Inst. för Informationsteknologi och Medier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Advertisements

10:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsföringens olika fronter.
Dagens genomgång Bakgrundsfaktorer Strategier Studieteknik Kompensatoriska hjälpmedel Samordnare Ingvor Berndt,
Papporna hem! Effekterna av den isländska föräldraledigheten Ingólfur V. Gíslason
1 Innan Du börjar … angående Internetbaserade kurser /15 Källa:
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Susanne Welin-Berger ledamot i LRF:s regionstyrelse på Gotland Närodlat till kommunen Vad tycker LRF?
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
1 Verksamhetsinformationssystem VIS Ladoks kompetensutvecklingsdagar Peter Grapne Karin Hellmalm Anna Björklund.
Slöjd Så här blir du bättre och får ett högt betyg: Lär dig dessa fyra förmågor: Förmåga 1: Formge och Framställa föremål med hjälp av verktyg och tekniker!
Allra första kameran År 1826 gjordes den allra första kameran av fransmannen Joseph Nicéphore Niépc men det tog åtta timmar att exponera bilden och den.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Från knattelag till årskullsverksamhet SvFF BSK P-00 Spelaren.
Betydelsen av hälsofrämjande perspektiv och strategisk planering i vård och omsorg Magnus Zingmark FoU ansvarig aktivt och hälsosamt åldrande Östersunds.
Analyser och mallar. Innehåller Kravspecifikation SWOT Personas (användare) 4P (marknadsmixen) Metod Mall Exempel Metod Mall Exempel Det finns inga rätt.
Med efterföljande After Work. Repetition från tidigare samt nyheter och fördjupning Intresseinriktningarna och kunskaperna är olika. Möjlighet till att.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
Äldreomsorgen idag och i morgon Ny teknik i välfärdens tjänst
Smart Built Environment Utlysning mars 2016
Styrkeområden inom SIO Grafen
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka
Geografiska perspektiv på transporter, del 5
temperaturer för att skapa goda hygieniska förutsättningar.
Grön uppföljning Agenda
Logoslide – Finns även med blå bakgrund
Mekanik och elektronik
XX kommun Kommunikationsplan.
En kort presentation av Tillväxtverket
Geografiska perspektiv på transporter, del 3
Leda och utveckla en förening
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Brainstormingaktivitet
Förbättra den kognitiva tillgängligheten
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Lärandeansatsen i Socialfonden
Dataskyddsförordningen – och vårt arbete utifrån den
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Henrik Sjöstrand & Benny Granqvist
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Konvertera OL karta till ISOM 2017
LIGHT ECO Energieffektiv styrenhet för belysning
Styrmedel för att stimulera till energieffektiv konsumtion
Avdelningen för vård och omsorg
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Energikartläggning Vad innebär det?.
Mobiltelefonins utveckling
Produktpaket för geodata
Statusrapport Stöd och behandling: Självbetjäningsterminaler:
Behovsstyrd ventilation
Vändagskampanjen 2019 Info för frivilliga
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Professor emeritus i energiteknik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Introduktion till kursen Digitalteknik 3p
Konvertera OL karta till ISOM 2017
Evidensbaserade miljöanalyser
Vändagskampanjen 2019 Info för frivilliga
Infrastruktur för trådlösa sensornätverk för miljöövervakning
Digitala CMOS-grindar
Produktnamn.
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton/år
Kreativa verktyg och metoder
Information om lagförslag: medicinsk bedömning inom 3 dagar
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Presentationens avskrift:

Inst. för Informationsteknologi och Medier 2019-02-16 RF-ID projektet ITM Elektronikgruppen 2019-02-16 Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Motivation till elektronisk märkning Öka graden av automatisering i produktion- och transportsystem Förbättra automatiska identifikationssystem Ersätta streckkod med teknik som medger fler funktioner RF-ID (Radio Frequency IDentification) man kan ha kontakt med det märkta objektet utan direkt fysisk kontakt data kan lagras på det märkta objektet samtidig identifikation av olika märkta objekt som finns inom räckhåll Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier RF-ID system SCANNER read/write unit RF-ID-tag Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Elektronisk märkning av papper (RF-ID) Antenn information förs till och från RF-ID tag Energi förs till RF-ID tag Integrerad krets radioelektronik logiska funktioner minne antenn integrerad krets elektronisk märkning papper/förpackning Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier RF-ID tag 7.5 mm 49 mm 1 mm Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Målsättning Utveckla tekniker för RF-ID som ökar dess användningsområden ökat avstånd för kommunikation med de ID-märkta objekten är avgörande för vilka tillämpningar man kan använda tekniken inom. I dagens system är det maximala avståndet ett par decimeter. Fokusering på att förbättra tekniken för RF-ID taggar Antennteknik Radioelektronik Med speciella krav som det givna användningsområdet kräver små fysiska dimensioner, ingen egen strömförsörjning ... Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Projektgrupp Projektledning: Prof. Sture Petersson / Doc. Christer Fröjdh Forskare: Dr. Bengt Oelmann, elektronik Dr. Youshi Xu, telekommunikation Dr. Gang Wang, mikrovågsteknik forskare Xi´an Jiaotong universitet Doktorander: MSc. EE Torbjörn Olsson MSc. EE Johan Sidén MSc. EE Peter Jonsson industridoktorand Bofors Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Aktiviteter Förstudier Demonstrator Digital lågeffektkonstruktion H. Norell, B. Oelmann A study of RF-ID antennas J. Sidén, P. Jonsson Ett Windows-baserat RF-ID system R.Johansson, B. Oelmann Doktorandkurser Start ht-00, KTH Mikrovågsteknik Elektromagnetisk fältteori Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Närmaste framtid våren 01 Definiera upp doktorandprojekt Starta doktorandkurs i antennteori på MH Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Problemställningar Hur ska energiförbrukningen hållas nere i taggarnas elektronik ? Hur ska man kunna öka kommunikationsavståndet till taggarna ? Hur ska taggarnas storlek hållas nere ? Hur ser en robust tag ut ? Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Effektiva absorptions- och reflektionsantenner Dagens RF-ID system induktivt kopplade taggar kort läsavstånd stora läsantenner pris per tagg är högt Morgondagens system (?) Baseras på elektromagnetisk vågutbredning Potential för att långa läsavstånd ska kunna uppnås I passiva taggar ska antennerna kunna: Absorbera så mycket energi som möjligt OCH Reflektera så mycket energi som möjligt Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Princip för passiva antenner kontroll- logik tag antenn integrerad krets Antennen ses som ett radarobjekt Antennens utgångar kortsluten Maximal effekt reflekteras Antennens utgångar anpassade Maximal effekt absorberas i taggen mikrovågsomkopplare inkommande bärvåg sluten omkopplare öppen reflekterad signal logisk nolla logisk etta logisk nolla logisk etta Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Delprojekt 1(3) Effektiva tryckta absorptions- och reflektionsantenner Utveckla antennstrukturer med goda reflektionsegenskaper Geometrisk utformning antennmaterial Mikrovågsomkopplare med låg dämpning Minska ”icke-idealt” beteende hos omkopplaren Öppen omkopplare leder alltid ström Sluten omkopplare dämpar alltid signalen något Målsättning Utveckla omkopplare med små fysiska dimensioner liten effektförbrukning optimera parametrar som styr skillnaden i reflexion mellan en nolla och en etta Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Delprojekt 2(3) Smarta antenner Med smarta antenner kan läsavståndet ökas Energin koncentreras i smalare lober Antennloben kan kontrolleras i läsrymden ( i vertikal- och horisontalriktning) sändare antennlob Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier Delprojekt 3(3) Egenskaper för deformerade antenner Tryckta antenner på flexibelt substrat gör att dess geometriska form kommer att förändras Formen på underlaget taggen monterats på kan förändras med tiden Underlaget inte alltid plant. T.ex. om taggen monteras på en flaska Taggens antenn kan skadas Målsättning är att studera hur RF-ID taggarna blir miljötåliga och robusta Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen

Inst. för Informationsteknologi och Medier 2019-02-16 Typer av aktiviteter Teoretisk analys av problemen Simulering Prototypframställning antenn elektronik för gränssnittet antenn - chip Inst. för Informationsteknologi och Medier Elektronikgruppen