Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa Workshop 14 maj 2018 Förstudie Tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa

Program 10 Intro med Ing-Marie Nuläge och projektplaner Redovisning från grupperna – behovsanalyser Utvärdering 12.00 Lunch 12.45 Utvärdering, Folkhälsomyndigheten Redovisning från områdena – Arbetsflöden Barnets väg till hjälp Del 1 (Flödesschemat + bubblorna) Barnets väg till hjälp Del 2 (Vinjett + flödet och bubblorna) 14.30 Fika 14.50 Summering Del 1 och 2 Nästa workshop – Praktiska test augusti? - 15.30 Tidplan och handlingsplan - Uppsummering och nästa steg

Förslag till innehåll för projektplan för förstudie Tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa Arbetet som ska genomföras under perioden som förstudien pågår bör beskrivas i en projektplan. Nedan följer ett förslag på vad som bör ingå i projektplanen. Bakgrund En kortare beskrivning av problemformulering och vinster med en modell för tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa. Målbeskrivning Vilken eller vilka är de konkreta målen med förstudien, det vill säga vad ska vara uppnått nät förstudien avslutas. Målbeskrivningen bör styra vilka aktiviteter som man genomför inom ramen för förstudien. Förslagsvis bör målformuleringen innehålla mål kring handlingsplan, förankring av modell, behovsanalys och test av modell i praktiken. Styrning och ledning En beskrivning av hur arbetet under förstudien ska ledas. Förslagsvis bör det finnas en styrgrupp och en arbetsgrupp, där styrgruppen har mandat att utifrån arbetsgruppens underlag fatta beslut. I projektplanen bör det framgå vilka som ska ingå i styrgruppen respektive arbetsgruppen och ur de två grupperna ska arbeta. Resurser I projektplanen bör det framgå vilka resurser som kommer att tillsättas från respektive aktör under förstudien. Det kan till exempel handla om medarbetare som ska arbeta med att erbjuda insatser inom modellen, lokaler där insatser kan erbjudas, resurser för kompetensutveckling eller teambuilding aktiviteter. Förslagsvis bör även resurser tillsättas för en projekt- eller processledare med ansvar för förstudien. Aktiviteter För att uppnå målen med projektplanen genomför aktiviteter. Förslag på aktiviteter som bör ingå projektplanen är till exempel, Behovsanalys Ta fram en handlingsplan för hur den lokala modellen ska se ut Testa modellen i verksamhet Följa upp och justera Förankra modellen Tidplan I projektplanen bör det framgå när olika aktiviteter ska påbörjas och avslutas. Tidsplanen bör vara så tydlig och överskådlig som möjligt. Förslagsvis kan ett gantt-schema användas för att skapa överblick över vilka aktiviteter som ska genomföras under vilka perioder.

Arbetsflöde Upptäcka och uppmärksamma En första bedömning Vid behov en ev fördjupad bedömning Insats Uppföljning och utvärdering

Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa Modell för tidiga insatser i skolan vid psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa hos elever Ska hjälpa elever Med flera problem samtidigt Som känner rädsla, oro eller ångest Som är ledsna eller nedstämda Som har svårigheter med stress Som har vårt att reglera uppmärksamhet och energi Med särskild begåvning Med låg begåvning Som har svårigheter med sömn Som har psykisk ohälsa kopplad till kroppen Som känner oro kopplad till identitet och framtid Med ätproblem Som gör sig själva illa med beteendeproblem Med ett riskbruk, missbruk eller beroende Som behöver stöd i kommunikation och samspel Som har en besvärlig hemsituation Som har eller blir utsatt för kränkande behandling Som upplevt kris eller trauma Som flytt Med allvarlig eller omfattande problematik Hälso- och sjukvården (Första linjen ) - Behandlande insatser Närliggande verksamheter HAB (landsting) BUP (landsting) BUM (landsting) BVC (landsting) Vuxenpsykiatri (landsting) Familjecentraler ( landsting/kommun) LSS (kommun) Öppenvård barn/ungdomar/familj (kommun) Vuxen/Missbruk (kommun) Försörjningsstöd ( kommun) Ungdomsmottagningar (kommun/landsting) Utredningar/kartläggningar Bedömning av psykosomatiska symptom Psykoedukation Gruppbehandling/stöd i grupp till riskgrupper Insatser till riskgrupper Kartläggning av risk- och skyddsfaktorer Elevhälsan Socialtjänsten Insatser (biståndsbedömda) - Riktade hälsofrämjande insatser - Pedagogisk kartläggning - Stöd/handledning till pedagoger Stöd till rektorer/skolledning Uppsökande verksamhet Råd och stöd Föräldrastöd/stöd till familj 2018-12-06 Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa

Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa Modell för tidiga insatser i skolan vid psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa hos elever Ska hjälpa elever Med flera problem samtidigt Som känner rädsla, oro eller ångest Som är ledsna eller nedstämda Som har svårigheter med stress Som har vårt att reglera uppmärksamhet och energi Med särskild begåvning Med låg begåvning Som har svårigheter med sömn Som har psykisk ohälsa kopplad till kroppen Som känner oro kopplad till identitet och framtid Med ätproblem Som gör sig själva illa med beteendeproblem Med ett riskbruk, missbruk eller beroende Som behöver stöd i kommunikation och samspel Som har en besvärlig hemsituation Som har eller blir utsatt för kränkande behandling Som upplevt kris eller trauma Som flytt Med allvarlig eller omfattande problematik Hälso- och sjukvården (Första linjen ) Närliggande verksamheter HAB (landsting) BUP (landsting) BUM (landsting) BVC (landsting) Vuxenpsykiatri (landsting) Familjecentraler ( landsting/kommun) LSS (kommun) Öppenvård barn/ungdomar/familj (kommun) Vuxen/Missbruk (kommun) Försörjningsstöd ( kommun) Ungdomsmottagningar (kommun/landsting) Elevhälsan Socialtjänsten 2018-12-06 Anna Jonsson Uppdrag psykisk hälsa

Exempel på tidsplan 2018 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Akt. 1. Lokal förankring Akt. 2. Skriva avsiktsförklaringar Akt. 3. Behovsanalys (ink tidsstudie, enkät, delaktighet) Akt. 4. Handlingsplan (mål, indikatorer) Akt. 5. Praktiska förberedelse för närvaro på skolans arena Akt. 6. Kompetensutveckling Akt. 7. Praktiskt test Akt. 8. Uppföljning

Behovsanalys Syftet med behovsanalysen är dubbelt: Att ge kunskap om utmaningar och utvecklingsområden som underlag för vilka områden som ska prioriteras i det kommande praktiska försöket Att skapa referensvärden som kan användas för att bedöma effekten av förstudiens praktiska försök (så kallad för- och eftermätning)

Behovsanalys Behovsdimensioner Exempel på kartläggningsmetoder Elevernas förutsättningar och behov   Befintliga underlag om mående och trivsel (t ex från återkommande skolenkäter, hälsosamtal, Skolinspektionens elevenkät) Antal socialtjänstanmälningar/ansökningar under 2017 Antal remisser till förstalinjen/BUP under 2017 Medvetenhet om riskgrupper (i behov av särskilt stöd/anpassning, nyanlända m fl) Fokusgruppsintervju med personal som arbetar i skolan Fokusgruppsintervju med elever Behov i klassrummen Fokusgruppsintervju med lärare/pedagoger och elevhälsa Enkät till lärare Samverkansbehov mellan professioner och verksamheter Fokusgruppsintervjuer Befintliga underlag om mående och trivsel (t ex från återkommande skolenkäter, Skolinspektionens elevenkät) Elevhälsans arbete idag Kartläggning av aktiviteter