Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ATT UTVECKLA LÄRARES FÖRBÄTTRINGSFÖRMÅGA ULF BLOSSING.
Advertisements

EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Kompetenscentrum för flerspråkighet Interkulturellt perspektiv Med nyanlända barn och elever i fokus.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Alf Nilsson1 Nationellt likvärdig utbildning Utgångspunkten för skolans uppdrag och beslutad ansvars- fördelningen är kravet på en nationellt.
Välkomna! Pedagogiskt bokslut FIKA! Skolinspektionen Kollegialt lärande Utvärdering.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Pedagogisk bedömning Skriftliga omdömen Dokumentation Utvecklingssamtal IUP Södra Ängby skola.
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Välkomna till styrd helpdesk: Naturvetenskap & Teknik
Påverkansanalys Påverkansanalys – instruktion och mall, Qulturum
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete för ämneslärare, 8 hp Lkk81N LKK81N, GÖTEBORGS UNIVERSITET, IPS.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Riktlinjer för betygssättning
Gymnasiearbete 100 p.
Lärandeansatsen i Socialfonden
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Nätverk för lärare på fritidshem
Svenska i gymnasieskolan
Disposition – konsten att läsa skolstatistik
Skolverket – utvärdering för lärande Jessica Lindvert, chef insatsutvärdering ge en lägesbild av hur vi arbetar med utvärdering i Skolverket, och att.
Nätverk för lärare på fritidshem
Innehåll i och användning av läromedel.
Medarbetarundersökning 2018
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Vad ser Skolinspektionen?
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
Metod för utvecklings-arbete
- ett webbaserat processtöd från Skolverket
Uppföljning folkhögskola
Kvalitetsarbete i skolan Henrik Dahl, Skolinspektionen
Förnyelsepriset 2018 Då är det åter dags för förnyelsepriset. Det är nu femte året i rad som priset ska delas ut.
Gymnasieutvärdering – för utveckling av Din skola
Schyst offentlig upphandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Bedömning för lärande 31/10
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Evidensbaserade miljöanalyser
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Insatser och åtgärder för att stärka sfi-resultaten I NACKA
Huvudmannens ansvar för förskola
Bättre skola, Rikskonferens Skövde Peter Fredriksson, GD Skolverket,
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Barnrättsperspektiv inom socialtjänsten
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Hållbar utveckling måste vara
Välkomna!.
Utvärdering av system för styrning, uppföljning och kontroll
LSG Uppföljningsrapport
Målsättning och handlingsplanering för framgång
Dokumentera rätt i vården
Handeldarmodell för Skaraborgs sjukhus och Primärvården Skaraborg
Gymnasiearbete 100 p.
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Framgångsfaktorer - Kvalitetsutveckling på sfi
Presentationens avskrift:

Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete Här kan ni fördjupa er i frågor som rör systematiskt kvalitetsarbete. Fördjupningen förklarar mer i detalj hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar.   Diskussionsfrågor I fördjupningen finner ni även diskussionsfrågor, som ger möjlighet till reflektion.

Nulägesbeskrivning Vilken bild ger egna undersökningar av området? Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området? Vilka mönster kan urskiljas? Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år? Nulägesbeskrivning Strukturen för genomförandet av det systematiska kvalitetsarbete tar utgångspunkt i de faser i den cykliska process som beskrivs i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Nulägesbeskrivningen För att kunna analysera nuläget och bedöma behov av insatser är det viktigt att huvudmannens uppföljning av nuläget sker utifrån styrdokumenten. Det första steget i huvudmannens uppföljning är att lyfta upp resultat inom väsentliga områden i verksamheten. Därför är det viktigt att inte stanna på en summerande nivå, utan klargöra likheter och skillnader bland annat mellan olika enheter, skolformer och andra grupperingar. Det är när resultatet och dess mönster är klarlagt inom ett område som förutsättningar finns att bedöma måluppfyllelsen, dvs. jämföra om det är som det enligt styrdokumenten ska vara.   Frågor till stöd för arbetet med nulägesbeskrivningen: Vilken bild ger egna undersökningar av området? Till exempel enkäter, intervjuer, samtal med personal, barn och elever. Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området? Bland annat Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning Vilka mönster kan urskiljas vad gäller till exempel målområden, ämnen, olika skolformer, olika enheter och klasser eller grupper? Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?

Analysera och bedöma Uppmärksamma såväl styrkor som svagheter inom verksamheten. Analysera bristernas orsaker. Analys   Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för förbättringsarbete. Genom analysen får ni kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av var ni är och vad som påverkar era resultat. Ni får också kunskap och underlag för vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, undervisningens genomförande och ökad måluppfyllelse. Analysen av ett utvalt förbättringsområde behöver fokusera både på undervisningens genomförande och de förutsättningar som finns. Vid analysarbetet inom ett identifierat förbättringsområde är det viktigt att ta vara på såväl erfarenheter och tankar från medarbetare i verksamheten som att hämta stöd för analysen i forskning, i Skolverkets utvärderingar, Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt i beprövad och dokumenterad erfarenhet. Stöd för arbetet med analysen: Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor Framgår orsakerna tydligt av dokumentationen, eller behövs ytterligare uppföljning och utvärdering? Var finns utvecklingsbehoven? Vilka insatser behövs? Vilka effekter förväntar ni er?

Planera Tydliggör: förväntade effekter ansvarsfördelning tidsramar resursbehov former för återkoppling av genomförande och uppnådda effekter dokumentationskrav Planera Huvudmannens övergripande planering tar sin utgångspunkt i den föregående fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för förbättringsinsatser. Planeringen pekar ut hur arbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas.   Huvudmannens övergripande planering för prioriterade områden och aktiviteter ska tydliggöra: förväntade effekter ansvarsfördelning tidsramar resursbehov former för återkoppling av genomförande uppnådda effekter dokumentationskrav

Genomföra Prioriterade utvecklingsområden Uppföljning Dialog och delaktighet Genomföra Med jämna mellanrum behöver ni se tillbaka och sammanfatta det som pågår för att försäkra er om att insatserna leder mot de mål som konkretiserats i planeringen. Planeringen kan behöva ses över och vid behov förändras.  Om ni kontinuerligt reflekterar och dokumenterar framgångar, svårigheter och eventuella justeringar i genomförandet, skapar ni ett underlag för utvärdering av insatserna. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande.   Ansvaret för hur huvudmannens övergripande planering utformas och genomförs ligger på förvaltningsledning och på den professionella nivån (rektor, lärare, förskollärare och annan personal).

Utvärdering – ett nytt nuläge Dialog och delaktighet Fortsättning Utvärdering – ett nytt nuläge Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsarbetet. När ni har genomfört insatserna och ni vill veta om de uppsatta målen respektive de förväntade effekterna har uppnåtts. Resultaten värderas därför i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna.   Ta hjälp av frågorna: Vilka mål och effekter har uppnåtts? Vilka slutsatser kan vi dra av detta? Vilket blir vårt nästa steg i det fortsatta arbetet? Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett förväntad effekt och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre och bättre. Efter utvärderingen blir ert nästa steg i kvalitetsarbetet att åter igen definiera: Var är vi (nu)?

Diskussion till fördjupningen Hur arbetar ni kontinuerligt och långsiktigt med ert kvalitetsarbete? Hur dokumenterar ni ert systematiska kvalitetsarbete? Hur har ni fördelat ansvar och mandat för det systematiska kvalitetsarbetet och hur kommuniceras det? På vilket sätt följer ”huvudmannen” och ”enheten” upp utbildningen? Vilka forum för diskussion kring systematiskt kvalitetsarbete, resultat och analys har ni? Hur sker dialogen/kommunikationen i styrkedjan - vad kan förbättras? På vilket sätt stödjer ledningsorganisationen det systematiska kvalitetsarbetet? Hur påverkar det systematiska kvalitetsarbetet ledningsorganisationens arbete? Exempel på frågor för en diskussion.

Läs om kvalitetsverkstaden processtöd för kvalitetsarbete