Agenda 2030 Miljödagar 2018 Region Norrbotten Kerstin Blom Bokliden, SKL

Delegationens uppdrag . . Stödja och stimulera det svenska genomförandet av Agenda 2030 och ge förslag till övergripande handlingsplan. Rapporter: 1 november 2016, delredovisning 1 mars 2017, kommunikationsförslag 31 maj 2017, I riktning mot en hållbar välfärd 1 mars 2018, delredovisning 11 mars 2019, slutbetänkande

”I riktning mot en hållbar välfärd” Presenterades regeringen 1 juni 2017 Består av två delar: nulägesanalys och förslag till handlingsplan Sex prioriterade områden: Ett jämlikt och jämställt samhälle Hållbara städer En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller Hållbara och hälsosamma livsmedel Stärkt kunskap och innovation Så – det var lite om Agenda 2030 och om hur vi och våra medlemmar hittills har jobbat med agendan – vad händer nu? Som sagt regeringen tillsatte i mars 2016 en kommitté i form av en nationell delegation med uppgift att stödja och stimulera genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Delegationens uppdrag i sin helhet framgår av direktiv 2016:18 med tillägg enligt direktiv 2017:8. Delegationen består av sju ledamöter som leds av ordförande Parul Sharma, Head of CSR Compliance på Advokatfirman Vinge och rektor på the Academy for Human Rights in Business. Till sitt stöd har delegationen ett kansli med sju medarbetare. Delegationens mandat löper fram till mars 2019. Under utredningsperioden ska delegationen: föreslå åtgärder för att främja informations- och kunskapsspridning, samt förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer. föreslå en övergripande handlingsplan för det svenska genomförandet till regeringen Direktivet nämner också att delegationen ska förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med bl.a. kommuner, landsting och regioner samt arbetsmarknadens parter. Vidare understryks att ”Agenda 2030 ska genomföras på lokal och regional nivå genom att kommuner, samverkansorgan, landsting, länsstyrelser och andra statliga myndigheter verkar och samråder med exempelvis näringslivet, arbetsmarknadens parter och civilsamhället”. Delegationen för genomförande av Agenda 2030 har varit väldigt lyhörda för kommuner, landsting och regioners syn och synpunkter på Agenda 2030. Bred konsultationsprocess –genomförde under hösten och början av våren fem så kallade kommundialoger i Helsingborg, Uppsala, Luleå, Örebro och Växjö. Syftet var att samla in åsikter från kommun- och landstingssektorn om vad en handlingsplan bör eller inte bör bestå av. Därtill har delegationen genomfört fyra så kallade tvärsektoriella klusterdialoger där ett brett spektra av aktörer har bjudits in för att gemensamt diskutera ett antal mål för att identifiera Sveriges nuläge, diskutera samverkan och målkonflikter. Kansliet har haft löpande kontakt med delegationen för genomförande av Agenda 2030 sedan den tillsattes förra året. Dialogen har varit mycket bra och SKL har blivit inbjuden till i stort sett alla aktiviteter som delegationen har anordnat. Som jag sa inledningsvis presenterade alltså delegationen sitt första förslag till handlingsplan den 1 juni i år - I mars 2018 ska delegationen lämna ytterligare en delrapport med kompletterande förslag och i mars 2019 ska delegationen presentera sitt slutbetänkande. Rapporten ”I riktning mot en hållbar välfärd består av två delar – nulägesanalys/nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till i förhållande till de globala målen samt ett förslag på handlingsplan som regeringen bör vidta i för det nationella genomförandet av Agenda 2030. Nulägesanalysen går igenom mål för mål – konstateras att Sverige ligger väl till globalt sett men svensk kontext finns stora utmaningar. Ett kapitel i nulägesanalysen handlar specifikt om Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner – Målen globala – lösningarna företrädesvis lokala –> goda förutsättningar att få till nationellt genomslag  delegationen menar att det måste finnas en tydlig nationell färdriktning att förhålla sig till. Nationell ambition. PRIORITERADE OMRÅDEN: Utifrån nulägesanalysen eller nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till i förhållande till de 17 globala målen och de konsultationer och dialoger som genomförts föreslår delegationen att regeringen i sitt fortsatta arbete med Agenda 2030 fokuserar på sex områden. Delegationen menar att dessa sex områden samlar flera av de utmaningar som Sverige står inför och där åtgärder kan ge ett stort genomslag för Sveriges genomförande av agendan. Områdena kommer också ligga till grund för delegationens fortsatta arbete till 2019 (i samråd med olika samhällsaktörer). Sex prioriterade områden: Ett jämlikt och jämställt samhälle Hållbara städer En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller Hållbara och hälsosamma livsmedel Stärkt kunskap och innovation Som ni ser är det breda, stora områden – de är tvärsektoriella och spänner över flera politikområden – och flera av agendans globala mål. (Också en av anledningarna till att vi är här idag – svårt att peka ut en beredning som är ansvarig för ett område eller globalt mål – målen är väldigt tätt sammankopplade – skär på tvären- kräver samverkan).

Förslag på åtgärder Parlamentarisk förankring Förstärkning av regeringens genomförandeorganisation Myndigheternas ansvar för genomförandet Ekonomisk styrning för genomförandet Det lokala och regionala genomförandet Kommunikation och folkbildning Agenda 2030 och den regionala tillväxtpolitiken Agenda 2030-perspektiv i översiktsplaneringen  sex prioriterade områden Sverige bör fokusera på framöver  utifrån de prioriterade områdena föreslår delegationen ett antal förslag på åtgärder regeringen bör vidta – uppdelat på sex områden  ett område för det lokala och regionala genomförandet Två åtgärder direkt riktade för det lokala och regionala genomförandet.  Men också nationell färdplan, nationell ambition, se till att regering och riksdag säkerställer att hållbar utveckling ses som ett övergripande mål (jmf med det finanspolitiska ramverket). Översätta de 169 delmålen till svensk kontext- i vilken utsträckning möter svenska mål och sammanhängande lagstiftning de krav som ställs i agendans delmål? - Föreslår ett antal åtgärder för att verka för att den svenska regionala tillväxtpolitiken och EU:s strukturfonder är i linje med agendan. (- bl.a. att regeringen utreder hur Agenda 2030 kan utgöra målbild för den regionala tillväxtpolitiken och på vilket sätt regionala tillväxtmedel kan fördelas med utgångspunkt i Agenda 2030, att regeringen inom EU verkar för att Agenda 2030 utgör del av EU:s kommande sammanhållningspolitik efter 2020 Samt att regeringen inom det regionala utvecklingsuppdraget tydliggör att det behövs en arena på regional nivå för arbetet med Agenda 2030 – dit representanter från kommun, region, statliga myndigheter, akademi, civilsamhälle, näringsliv bjuds in) Föreslår att en översyn bör göras av plan- och bygglagen i syfte att möjliggöra en integrering av Agenda 2030  balans av alla tre dimensioner av hållbar utveckling i kommunernas översiktsplanering (kritiker menar att den sociala dimensionen av hållbar utveckling är underordnad den miljömässiga och ekonomiska i olika satsningar som görs  helt enkelt att PBL inte lyfter sociala aspekter av hållbar utveckling i tillräcklig utsträckning)

Agenda 2030 på regional nivå Målbild för regional tillväxtpolitik Del av EU:s sammanhållningspolitik efter 2020 Del av regionalt utvecklingsansvar Agenda 2030-delegationens förslag är att: - Regeringen utreder hur Agenda 2030 kan utgöra målbild för den regionala tillväxtpolitiken och på vilket sätt regionala tillväxtmedel kan fördelas med utgångspunkt i Agenda 2030 - Regeringen, inom EU, verkar för att Agenda 2030 utgör del av EU:s kommande sammanhållningspolitik efter 2020 (utgör grund för tilldelning av EU:s strukturfonder) - Regeringen bör inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget tydliggöra att det behövs arena på regional nivå för arbetet med Agenda 2030 och att arenan lämpligen bör samordnas av den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret och att representanter från kommuner, region, statliga myndigheter med verksamhet på lokal och regional nivå, akademi, civilsamhälle och näringsliv bör bjudas in till denna arena

Hur är Agenda 2030 relevant för den regionala nivån? Agendan bygger på partnerskap – vilka behov finns det av regionala partnerskap? Hur kan det sammantagna arbete med alla tre dimensioner av hållbar utveckling utvecklas på den regionala nivån? Vad är önskvärda signaler till den regionala nivån för genomförandet av Agenda 2030? Några möjliga diskussionsfrågor hur det lokala/regionala uppdraget och Agenda 2030-målen kan hänga samman.

Prioriterade områden Identifierat sex prioriterade områden baserat på nulägesbeskrivningen: . Ett jämlikt och jämställt samhälle Hållbara städer En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller Hållbara och hälsosamma livsmedel Stärkt kunskap och innovation

SKL skrivelse, november 2017 Välkomnar i allt väsentligt förslagen till en nationell handlingsplan Konstaterar att det arbete som bedrivs i kommuner, landsting och regioner ligger i linje med de globala målen och intentionerna i Agenda 2030 Kommuner, landsting och regioner som själva få definiera ansvaret och ramar för genomförande av det sammanhållna hållbarhetsarbetet utifrån sin egna förutsättningar och utmaningar

Agenda 2030 och SKL:s inriktningsdokument 2016-2019 Direkta och tydliga kopplingar till förbundets tre inriktningar Perspektiven- jämställdhet, jämlikhet och mångfald Indirekta kopplingar till miljö, klimat och energi Men globala målen är integrerade och odelbara Mål 11 – hållbara städer och samhällen ”Planera, bygg och gör samhället hållbart” Nämnde tidigare att vi har ett kongressmål som ringar in Agenda 2030 – men i inriktningsdokumentet finns det mer än ett kongressmål som stämmer överens med Agenda 2030. I december 2016 gav styrelsen kansliet i uppdrag att analysera hur förbundets kongressmål inom respektive ansvarsområden förhåller sig till målen i Agenda 2030. Under våren har kansliet kartlagt hur SKL:s inriktningsdokument stämmer överens med Agenda 2030. Kartlagt kopplingar mellan agendan och inriktningsdokumentet. Inriktningsdokumentet använts som approximation för förbundets verksamhet- bra att ha i åtanke när man tittar på resultaten – förbundet gör mer än vad som återges i inriktningsdokumentet. SKL:s inriktningsdokument kopplar direkt och indirekt till 16 av de 17 globala målen. 59 av 169 delmål (93 med relevans för SKL). Ett mål saknar koppling: mål 14 ”bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för hållbar utveckling” De globala mål med en direkt koppling är globala mål som tydligt har att göra med SKL:s tre inriktningar i inriktningsdokumentet. Demokrati och självstyre: mål 16 fredliga och inkluderande samhällen) Välfärdens utveckling och finansiering: berör flera globala mål – särskilt tydliga är kopplingarna till mål 3-hälsa och välbefinnande, mål 4-god utbildning för alla, mål 5 jämställdhet, mål 10 minskad ojämlikhet, mål 11 om hållbara städer och samhällen. Tredje: Attraktiva arbetsgivare och attraktiva jobb- väl in agendans mål 8- anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Anledningen till de indirekta kopplingarna på miljö och klimatsidan är att målen i inriktningsdokumentet är relativt breda, ambitiösa och allomfattande samt få, medan karaktären på inriktningsmål på andra sakområden är mer specifika, detaljerade och riktade. Målen kopplar till inriktningsdokumentet, särskilt under avsnittet ”planera, bygg och gör samhället hållbart”. De flesta inriktningsmål som kopplar till de globala ”miljömålen” finns i mål 11 hållbara städer och samhällen Sammanfattningsvis – 16 av 17 globala mål- god överrensstämmelse mellan inriktningsdokumentet och Agenda 2030- genom visioner, perspektiven, ett integrerat synsätt där ett sakområde har inverkan på ett annat. Många medlemmar har gjort och gör liknande gap-analyser eller mappningar av den egna verksamheten och styrdokument gentemot målen. Försöker också bedöma vilka globala mål och delmål som är relevanta för kommuner, landsting och regioner. Kartläggningen – visar att vi i hög utsträckning jobbar med agendan genom vårt inriktningsdokument (om än inte uttalat)  god grund till att Agenda 2030-arbetet inte behöver vara något nytt – koppla till det vi redan gör och för att jobba mer integrerat med de tre dimensionerna av hållbar utveckling!

Slutsatser Grundläggande för Agenda 2030 är den holistiska ansatsen och det breda ägarskapet Integrerade och komplexa frågor som kräver samverkan Mycket av det som vi redan gör på SKL går i linje med Agenda 2030 (16 av 17 mål) Agenda 2030 är ett tydligt och användbart verktyg för att förstärka och kommunicera det hållbarhetsarbete som redan bedrivs Använda Agenda 2030 för att koordinera och samordna förbundets arbete inom de olika hållbarhetsdimensionerna Hur hjälper vi våra medlemmar? Många medlemmar efterfrågar stöd från SKL Grundläggande för Agenda 2030 är den holistiska ansatsen: ett helhetsgrepp som tillvaratar alla tre dimensioner av hållbar utveckling Grundläggande för arbetet är att det finns ett brett ägarskap för Agenda 2030 bland alla aktörer i samhället – ett ägarskap och en delaktighet som utvecklas och fördjupas över tid. Kärnan i Agenda 2030 är den holistiska ansatsen- ett helhetsperspektiv – helhetsgrepp- hållbar utveckling som tar tillvara alla tre dimensioner - integrerade och komplexa frågor som kräver samverkan. för att nå resultat  går inte att arbeta isolerat, var för sig. Det finns en vilja i Sverige och i världen att ställa om för att nå de globala målen för hållbar utveckling Mycket av det vi gör på SKL går i linje med agendan, 16 av 17 globala mål uttrycks i våra kongressmål - (därmed är det många som redan nu arbetar med agendan utan att man kanske är medveten om det) , men hur utvecklar och stärker vi det arbetet? Vi har ett kongressmål (mål 96) som ringar in själva andemeningen i Agenda 2030 – nämligen att SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner kan bedriva ett sammanhållet hållbarhetsarbete som tillvaratar såväl sociala som ekologiska och ekonomiska dimensioner. Agenda 2030 är framför allt ett tydligt och bra verktyg för att förstärka och kommunicera det hållbarhetsarbete som redan bedrivs. Allt fler organisationer använder sig av ”Agenda 2030-språket” för att visa på och stärka det hållbarhetsarbete som bedrivs. SKL arbetar med hållbarhet och hållbar utveckling varje dag. Det är något som förbundet bättre skulle kunna belysa, med hjälp av Agenda 2030. Parallell till kommunernas syn på Agenda 2030 som övergripande ram eller paraply för att samla hållbarhetsarbetet. Hur hjälper vi våra medlemmar i deras arbete? Övergripande målsättning att tydliggöra vad förbundet kan erbjuda i arbetet med Agenda 2030

Önskemål från kommuner, landsting och regioner Stöd i att översätta de globala målen till en lokal kontext Verktyg eller metodstöd för att arbeta sammanhållet med målen Stöd i uppföljningsarbetet med tillämpbara indikatorer Nyckeltal för hållbar utveckling (RKA) Röd tråd i nationella genomförandet Utbyte av goda exempel, nätverk, återkommande evenemang med fokus på genomförande Utbildningar och kommunikationsmaterial Resurser -Stöd i att översätta de globala målen till en lokal kontext  vill se goda exempel på hur Agenda 2030 och de globala målen kan brytas ner till lokal nivå samt hur de globala målen kopplar till kommunens grunduppdrag, och redan existerande hållbarhetsmål, miljökvalitetsmål och folkhälsomål (handlingsplan till viss del svarat på i nulägesanalysen – miljökvalitetsmålen = miljömässiga dimensionen men sociala dimensionen behöver tydligare nationella mål). - Verktyg eller metodstöd för att arbeta sammanhållet med målen - (Vägledning och verktyg för ett strategiskt långsiktigt hållbarhetsarbete, särskilt gällande social hållbarhet och hur man kan tänka för att arbeta mer sammanhållet med alla tre dimensioner. Öka insikten om att det är komplext, berör alla politikområden och kräver samverkan mellan parter och över förvaltningar. Uppföljning – hur mäter vi framgång? RKA har tagit fram nyckeltal för hållbar utveckling -> kan spridas –- men är de tillräckliga? Indikatorer för Agenda 2030 arbetet på lokal nivå i en Svensk kontext saknas -Röd tråd i det nationella genomförandet  många upplever att mycket på hållbarhetsfronten redan görs, men att det saknas ett nationellt sammanhang och flöde mellan nivåer. Kommentar: handlingsplan försök till att skapa röd tråd, gemensamma nationella ambitioner- Har också efterfrågats att denna handlingsplan ska vara långsiktig – sträcka sig över mandatperioder. -Erfarenhetsutbyte- goda exempel och inspiration- årligt återkommande evenemang. Utbildningar och kommunikationsmaterial om Agenda 2030 och hållbar utveckling – riktade till både förtroendevalda och tjänstepersoner (skapa förståelse för hur det är kopplat till den egna verksamheten) Resurser – hört från framför allt små kommuner att det saknas resurser eller att det skulle behöva stora resurser för att arbeta med agendan (minns dagarna från agenda 21-tididen då samordnare också innebar en pengapåse – vi ingång har varit att det inte är meningen att agenda 2030 ska bli separat insats eller ytterligare belastning- så viktigt att arbetet utgår från kommunens förutsättningar- utgå ifrån det som görs- men hur stöttar vi dem till att göra det mer?)  kunskap, stöd och vägledning erfarenhetsutbyte. -

Samarbete med Svenska FN-förbundet 15 av 19 landsting/regioner är intresserade att vara med i ett kommunikationsprojekt Treårigt projekt – ca 60 medlemmar – kriterier snart klara – 25 september Utbildningsmaterial till politiker och tjänstepersoner – kommunikationsmaterial om Agenda 2030 Sex pilot- kommuner/landsting under 2018 tillsammans med lokala FN-föreningar Luleå, Växjö, Gislaved, Kristianstad, Malmö och Nyköpings kommun samt Region Sörmland/Södermanlands landsting I den enkät som skickade ut för ett år sedan så frågade vi även om det fanns intresse för vara med i ett tre-årigt kommunikationsprojekt mellan Svenska FN-förbundet och SKL. 67 % av de tillfrågade kommuner svarade ja. Medel från SIDA syftet är att stötta kommuner, landsting och regioner, i arbetet med att genomföra Agenda 2030. En förstudie har gjort, Agenda 2030-sekretareitet har varit i inledningen av detta projekt. Tanken är att projektet ska erbjuda utbildningar för politiker och tjänstepersoner, kommunikationsmaterial och forum för erfarenhetsutbyte tillsammans med lokala FN-föreningar. Växjö, Luleå och Gislaved är klar. En region och två kommer i södra Sverige. Svenska FN-förbundet håller i projektet. SKL med i styrgrupp och jag är kontaktperson.

Länsstyrelsernas ansvar ”Länsstyrelserna ska, i samverkan med andra aktörer inom länen, verka för att målen i Agenda 2030 nås samt sprida information om Agenda 2030-arbetet på regional och lokal nivå.” Regleringsbrev 2018 Länsstyrelsekonferens om Agenda 2030 den 13 september i Stockholm Hur ser samverkan ut på regional nivå? Hur ser samverkan ut med kommunerna?

Handlingsplan Agenda 2030 2018-2020 Regeringens handlingsplan för Agenda 2030 En Agenda för förändring Sverige en ledande kraft för hållbar utveckling Fokusområden – åtgärder 2018-2020 Stöd till kommuner, landsting och regioner Styrning, ledning och uppföljning

Fokusområden åtgärder 2018-2020 Ett jämlikt och jämställt samhälle Hållbara samhällen En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi Ett starkt näringsliv med hållbart företagande En hållbar och hälsosam livsmedelskedja Kunskap och innovation

Stöd till kommuner och landsting för att underlätta genomförandet Kommuner och landsting är viktiga i genomförandet Åtgärder som stödjer genomförandet i kommuner och landsting - kommunutredningen - kunskapshöjande åtgärder - indikatorer för Agenda 2030 på lokal och regional nivå

Vad gör SKL? SKL:s Inriktningsdokument 2016-2019; ”SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner kan bedriva ett sammanhållet hållbarhetsarbete som tillvaratar såväl sociala som ekologiska och ekonomiska dimensioner.” Internt Agenda 2030-nätverk. Februari 2018. Arbetar om SKL:s webb Fortsatt dialog med Agenda 2030-delegationen Samarbete med Svenska FN-förbundet 2018- 2020. Frukost seminarium den 25 september. Överenskommelse mellan regeringen och SKL om att RKA (Rådet för främjandet av Kommunala Analyser) ska indikatorer för att följa upp det lokala och regionala Agenda 2030-arbetet. Ska finnas i Kolada i mars 2019. SKL följde förhandlingarna som ledde fram till Agenda 2030 och har mer eller mindre arbetat med den sedan den antogs. Vi har arbetat med agendan med stöd i förbundets inriktningsdokument. SKL:s inriktningsdokument SKL:s högsta politiskt styrande dokument som antas av kongressen vart fjärde år – anger förbundets inriktning under mandatperioden och 140 kongress- eller inriktningsmål som förbundet ska verka för under mandatperioden. Vi har ett kongressmål (mål 96) som ringar in själva andemeningen i Agenda 2030 – nämligen att SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner kan bedriva ett sammanhållet hållbarhetsarbete som tillvaratar såväl sociala som ekologiska och ekonomiska dimensioner. Arbetet med agendan utgår från SKL:s tre ben: intressebevakning, verksamhetsutveckling och service och rådgivning för att stödja medlemmarna Exempel på vad förbundet gör: Intressebevakning (påverkansarbete) Har löpande kontakter med Regeringskansliet och delegationen för det nationella genomförandet av Agenda 2030 Förbundet har tagit fram ett yttrande om Agenda 2030 som blev antaget i december 2016 Inspel till SE:s rapportering inför HLPF (High level political forum), var inbjudna till referensgrupp. Uppmuntrade medlemmar att berätta vad de har gjort och gör. Var även inbjudna att vara med i den svenska delegationen till HLPF. Emil Broberg, V, åkte. Bedriver internationellt påverkansarbete inom ramen för vår världsorganisation (UCLG). Där diskuteras bl a lokala och regionala nivåns delaktighet i rapportering till High Level Political Forum, där andra systerorganisationer är rätt missnöjda och Sverige sticker ut som ett land som har en väldigt delaktig process 2. Verksamhetsutveckling Samlar in goda exempel från kommuner, landsting och regioner om hur de arbetar med Agenda 2030 och sprida dessa bland medlemmarna Sprider de nyckeltal för hållbar utveckling som finns på RKA/Kolada. Ett sätt att mäta framgång i sitt arbete med hållbar utveckling. Har sett att de precis ändrat i rapporten – för att inkludera Agenda 2030. Ekologisk hållbarhet benämns nu som miljömässig hållbarhet. Ledningssystem för hållbar utveckling, vägledningsstandard SiS. 3. Service och rådgivning Försöker synliggöra Agenda 2030 via nyhetsbrev, project place och information på webben Deltar på konferenser och pratar ofta om Agenda 2030 Använder våra befintliga nätverk för informationsspridning och erfarenhetsutbyte – som här – sen så var temat för SKL:s internationell dag i år just Agenda 2030 Projektansökan Svenska FN-förbundet – kommunikationssatsning – gemensamt genomförande – börjar i ett antal pilotkommuner eller referensgrupp. Sen ser vi över vårt interna arbete med Agenda 2030 – återkommer till det.

Läge/utfall Direktiven Förnybar energi, Energieffektivisering & Byggnaders energiprestanda Individuell mätning och debitering endast om kostnadseffektivt Reglerat tillträde till fjärrvärmenätet, inte absolut TPA till slutkund Fasta biobränslen - riskbaserade hållbarhetskriterier Inget krav på 3% renoveringstakt av offentliga byggnader Tak för grödebaserade biodrivmedel 7% (etanol, rapsdiesel, viss HVO) Energiprestanda för byggnader bör likabehandla förnybar energi: fjärrvärme vs. on-site VP och solenergi

Energieffektivisering och förnybar energi Revidering av energiprestanda i byggnader (EPBD) antogs formellt av rådet och parlamentet den 30 maj Direktivet om energieffektivitet, förnybar energi och styrning av energiunionen förhandlades färdigt i triologer under sommaren Frågan om biodrivmedel har återaktualiserats genom upphandlingsdirektiv i tunga och lätta fordon i direktivet för rena fordon, fortsatt diskussion i parlamentet i början på hösten Direktiven för energiprestanda i byggnader där det första är formellt antaget och de tre senare väntas bli det i början på hösten

Tack. kerstin. blom. bokliden@skl. se och de sista PPT andreas Tack! kerstin.blom.bokliden@skl.se och de sista PPT andreas.hagnell@skl.se