VIDD-dag 7 december Skolan och elever i behov av särskilt stöd.

Människovärde Normala Rättigheter Allas lika värde Människovärde Normala Rättigheter

Antiken Medeltiden Stormaktstiden Historien Antiken Medeltiden Stormaktstiden

Historien 1700-talet 1800-talet 1900-talet

Handikappad rörelsehindrad, funktionshindrad, ofärdig, lytt, vanför, oför, lam, invalidiserad, synskadad, hörselskadad, döv, blind, belastad, hämmad, hindrad, störd.

En utveckling längs tre parallella spår För barn som passar in i utbildningsmallen Spår 2 För fattiga och obegåvade barn och i viss mån även flickor Spår 3 För barn med funktionsnedsättning

Tredje spåret är det som börjar anläggas först 1807 Blinda 1809 döva 1866 Utvecklingsstörda 1882 Rörelsehindrade

Ett huvudspår anläggs men också ett parallellspår 1842 års folkskolestadga § 7 minimistadga för fattiga barn och för barn som sakna erforderlig fattningsförmåga samt flickor

1878 års normalplan för folkskolan Folkskolan blir 6-årig Inget slutbetyg istället § 48 intyg

Skolåldern blev 7 – 14 år Men inte folkskoleplikt Skolplikt 1882 Skolåldern blev 7 – 14 år Men inte folkskoleplikt

Skolplikt för vissa barn med funktionsnedsättning men inte för alla För barn med utvecklingsstörning och rörelsehinder infördes skolplikt långt, långt senare 1955 för barn med utvecklingsstörning utan tilläggshandikapp 1962 för barn med rörelsehinder 1968 för samtliga barn med utvecklingsstörning 1889 skolplikt för döva barn 1896 skolplikt för blinda barn

På tre spår in i ett nytt århundrade1900- talet 1919 års undervisnings- plan Ökat antal särlösningar för elever i behov av särskild stöd i folkskola men för blinda, döva, utvecklingsstörda och rörelsehindrade barn ”tuffar” det fortsatt på längs det tredje spåret

Tiden efter andra världskriget Under 19900-talets första hälft fortsätter skolutvecklingen längs de tre spåren. Med en blygsam början under senare hälften av 1950-talet börjar krav resas på att, även barn med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till undervisning i den vanliga skolan i hemorten

Lgr 62 Beslut om nioårig grundskola, folkskolan avvecklas och växlar börjar anläggas mellan de tre spåren

Lgr 69 – början till ett förändratsynsätt /…/ att elever med funktionsnedsätt ning så lång möjligt skulle få sin skolgång i vanliga klasser.

Integrationsutredningen (1978-1982) Ordet ”integration” ska endast användas om förhållanden där ömsesidighet, gemenskap, delaktighet och möjligheter till kommunikation föreligger

Kommunerna har ansvaret för de handikappade elevernas skolgång Staten ska erbjuda sådan sakkunskap som de enskilda kommunerna inte kan ha eftersom elevunderlaget är för litet.

Skollagen 1985 1 kapitlet 2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Skollagen 1985 1 kapitlet 2 § Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

Skollagen 2010:800 1 kap 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Skollagen 2010:800 1 kap 4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

En skola för alla – en förändrad syn? Resultatet visar att förändringarna i 1985 års och jämför med 2010-års skollag så förstärks inkluderingstanken i en skola för alla, men i Lgr11 är skillnaderna mot Lpo94 mindre än mellan de båda skollagarna. Skolans verksamhet är reglerad i skollagen och i läroplanen. Lärare har en skyldighet att läsa och följa läroplanen, men troligen har en stor del av lärarna inte tagit del av skollagens innehåll.

Från ord till handling, hur långt har vi nått? Jfr utvecklingen på många andra områden så har vi inte varit särskilt framgångsrika inom skolan när det gäller elever med funktionshinder. Dock.. förändrade attityder –bättre kunskaper flyttat fokus från individen till individens omgivning högre förväntningar ny teknik ger rätt använd nya möjligheter.

personer med funktionshinder vet bäst vilka behov hen har ökat inflytande för vårdnadshavare (ex.vis mottagande i grundsärskolan) fokus på särskilda stöd och möjlighet till att överklaga. fokus på skolans kunskapsuppdrag ( dock risk för -) förändrad tillgänglighetslagstiftning. fokus på att förhindra kränkningar och mobbing

Men… Många fler på alla nivåer vet vad man ska säga kring elever med funktionshinder och deras behov. Inte lika många är beredda att genomföra faktiska handlingar som påverkar situationen för dessa elever.

Skolinspektionen 2009 Resultatet visar att det ofta finns brister i huvudmännens och skolornas arbete med att anpassa undervisningen utifrån dessa elevers förutsättningar och behov. Granskningen visar i första hand på fyra problemområden: Teori och praktik Personalens kompetens Anpassning av lärmiljön Samlad uppföljning

Skolverket 2016 Varannan specialpedagog säger att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder Enligt skollagen ska elever i första hand gå i den klass de tillhör. Två av tre kommuner försöker aktivt minska användningen av särskilda undervisningsgrupper och istället låta elever med stödbehov gå i ordinarie klass.

Skolverket 2016 ”Skolan strävar efter att arbeta inkluderande. Men om det mest blir en rumslig integrering och inte en pedagogisk och social inkludering kan det snarare göra att eleven blir mindre delaktig och lär sig mindre”

Integrering och inkludering: ”I ett skolsammanhang betyder då inkludering att skolan (som en helhet) ska vara organiserad utifrån det faktum att barn är olika (delarna)” (Myndigheten för skolutveckling, Nilholm, 2006:14). Vidare menar Nilholm att det finns en skillnad mellan begreppen inkludering och integrering då han menar att integrering mer står för att de barn som är avvikande ska försöka passas in i en från början inte avsedd miljö för dem”

Synen på funktionshinder i skolan Präglas fortfarande i för hög grad av osäkerhet och negativism. Lärare och skolledare efterlyser mer kunskaper ”Nånannanismen” är för vanlig. Mer kunskap om funktionshinder ges bäst i sammanhang där personer med funktionsnedsättning aktivt deltar - händer dock sällan! ”Nya” grupper av elever med funktionshinder, främst NPF och Läs-och skriv (risk för ”inflation” och för att grupp ställs mot grupp) Tydlig tendens till diagnosorientering för tillgång till resurser och stöd.

Tack för er uppmärksamhet!