Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lönebildnings- rapporten Avtalsrörelsen 2007 mycket viktig  Drygt 80 procent av Sveriges anställda kommer att få sina avtal omförhandlade 2007.
Advertisements

Timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring Lönebildningen -
Löneförhandlingar i Sverige
Lönebildnings- rapporten Uppdrag  Utarbeta en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen (prop. 1999/2000:32, Lönebildning.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
Lönebildnings- rapport 2005 Frågeställningar i lönebildningsrapporten 1.Hur höga arbetskostnader/timlöner kan näringslivet bära ? 2.Är det svenska.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
Föreläsning 1 för Ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Internationell Ekonomi
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Lönerna, krisen och jobben Göran Zettergren Chefsekonom.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Lönebildningsteorier
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Löneförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden.
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Procent av potentiell BNP
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inflation och deflation
Arbetslöshet Avvikelse från 2007 års nivå, procentenheter.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
KONJUNKTURINSTITUTET
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitik i lågräntemiljö Flowseminarium Handelsbanken 6 maj 2015
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Hinder och möjligheter för lägre arbetslöshet på sikt Seminarium KOMMEK 17-18/
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Läget inför den kommande avtalsrörelsen Lars Calmfors Svenskt Näringslivs lönebildningskonvent 16 september 2015.
Dags för större lönespridning? Lars Calmfors Pressträff 15/ Arbetsmarknadsekonomisk rapport Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/
Lägstalöner och sysselsättning Lars Calmfors Lönebildningen inför avtalsrörelsen 2016 Svenskt Näringsliv 21/
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 5 oktober 2016 Lönebildningsrapporten 2016.
Lön, sysselsättning eller bådadera? Lars Calmfors LO-seminarium 23/
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
KONJUNKTURINSTITUTET
Justerad arbetskostnadsandel i näringslivet exklusive småhus och fritidshus Procent.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
förslag till AVTALSPOLITISK PLATTFORM 2017 Presskonferens 28 oktober 2016.
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
VÄLKOMNA! Pressträff 17 mars 2016.
Presentationens avskrift:

Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport Arbetsmarknadsekonomiska rådet Pressmöte 17/12-2015

Arbetsmarknadsekonomiska rådet Lars Calmfors (ordförande), IFN och Stockholms universitet Ann-Sofie Kolm (ledamot), Stockholms universitet Tuomas Pekkarinen, VATT och Aaltouniversitetet (ledamot) Per Skedinger, IFN och Linnéuniversitetet (vice ordförande) Petter Danielsson (sekreterare)

Arbetsmarknadsekonomiska rådet forts. Rådet inrättades i april 2015 Finansiering från Svenskt Näringsliv Rådet arbetar helt oberoende

Arbetsmarknadsekonomiska rådet forts. Uppdraget är att ”bedöma arbetsmark-nadens funktionssätt och de faktorer som påverkar detta” - lönebildningen - arbetsrätten - den aktiva arbetsmarknadspolitiken Fokus på arbetslöshet och sysselsättning - särskilt för ”svaga grupper”

Rådets arbete under dess första år Stor avtalsrörelse – fokus på löne-bildningen Denna rapport: de totala löne-ökningarna Rapport i februari om relativlöner Rapport om löner och sysselsättning i Tyskland

Samsyn om lönenormering Den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin) ska sätta ”märket” Systemet har levererat återhållsamma löneökningar Hög legitimitet Väl inarbetat LOs beslut att inte samordna sina förhandlingar lägger större ansvar på andra aktörer att upprätt-hålla industrins normerande roll Det utesluter inte högre löneökningar för vissa grupper - marknadsskäl - motverka värdediskriminering

Olika perspektiv inför avtalsrörelsen Reallön Lönekostnadsandel Relativ lönekostnadsandel Relativ lönekostnad

Nominella löneökningar, inflation och reallöneförändringar, procent (a) Inflation enligt KPI: (b) Inflation enligt KPIF:

Skillnad mellan faktisk och förväntad (avsedd) reallöneförändring   (1) (2) (3) (4) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPI, inflationsmål) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPI, uppgivna inflationsför-väntningar) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPIF, inflationsmål) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöne-förändring (KPIF, uppgivna inflationsför-väntningar) 1998-2000 1,6 1,7 0,9 1,0 2001-2003 -0,2 -0,4 2004-2006 1,3 0,8 2007-2009 0,3 0,5 0,0 0,2 2010-2011 -0,1 -0,8 2012 1,1 1,2 2013-2015 2,0 1,4 0,6

Högre reallöneökningar än förväntat (avsett) vid avtalstillfällena Argument för att hålla tillbaka reallöne-ökningarna framöver om parterna vill bidra till lägre arbetslöshet på sikt Det kräver återhållsamma nominella löneökningar - Riksbanken har inflationsmål, inte prisnivåmål Inget mönster där högre reallöneökningar än förväntat lett till lägre avsedda reallöneökningar nästa avtalsperiod

Lönekostnadsandel i näringslivet och industrin, procent av förädlingsvärdet

Nettokapitalavkastning och real statsobligationsränta, procent

Lönekostnadsandel i Sverige och 15 EU-länder, hela ekonomin, procent av BNP till faktorpris

Relativ lönekostnadsandel gentemot 15 EU-länder

Lönekostnadsandel i Sverige och 22 konkurrentländer, hela ekonomin, procent av BNP till faktorpris

Relativ lönekostnadsandel gentemot 22 konkurrentländer

Förändring av förväntad lönekostnadsandel i normalt konjunkturläge Potentiell produktivitetstillväxt Inflation vid inflationsmålet Normal förändring av relativpriset mellan konsumtion och näringslivets förädlingsvärde - normalt ökar konsumentprisindex snabbare än näringslivets förädlingsvärdepris - stigande relativpris för olja - minskande relativpris för investeringsvaror (som ingår i näringslivets förädlingsvärde men inte i konsumtionen)

Tre orsaker till att faktisk förändring av lönekostnadsandelen avviker från förväntad förändring i normalt konjunkturläge Produktivitetsavvikelse Inflationsavvikelse Relativprisavvikelse

Förändring av faktisk lönekostnadsandel och av förväntad lönekostnadsandel i normalt konjunkturläge, procent

Dekomponering av skillnaden mellan faktisk och förväntad förändring av lönekostnadsandelen på lång sikt under olika avtalsperioder, procent (a) Förväntningsfel för inflationen (KPI) beräknat utifrån inflationsmålet (b) Förväntningsfel för inflationen (KPI) beräknat utifrån av parterna uppgivna förväntningar

Relativ lönekostnad per timme i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder

Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder

Vad ska vara styrande för löneökningarna? Lönekostnadsökningarna i våra europeiska konkurrentländer (Europanormen) - Medlingsinstitutet Produktivitets- och förädlingsvärde-prisökning i näringslivet (oförändrad lönekostnadsandel) - Konjunkturinstitutet Samma utveckling av lönekostnadsandelen som i våra konkurrentländer? - AER?

Förändringar av olika mått på lönekostnadsläget, procent per år

Lönekostnadsökningarna på lång sikt Det internationellt bestämda kapital-avkastningskravet innebär en restriktion på reallönenivån Högre reallöner förhandlas fram ju lägre arbetslösheten är Ju mer återhållsamma parterna är, desto lägre blir arbetslösheten som är förenlig med kapitalavkastningskravet Återhållsamma löneökningar sänker arbetslösheten på sikt (jämvikts-arbetslösheten)

Olika bedömningar Potentiell produktivitetsökning 1,6 procent per år enligt KI Normal ökning av näringslivets förädlingsvärdepris 1,6 procent per år enligt KI ”Utrymme” för lönekostnadsökningar 3,2 procent per år enligt KI Låga lönekostnadsökningar i europeiska konkurrent-länder: 2 procent per år? Teoretiskt möjligt (men ingen rekommendation från vår sida) att ligga under KIs utrymme och samtidigt över Europanormen Relativprisökning på svenska produkter till följd av demografiskt betingad högre efterfrågan

Löneökningar på kort sikt Låg inflation och negativ styrränta komplicerande faktor Normalt sänker Riksbanken styrräntan så mycket att realräntan går upp när löneökningarna och inflationen blir högre Den mekanismen är just nu sannolikt satt ur spel Högre löneökningar och inflation sänker realräntan om styrräntan förblir oförändrad Sannolik depreciering av kronan så att svenska produkter blir relativt sett billigare Resultat i de nykeynesianska modeller som de flesta centralbanker använder

Komplicerat läge Sannolikt sämre på kort sikt med mycket låga lönekostnadsökningar än något högre Bättre på lång sikt med lägre än högre lönekostnadsökningar

Möjliga alternativ Flerårsavtal - högre löneökningar än normalt i rådande arbetsmarknadsläge första avtalsåret - lägre löneökningar än normalt 2017-2018 Ettårsavtal - incitament för arbetsgivarna uppnå mycket låga löneökningar - risk för höga löneökningar i starkt konjunktur- läge i nästa avtal

Vad ska parterna utgå ifrån? Inflationsmålet eller mer realistiska inflations-förväntningar? Debatten borde inte handla om inflations-prognosen Den borde handla om hur stora löneökningar som är lämpliga Risk att parterna börjar bilda sina förväntningar strategiskt Tendens att fackföreningssidan höjer sina förväntningar i förhållande till arbetsgivarsidan när Riksbanken missar inflationsmålet

Skillnad mellan fackets och arbetsgivarnas inflationsförväntningar inför avtalsrörelser

TACK!