER IMORGON Vad måste jag utveckla för att klara mina framtida arbetsuppgifter? /GÖ Källa: Utveckla samverkan, Sen Henrik Kareld, Roger Petersson

VAD BEHÖVER VI? Pågående Processer PALS SKL Inkludering Digitala system, digitala verktyg i undervisningen Digitalisering Stadieövergångar, samverkan internt och extern Övergångar /GÖ

Förbättringsarbetets faser Långsiktighet och uthållighet Delaktighet och inflytande Mål Resultat 2018/2019 2019/2020 2020/2021 Skolan/förskolan möter varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter eleverna – inte tvärtom PALS kännetecknar alla enheter Alla barn/elever är delaktiga i ett sammanhang och att de får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar Barnens/Elevernas olikheter är en tillgång i undervisningen och för lärandet Förskolan/Skolan erbjuder olika lärmiljöer för olika behov hos olika elever Inkluderande lärmiljöer främjar alla barns/elevers utveckling såväl social som kunskapsmässigt. INKLUDERING I Ulricehamns kommun skapar vi en gemenskap för alla våra barn/elever där alla har en självklar plats. Vi erbjuder tillgängliga lärmiljöer som ger de förutsättningar som krävs för att alla barn/elever ska kunna vara delaktiga i utbildningsverksamheten utifrån sina egna förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Förskolans/Skolans lärmiljöer är en kombination av fysiska, pedagogiska och psykosociala dimensioner. De varieras beroende på behov på individ-, grupp och organisationsnivå. /GÖ

Tvärsektoriellt /Tvärprofessionellt arbete/SAMVERKAN Struktur-funktion-mönster-beteende Tvärsektoriellt /Tvärprofessionellt arbete/SAMVERKAN Sektor Lärande Sektor Välfärd Sektor Service Övriga funktioner i FL Närhälsan Näringsliv SKL VGR SPSM Strukturella förutsättningar Att samverkan har en tydlig och klar ledning Att samverkan har ett klart uttalat mål Att tillräckliga resurser ställs till förfogande Att skillnaderna mellan de samverkande avseende synsätt, organisation och regelverk har identifierats Att hindrande skillnader undanröjts eller om detta inte går, sätt att hantera dem utvecklas. (Danermark, 2005) OSCAR ÖQUIST

PSYKISK HÄLSA /OHÄLSA I VUXEN ÅLDER DET HÄNGER IHOP BETEENDEPROBLEM SKOLPRESTATIONER/BETYG PSYKISK OHÄLSA/HÄLSA PSYKISK HÄLSA /OHÄLSA I VUXEN ÅLDER

SYSTEMISK TEORI Vad är det för skillnad, då? Traditionella” antaganden och förhållningssätt: Ett perspektiv Fokus på problem/brister Diagnostiskt tänkande Linjärt tänkande Fokus på det förflutna Antingen/eller Systemiska antaganden och förhållningssätt: Flera perspektiv Fokus på resurser/möjligheter Samskapande dialog Cirkulärt tänkande Fokus på framtiden Både/ och

SKL-projektet Ulricehamns kommun

Definition:Uppdrag psykisk hälsa SKL Struktur-funktion-mönster-beteende Styrgrupp Arbetsgrupp Förstelinjen Projektledare BUC VC GR SC Välfärd VC IFO VC Närhälsan Ulricehamn VC Hälsobrunnen Ulricehamn Projektledare VC Lärande VC Välfärd EC IFO EC utveckling och stöd Rektor Ätradalskolan Rektor Stenbockskolan Psykolog närhälsan Den nivå som har i uppgift att först ta emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt eller deras familjer – oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Definition:Uppdrag psykisk hälsa SKL

Generella insatser Hälsofrämjande och förebyggande Specialiserade insatser Stöd och behandling Förebyggande insatser Tidiga insatser Upptäckt och en första kontakt Kartläggning och bedömning Generella insatser Hälsofrämjande och förebyggande Första linjen i 3 nivåer

Mål för handlingsplan Att utforma en elevhälsobaserad modell som tidig insats vid risk för psykisk ohälsa. Att skapa en tydlig struktur och ansvarsfördelning i det framtida arbetet där de olika aktörerna samverkar för att minska den psykiska ohälsan. Initialt ska modellen riktas mot eleverna i åk 7–9 men i förlängningen omfatta samtliga elever i grundskolan. Att utveckla en långsiktig handlingsplan för Ulricehamns kommun gällande implementering av, och fortsatt arbete med skolmodellen PALS, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Att elevhälsoteamen på de båda 7 - 9 skolorna ses över och ansvarsområden säkerställs.

Mål för handlingsplan (forts) Att samarbeta med Närhälsan i deras uppdrag som satellit till Boråsprojektet Ungas psykiska ohälsa. Att nätverk mellan skolpsykologer och psykologer på Närhälsan och Hälsobrunnen säkerställs Att kontinuerlig psykologisk kompetens tillförs elevhälsoteamet. Att översyn av hur samverkan mellan elevhälsoteam och vårdcentraler sker.

ARBETA MED EFFEKTMÅL 4: ATT MÖJLIGGÖRA FÖR BARN ATT SÖKA HJÄLP FÖR SIN HÄLSA OAVSETT FÖRÄLDRARNAS RESURSER GENOM EN LÄTTILLGÄNGLIG FORM AV HÄLSOSTÖD I BARNETS NÄRMILJÖ.

Utifrån behovsanalys identifiera några elevärenden där modellen skulle göra skillnad/förebygga psykisk ohälsa Utforma en mall/metod utifrån: o Individnivå o Gruppnivå o Organisationsnivå

Förslag om en samlad verksamhet över alla åldrar -9 mån MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning Familjecentral Förskola Skola Gymnasium Studier/jobb Ålder Främjande och förebyggande Primärvård En samlad barn och ungdomshälsa som inkluderar elevhälsans skolhälsodel mm 2019-04-04

Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa Modell för tidiga insatser i skolan vid psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa hos elever Ska hjälpa elever Med flera problem samtidigt Som känner rädsla, oro eller ångest Som är ledsna eller nedstämda Som har svårigheter med stress Som har vårt att reglera uppmärksamhet och energi Med särskild begåvning Med låg begåvning Som har svårigheter med sömn Som har psykisk ohälsa kopplad till kroppen Som känner oro kopplad till identitet och framtid Med ätproblem Som gör sig själva illa med beteendeproblem Med ett riskbruk, missbruk eller beroende Som behöver stöd i kommunikation och samspel Som har en besvärlig hemsituation Som har eller blir utsatt för kränkande behandling Som upplevt kris eller trauma Som flytt Med allvarlig eller omfattande problematik Hälso- och sjukvården (Första linjen ) - Behandlande insatser Närliggande verksamheter HAB (landsting) BUP (landsting) BUM (landsting) BVC (landsting) Vuxenpsykiatri (landsting) Familjecentraler ( landsting/kommun) LSS (kommun) Öppenvård barn/ungdomar/familj (kommun) Vuxen/Missbruk (kommun) Försörjningsstöd ( kommun) Ungdomsmottagningar (kommun/landsting) Utredningar/kartläggningar Bedömning av psykosomatiska symptom Psykoedukation Gruppbehandling/stöd i grupp till riskgrupper Insatser till riskgrupper Kartläggning av risk- och skyddsfaktorer Elevhälsan Socialtjänsten Insatser (biståndsbedömda) - Riktade hälsofrämjande insatser - Pedagogisk kartläggning - Stöd/handledning till pedagoger Stöd till rektorer/skolledning Uppsökande verksamhet Råd och stöd Föräldrastöd/stöd till familj 2019-04-04 Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa

PALS P Positiv A Atferd = Beteende L Läringsmiljö = Inlärningsmiljön Oregon Social Learning Centre, University Oregon, USA Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa VGR PALS P Positiv A Atferd = Beteende L Läringsmiljö = Inlärningsmiljön S Samhandling = Samarbete mellan personal och elever

STYRGRUPP PROJEKTLEDARE BUC VC EC ARBETSGRUPP PROJEKTLEDARE REKTORER FÅ NÅGRA ALLA Nivå 3: Intensiva Individinriktade åtgärder baserade på noggrann individuell kartläggning STYRGRUPP PROJEKTLEDARE BUC VC EC Nivå 2: Mer riktade, förebyggande Insatser för elever där nivå 1 Inte är tillräckligt ARBETSGRUPP PROJEKTLEDARE REKTORER FÖRSKOLECHEFER BITRÄDANDE REKTORER Nivå 1: Generella förebyggande strategier för alla elever på hela skolan. Främst tydliggörande av förväntningar, färdighetsträning och positiv feedback FÖRSTELINJEN PALSINSTRUKTÖRER PALS-TEAM VERKSAMHET

Vad är det vi vill uppnå med PALS på en skola? •Skapa ett positivt klimat och en kultur där personalen aktivt arbetar systematiskt med att berömma och uppmärksamma positivt beteende. •Positiva rollmodeller •Minskat problembeteende på sikt •Arbeta mer proaktivt än reaktivt

Komponenter i PALS 1.Kartläggning av skydds-och riskfaktorer 2.Regler och rutiner 3.Effektiva och tydliga uppmaningar 4.Beröm och uppmuntran 5.Att hantera problembeteende 6.Klass-Grupp-och Undervisningssystem 7.Tillsyn och vägledning(raster) 8.Hem-och skolsamarbete

Forskningsresultat PALS i Norge2007-2012 •Signifikant positiv effekt på problembeteende och klimatet i klassrummet •Större nedgång av problembeteende överlag på skolan jämfört med kontrollskolorna •Fler inkluderade elever •Lärare fick stärkt tro på sin egen kompetens Gäller för skolor med hög implementeringsgrad av PALS

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Skolverket Stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan En skolgång – fyra skolformer – upp till sex övergångar /GÖ

Helheten är mer än summan av delarna 1+1=3