DISI-projekt Tre års mångfaldsarbete på IVF

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
VÄLKOMNA!. Åsa Lindh vd Trygghetsstiftelsen En sammanhållen omställningskedja.
INTRO WORKSHOP 19/8 KERSTIN THAM, PROFESSOR, REKTOR.
Aktuellt från MVG julen 2015 Justerad verksamhetsplan 2016: Nytt projekt och andra ändringar Delta i projektgrupper Annat aktuellt om vad som hänt och.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
1 Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson
Arbetskraftskoordinator - för sysselsättning och arbete Medfinansierats av Europeiska socialfonden
En presentation. PYN PUA SIRIUS Visionen för SIRIUS SIRIUS bidrar aktivt till att förverkliga ”den goda arbetsplatsen” för ökad konkurrenskraft.
Frukostmöte i Nässjö 6 juni 2015
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
på personer i behov av hjälp
Vägen fram till strategin
En plattform för samhällsekonomisk analys
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Leda och utveckla en förening
Kritiskt förhållningssätt
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Lärandeansatsen i Socialfonden
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Etik- planering.
REKTOR Möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen Remiss av promemoria från.
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Partsgemensam information till dig som medarbetare
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Din lön och din utveckling
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
Innovationsklimatet i Sundsvalls kommun - resultat av självskattning
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Metod för utvecklings-arbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
ETeam för välfärdsteknologi - organisering, införande och användning av välfärdsteknologi i kommunal vård och omsorg –
Ledningens miljögenomgång nr
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Goda livsvillkor, livslångt lärande & välutvecklad ideell sektor.
Chefens kommunikativa uppdrag Dag 1 & 2 Övningar
Elevbaserad modell med tidiga insatser för psykisk hälsa
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Förändring för kvalitet och förnyelse
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Göteborgs universitet förnyas
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Välkomna!.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vi är facket för alla på din arbetsplats – oavsett yrke eller utbildning.
Systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Mänskliga rättigheter -
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Det kommunala varumärket Hur attraktiv är din kommun?
Hållbar utveckling måste vara
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Länsgemensam ledning i samverkan
Kreativa verktyg och metoder
ARBETSGRUPP KOMPETENS
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

DISI-projekt Tre års mångfaldsarbete på IVF Lärdomar och resultat med flera positiva sidoeffekter Ramin Moshfegh DISI-slutseminarium Tisdagen den 11 oktober 2005 Världskulturmuseet i Göteborg

Låt oss börja med … Vem är jag? Vad har vi gjort och Varför? På vilket sätt Koppling till IVF:s verksamhet Projektets nytta för IVF och dess koppling till kunderna Resultat med flera positiva sidoeffekter Men …

Vad har vi gjort och Varför? Vi startade med att ta fram riktlinjer för mångfaldsarbetet på IVF. Fokus på organisation för samarbete, att tydliggöra strategier och hitta synergier. Den enskilt största aktiviteten var en kompetenskartläggning på individnivå av alla anställda. Centralt: kompetenser i samverkan, vilket identifierats som det största problemet (jfrt med exempelvis olika jämställdhetsfrågor) Examensarbete hösten 2003 ”Mångfald och lönsamhet” Nyligen har ett arbete med att forma en strategi- och förankringsprocess startat.

På vilket sätt Riktlinjerna för mångfaldsarbetet togs fram av en tvärfunktionellt sammansatt grupp bestående av ledning, fack, DISI-representanter, forskare från olika grupperingar etc. Kompetenskartläggningen genomfördes av VD samt DISI-koordinator. Alla på IVF deltog med att beskriva sin kompetens samt redovisa dessa i grupper. Allt material sammanställdes. Denna aktivitet drevs till för ca 1 år sedan då VD prioriterade ner det. Den nystartade aktiviteten drivs av IVFs nya VD. Även här finns representanter för forskarna samt DISI med i arbetsgruppen.

Koppling till IVF:s verksamhet Resultatet från kompetenskartläggningen blev ett utgångsläge med 100 kompetensområden på ca 150 personer! Det presenterades för ledningsgruppen som omarbetade ”kartan” och reducerade antalet områden till 36. Alla IVFare fick en presentation av resultatet. Nya förslag skapades från kartläggningen, ca 50% av dessa förslag ledde till projekt.

Projektets nytta för IVF och dess koppling till kunderna För att kunna skapa unika produkter med bredare utnyttjande av våra kompetenser är en helhetsbild mycket viktigt. Utan kompetenskartläggningen hade vi inte fått denna. Det har också hjälpt oss att driva en fokusering – viktigt att det finns en kritisk massa inom varje verksamhetsområde. Synliggjort kompetenser utanför ”närområdet”. De offentliga finansiärerna (ex VINNOVA) ser mycket positivt på detta. De har krav på mångfald och jämställdhet från sina uppdragsgivare (regeringen).

Resultat med flera positiva sidoeffekter Utan DISI hade kompetenskartläggningen inte gjorts. Den var viktig för VD som var ny på IVF för att han skulle förstå verksamheten. DISI har också medfört att mångfald nu finns som begrepp hos IVFarna. Arbetet inom DISI har också inneburit att vi har fått anslag för att fortsätta med arbetet på området jämställdhet och mångfald, tex. Jämställdhet inifrån, KOMPROD … Bättre förberedelser och tankar kring vad vi verkligen ville ha ut av mångfaldsarbete.

Resultat med flera positiva sidoeffekter Framtagning och förankring av vision och strategi hos styrelsen Utvärdering år 1 Förankring av vision och strategi på IVF Bearbetning av vision och strategi i gruppdiskussioner Förankring och implementering av vision och strategi på IVF Förankring av vision och strategi hos styrelsen Vision och Strategi på IVF En kontinuerlig förbättringsprocess

Men tänk på följande … Trots vackra ord om berikande och kompetenshöjning som mångfald på arbetsplatsen innebär, är Sverige tillsammans med Nederländerna sämst på att anställa invandare. De tre främsta orsakerna som är avgörande för att invandrare gallras bort vid en anställning är: Den kommunikativa förmågan Den sociala funktionen på arbetsplatsen Den tysta kompetensen Det politiska läget i omvärlden Ref: Rolf Ohlsson, professor i ekonomiska historia vid Lunds universitet

Ref: http://www. goteborg. se/vartgoteborg/arkiv/0400/024_gatubolaget