Prioriteringar i vardagen Catharina Weman Persson, läkare ASIH Ingrid Maechel, sjuksköterska ASIH

ASIH Kristianstad och Hässleholm inom det gula området. Befolkn tot 182 000 ca 110 000 för oss. ASIH Kristianstad och Hässleholm inom det gula området.

Palliativa team 29 platser Punkt- och Konsultteam ASIH Palliativa slutenvårds- platser 11 Palliativ mottagning

En dag på jobbet Läkare på punkt och konsultteamet. Remissgenomgångar Bedömningar Konsultativa ronder Ansvara för anslutna punktpatienter. Samverkan med andra vårdgivare Palliativ mottagning. Ansvarar för anslutna punktinsatser, rond och ev hembesök. PVM besök. Konsultrundor. Bedömningar.

Specialiserad palliativ vård ”Vård för patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov. Det är dock läkaren inom den specialiserade palliativa vården som avgör när behov av specialiserad vård föreligger” (strategisk plan för specialiserad palliativ vård, Region Skåne) Tur det! En sanning med modifikation, många ggr styr externa krav snarare än patienternas behov.

Ökat remissinflöde Fler patienter Färre vårdplatser. Fler utremitteras från slutenvården. Överbelastad primärvård? Andra orsaker Fler pat utremitteras i palliativt skede, brist på vårdplatser, fler pat med komplexa behov, bristande läkarstöd i kommunal hemsjukvård mm. För 20 år sedan skrev vi in alla….. Ändrat panorama. Endast 10% av alla förväntade dödsfall dör inom specialiserad pall vård! Dålig koll i slutenvården på skillnaden mellan allmän palliativ vård och specialiserad.

Vilka behov har patienten? Inte ovanligt med diskrepans mellan inremitterande/patienten/närståendes upplevelse av vårdbehovet och vår bedömning Dålig kunskap om ASIH uppdrag, hemsjukvård etc. Jag försöker göra en helhetsbedömning av pats situation och i relation till vad vi kan tillföra för pat. Stabil/ instabil patient.

Bedömning och prioritering ” Lika viktigt som det är att veta vilken sjukdom patienten lider av är det att veta vilken patient som lider av sjukdomen” Hippokrates Idag tycks det viktigare att veta vilket uppdrag vi har och hur man avgränsar sig. Läkekonsten får stryka på foten för publik management. Externa krav prioriteras före patientens behov.

Hur tänker jag? Försöker få en helhetsbild av patientens situation där både fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov vägs in. Var befinner sig patienten, hur ser hen på sin situation, sjukdomen, önskningar och förväntningar. Stabil eller instabil patient. Ibland klokt att avvakta något dygn. Försöker göra en bedömning om var pat står, tidigt eller sent palliativt skede? Många remisser skrivs direkt när pat kommit in i instabilt tillstånd.

Prioritering Desto sjukare patient desto högre prioritering. Förväntad effekt av vår insats, om stor- ju högre prioritering Behovs och solidaritetsprincipen.

Prioritering Inte självklart att desto sjukare patient alltid prioriteras. Vad kan vi tillföra för den här patienten som ingen annan kan och som skulle bli en stor vinst för patienten och närstående. Svårt sjuk med stort omvårdnadsbehov men inga svåra symtom i övrigt kontra pat med svåra symtom men som vill vara hemma hos sina barn.

När vi säger nej Alltid mera krävande att avböja remiss. Viktigt att informera patienten och närstående på vilka grunder och informera om andra alternativ. Oftast handlar det om att inga komplexa behov föreligger. Därför väldigt frustrerande när min bedömning blir överprövad av vårdplatskoordinator pga vårdplatsbrist! Svårt att skapa förtroende igen. Mycket svårare att skriva ut patient som kommit till palliativa avd om pat och anhöriga vägrar.

Palliativvårdsavdelningen

Nu är taket nått! Fler patienter ansluts till punktteamet där vi begränsar insatserna. Begränsar antalet ”rena” punktinsatser. Väntelista? Fra till Pava. Palliativa mottagningen.

Dilemma i vardagen När taket är nått. När det är vårdplatsbrist på sjukhuset. När personalens säkerhet kontra patientens behov krockar. När det är svårt att uppnå allians med pat och/ eller närstående. När vi har full beläggning på avd, vems/ vilka behov prioriteras? Ökad press utifrån kriterierna ändras vilket skapar otydlighet utåt, önskvärt att cheferna kunde stå emot trycket. Missbrukande patienter, patienter med personlighetsstörningar där inga överrenskommelser följs. Patienter med en svår psykosocial situation men kanske lång förväntad överlevnad kontra döende patienter med stora medicinska behov. Och att skapa enighet i personalgruppen kräver kontinuitet och tydligt ledarskap.

Utmaningar Nya krav att ansluta patienter i tidigare skede. Brister i kompetens och/eller resurser i kommunal hemsjukvård och primärvård avseende allmän palliativ vård – är det vi som skall täcka upp? Ökad andel multisjuka äldre med behov av palliativ vård.

Det gäller att kryssa rätt i dagens sjukvård och behålla sin moraliska kompass! TACK!

…eller så ligger vi bara lågt tills public management vindarna blåst över!