Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting i text och bild • Uppdrag, verksamhet och vision • Folkhälsoarbete • Hälso- och sjukvård • Folktandvård • Verksamhet för personer med funktionsnedsättning • Personal och ekonomi • Organisation och styrning Produktion: Landstingets kommunikationsstab, mars 2018. Samtliga foton är copyrightskyddade och får ej användas i andra sammanhang. Övriga kartor och grafer är fria för användning.

Tillsammans bygger vi världens bästa hälsa

Västerbottens län I Västerbottens län bor nästan 270 000 människor på en åttondel av Sveriges yta. Länet är både glest och tätt befolkat. I snitt går det drygt 4,7 invånare per kvadratkilometer. Grunden för näringslivet i länet är naturtillgångarna – malmen, skogen och vattenkraften. Länet har tre städer, Umeå, Skellefteå och Lycksele. I varje stad finns ett sjukhus. I Umeå finns också ett universitet med drygt 30 000 studenter. Vindelälven som rinner genom länet är en av fyra nationalälvar i Sverige.

Landstingets huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tandvård Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa Kollektivtrafik Landstingets huvuduppdrag är hälso- och sjukvård, tandvård, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och folkhälsoarbete. Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom länet. Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och uteslutande med offentlig finansiering och vårdavgifter. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver uppdraget så här: ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.” Landstinget har också ett ansvar när det gäller kollektivtrafik i länet.

Vision och mål anges i landstingplanen I landstingsplanen, fullmäktiges planeringsdokument, anges vision, mål och strategier för planperioden. Politikerna har satt upp följande mål för verksamheten: • Bättre och jämlik hälsa • God och jämlik vård • Aktiv och innovativ samarbetspartner • Attraktiv arbetsgivare. Landstingsplanen är i första hand ett direktiv för verksamhetsplanering och budgetering inom landstinget och riktas till de politiska nämnderna. Den är också ett informationsdokument internt för den egna organisationen och externt för andra samhällsaktörer. Landstinget har också andra styr- och policydokument som ger vägledning och stöd i arbetet med att utveckla verksamheten.

Landstingets verksamhetsidé Utveckling för hela Västerbotten – en god hälsa och en bra livsmiljö Landstinget ska medverka till rättvis välfärd, fördelad efter behov och till största delen finansierad genom skatter. Det innebär att landstinget ska minska skillnader i hälsotillstånd och hälsorisker mellan befolkningsgrupper och geografiska områden. Landstinget ska, i huvudsak i egen regi, bedriva hälso- och sjukvård, tandvård, omsorger om handikappade samt viss utbildning och forskning. Genom ekonomiskt och annat stöd ska landstinget tillsammans med andra aktörer ta ansvar för bland annat kultur och kollektivtrafik. Ansvaret omfattar också viss näringslivsutveckling, framför allt inom områdena FoU samt vård och omsorg ur ett tillväxtperspektiv. Allt detta är grund för landstingets verksamhetsidé: "Utveckling för hela Västerbotten – en god hälsa och en bra livsmiljö".

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Västerbottens läns landsting har en vision som siktar högt: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Ett aktivt liv och goda levnadsvanor skapar förutsättningar för god hälsa i hela befolkningen. För att det ska lyckas krävs att många samhällsaktörer jobbar mot samma mål. Hur landstingets medarbetare pratar med patienter och anhöriga om hälsa och levnadsvanor kan göra skillnad. Visionen är svår att nå – men uppgiften är inte omöjlig. Ett mått på hälsa är befolkningens medellivslängd. Den har i Västerbotten länge varit lägre än rikets, men är nu ikapp för män och klart över rikssnittet för kvinnor.

Folkhälsoarbete i Västerbotten Västerbottens hälsoundersökningar Salut Tobaksfri duo Gratiskondomer.nu Psykisk hälsa Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, är världens största i sitt slag. Alla länets 40-, 50- och 60-åringar inbjuds till en individuell hälsoundersökning. Syftet är att stödja mer hälsosamma vardagsvanor för att påverka riskfaktorer för hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Salut är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten. Målet är att stödja barn och föräldrar under hela uppväxten med början under graviditeten. Med god hälsa menas här fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Satsningen har fått sitt namn från ordet salutogen som betyder hälsofrämjande. Tobaksfri duo är en metod för att förebygga tobaksbruk bland unga. Kontrakt skrivs mellan en ungdom och en vuxen om att vara tobaksfri under årskurserna 6–9. Webbplatsen gratiskondomer.nu är gjord av unga för unga och ska öka kunskapen om STI (sexuellt överförbara infektioner) och även öka kondomanvändningen. Psykisk ohälsa har ökat under senare år och människor söker också hjälp i större utsträckning till följd av detta. Allvarlig psykisk sjukdom har dock inte ökat. VLL arbetar på olika sätt för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, bland annat genom Salutsatsningen.

På väg mot världens bästa hälsa En rad förhållanden är viktiga för att folkhälsan ska utvecklas gynnsamt. Hit hör till exempel ekonomiskt välstånd, sysselsättning, goda hälsovanor, jämlikhet och socialt kapital. På alla dessa områden har Västerbotten goda möjligheter att vara framgångsrikt. Landstinget har tagit initiativ till en särskild satsning (Hälsa 2020) för att tillsammans med kommuner och andra aktörer medvetet arbeta för att förbättra de förhållanden som påverkar folkhälsan. Som ett led i arbetet med att förverkliga visionen om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning har en portal utvecklats på internet – hälsa2020.se Portalen ska ge länsinvånarna inspiration och kunskap till bättre hälsa. Förutom grundläggande praktiska råd så innehåller portalen bland annat en gratis stegutmaning, tester, hälsotips, chattar, bloggar, recept och animerade filmer.

1177 Vårdguiden Information om tjänster för din hälsa och vård 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på webben Personliga e-tjänster Hitta och jämför vård 1177 Vårdguiden – information om tjänster för din hälsa och vård • 1177 Vårdguiden på telefon • 1177 Vårdguiden på webben • Personliga e-tjänster • Hitta och jämför vård 1177 Vårdguiden på telefon. Telefonsjuksköterskor i Skellefteå, Lycksele och Umeå svarar på frågor, ger råd och hjälper till att hitta rätt i vården, dygnet runt. 1177 Vårdguiden på webben. Hela Sveriges samlingsplats för information och inspiration om hälsa och vård. På 1177.se kan man läsa om sjukdomar, undersökningar och läkemedel, ställa anonyma frågor och söka kontaktuppgifter till en mottagning. Där finns telefonnummer, öppettider och vägbeskrivning till mottagningarna. Man kan också jämföra hälsocentraler med varandra. 1177 Vårdguidens e-tjänster. Genom att logga in på 1177.se kan man kontakta vården på ett säkert sätt med 1177 Vårdguidens e-tjänster. Där kan man bland annat förnya recept, avboka, omboka eller beställa en tid hos sin vårdgivare.

Hälso- och sjukvård Universitets-, region- och länssjukhus Länsdelssjukhus Psykiatrisk vård Hälsocentral Sjukstuga (hälsocentral med akutplatser) Beteendemedicinsk behandlingsenhet Rehabiliteringsenhet I Västerbottens län finns tre sjukhus. Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Lycksele lasarett och Skellefteå lasarett. Universitetssjukhuset är region- och länssjukhus, lasaretten är länsdelssjukhus. Länssjukhuset har kompetens och medicinsk utrustning som täcker i princip alla sjukdomar. Länsdelssjukhusen är mindre och har inte alla typer av specialistmottagningar. Psykiatrisk verksamhet finns vid länets tre sjukhus och på öppenvårdsmottagningar i Storuman och Vilhelmina. I Skellefteå finns Klockarbergets kris- och behandlingscenter för ungdomar mellan 18 och 25 år. Landstinget har egna hälsocentraler och sjukstugor i länets alla kommuner. Sjukstugorna i inlandet fungerar som närsjukhus med akut- och vårdplatser. Sorselegården är en del av kliniken beteendemedicin. Här ges internatbehandling i grupp för hälsosammare livsstil och bättre matvanor. Neurorehab Sävar är en del av Rehabiliteringsmedicinskt centrum. Här bedrivs bl.a. rehabilitering av personer som drabbats av stroke, eller som har andra hjärnskador, ryggmärgsskador eller neurologiska sjukdomar.

Hälsocentraler Landstingsägd hälsocentral Landstingsägd filialmottagning Privat hälsocentral Hälsocentralen är grunden i den svenska sjukvården. I Västerbottens län finns 33 hälsocentraler och sjukstugor som ägs och drivs av Landstingets primärvård. I länet finns också sju privata hälsocentraler som arbetar på uppdrag av landstinget. Hälsocentralernas uppdrag omfattar bland annat hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, akut och planerad vård och behandling, rehabilitering och habilitering samt diagnostik och medicinsk service. Hälsocentralen ger också palliativ det vill säga lindrande vård. Därutöver kan vissa hälsocentraler ha tilläggsuppdrag, till exempel familjecentralsverksamhet eller akutplatser i inlandet. Landstingets hälsocentraler och sjukstugor ingår samtliga i Hälsoval Västerbotten, enligt en reform från 2010. Den ger medborgarna rätt att själva välja vid vilken hälsocentral de vill lista sig. Lagen ger också fler vårdgivare möjlighet att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Hälsoval Västerbotten finansieras av landstinget. De enskilda hälsocentralernas finansiering, både landstingsägda och privata, baseras på hur många personer som är listade där.

Sjukhusvård i Sverige Norra sjukvårdsregionen omfattar halva Sveriges yta och har ca 892 000 invånare Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner med sju regionsjukhus. De kallas också universitetssjukhus eftersom de har ett nära samarbete med de medicinska högskolorna. Regionsjukhusen har hög kompetens, avancerad och dyr teknisk utrustning och erbjuder regionsjukvård åt patienter med sällsynta och komplicerade sjukdomar och skador. Inom regionsjukvården behåller läkarna och sjuksköterskorna sin skicklighet och kompetens genom att behandla komplicerade eller ovanliga sjukdomar på ett tillräckligt stort antal patienter. Norrlands universitetssjukhus är regionsjukhus för norra sjukvårdsregionen. Den omfattar landstingen i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Regionen har ca 892 000 invånare (2017). Norrlands universitetssjukhus är det enda sjukhus norr om Uppsala som utbildar läkare, vilket är av stor vikt för att fylla behovet av läkare i norra Sverige. Här bedrivs också kvalificerad forskning.

Norrlands universitetssjukhus, Nus Kvalificerad sjukvård Forskning Undervisning Störst i länet och norra sjukvårdsregionen är Norrlands universitetssjukhus, Nus. Sjukhusets tre huvuduppgifter är att bedriva kvalificerad sjukvård, forskning och undervisning. Sjukhuset är det enda norr om Uppsala som utbildar läkare. Det är Norrlands största arbetsplats med 5 700 anställda. Som regionsjukhus ger Nus service till 892 000 människor spridda över halva Sveriges yta. Här utförs högspecialiserad vård samtidigt som sjukhuset har ansvar för läkarutbildning och forskning. Dagens Medicin utnämnde Nus till Sveriges bästa universitetssjukhus 2013 och 2016.

Profilområden vid Norrlands universitetssjukhus Behandling av plexus brachialisskador Neonatal intensivvård Stereotaktisk funktionell neurokirurgi Kardiovaskulär genetik Luftburna intensivvårdstransporter Strålbehandling För att garantera regionsjukvård i toppklass och värna och vidareutveckla spetsfunktioner satsar landstinget särskilt på åtta profilområden. Två är landstingsövergripande, medan de andra finns vid Norrlands universitetssjukhus. För den högspecialiserade vården är utgångspunkten att universitetssjukhuset ska vara framträdande nationellt och internationellt i både vård och forskning och att olika specialiteter ska samverka för ett gott patientresultat. De sex profilområdena vid Nus är behandling av plexus brachialisskador kardiovaskulär genetik luftburna intensivvårdstransporter neonatal intensivvård stereotaktisk funktionell neurokirurgi strålbehandling. De två landstingsövergripande profilområdena är glesbygdsmedicin med telemedicin folkhälsa. Området folkhälsa tar sin utgångspunkt i visionen om världens bästa hälsa 2020.

Lycksele lasarett Akutsjukvård och förlossning Fetmakirurgi Höftledsoperationer En bra bit in i Västerbotten ligger ett lasarett med en mycket viktig geografisk placering. Det är Lycksele lasarett i Västerbottens inland och södra Lapplands fjälldistrikt. Ett litet sjukhus med akutsjukvård och förlossningsavdelning. Det är också här länets obesitaskirurgi (fetma) utförs med ca 200 operationer om året. Även höftledsoperationer är en länsverksamhet. 2014 gjordes 395 höft- och knäoperationer och 261 ljumskbråcksoperationer på lasarettet. Vid Lycksele lasarett finns också Västerbottens läns landstings ambulanshelikopter stationerad. Det är ett länsdelssjukhus med cirka 590 anställda.

Skellefteå lasarett Akutsjukvård Specialiserad sjukvård Forskning Skellefteå lasarett är det kompletta sjukhuset med många specialiteter och omfattande kirurgisk verksamhet inom kirurgi, ortopedi, gynekologi, öron och ögon med bland annat många kataraktoperationer. Här finns också väl utbyggd rehabiliteringsklinik och stor psykiatrisk verksamhet. Här finns även länets barnlöshetsmottagning. Vid sjukhuset bedrivs klinisk forskning på patientnära och angelägna sjukdomsområden. I synnerhet de kring hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, lungsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och forskning kring optimal läkemedelsanvändning. Forskningen omfattar idag även omvårdnadsforskning. Det är ett länsdelssjukhus med 1 200 anställda.

Vårdplatser Umeå 621 Skellefteå 201 Lycksele 86 Sjukstugornas akutplatser 28 Totalt 936 Sjukhusens vårdplatser minskar i takt med att allt mer vård kan ges på klinikernas mottagningar. Den ökande så kallade dagkirurgin gör också att patienten inte behöver läggas in på sjukhus. Patienten kan istället åka hem samma dag som ingreppet gjorts. Patienter som behandlas för cancer med strålning och cellgifter kan bo hemma eller på patienthotell under behandlingstiden. Få vårdplatser och korta vårdtider anses internationellt sett vara ett tecken på en tekniskt avancerad sjukvård.

Vad landstinget producerar på ett år Inlagda patienter 51 000 Operationer 30 000 Läkarbesök på mottagning 336 000 Läkarbesök på hälsocentral 218 000 Sjukvårdande behandlingar 903 000 Besök i tandvården 318 000 Summa 1 856 000 Antal samtal till 1177 Vårdguiden ca 160 000

Vård på distans Telemedicin och videokonferens-system knyter samman länet Västerbottens län är mycket stort. Därför jobbar sjukvården på avstånd när det behövs. I dag finns ca 210 videokonferenssystem på sjukstugor, hälsocentraler och sjukhus. Allt fler möten sker via länk och personalen vid vårdinrättningar runt om i länet sparar tid, pengar och miljö genom att inte alltid träffas fysiskt. Användningen av videokonferenser växer och ökar med 10–20 system årligen. Logopedi på distans hjälper många som drabbats av afasi efter hjärnskada. Då det är ont om logopeder i inlandet är den här möjligheten till hjälp extra bra. En annan grupp som har stor glädje av telemedicin är patienter med hud-problem. Med patienten i inlandet och specialisten i Umeå kan konsultation göras via skärm. Ett annat exempel är rehabiliteringsteamet vid hand- och plastikkirurgiska kliniken där sjukgymnaster och arbetsterapeuter ger konsultationer och bedömningar på distans, något som tidigare krävde remiss och ett besök på sjukhuset. Hälsocentral, sjukstuga eller distriktssköterskemottagning Psykiatrisk öppenvård

Folktandvård Tandvårdsklinik Tandregleringsklinik Tandläkarhögskola Landstinget har genom folktandvården totalansvaret för att erbjuda alla barn och ungdomar i länet en regelbunden hälsoinriktad tandvård. Folktandvården ansvarar också för specialisttandvård och tandvård till patienter med särskilda behov. Genom avtal med staten ansvarar landstinget för att kliniska resurser och pengar för klinisk patientnära forskning finns vid institutionen för odontologi vid Umeå universitet. Folktandvården ska också se till att allmäntandvård finns i hela länet. Verksamheten drivs som ett internt ”bolag”.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering råd och stöd Syn- och hörselrehabilitering Hjälpmedel Tolkcentral Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder råd och stöd samt habilitering till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism, rörelsehinder eller andra svåra funktionshinder. Enheten Vuxenhabilitering råd och stöd hjälper personer med stor och varaktig funktionsnedsättning i hela länet. Den finns i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina. Synrehabilteringen är en habiliterings- och rehabiliteringsenhet för personer i alla åldrar med synnedsättning bosatta i länet. Den är en avdelning inom syn- och hörselrehabiliteringen och finns på Lycksele och Skellefteå lasarett samt på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hörselrehabiliteringen är till för vuxna och barn som upplever att deras möjligheter till delaktighet och samspel med omgivningen minskar till följd av en varaktig hörselnedsättning, hörsel- och synnedsättning, dövhet eller dövblindhet, ljudöverkänslighet eller tinnitus. Hjälpmedelscentralen arbetar med hjälpmedel för personer med rörelsehinder, kognitiva nedsättningar och kommunikationssvårigheter. Tolkcentralen i Västerbotten erbjuder kostnadsfri vardagstolkning till alla hörselskadade, döva och personer med dövblindhet som är i behov av tolk för att kommunicera.

10 000 medarbetare Norrlands universitetssjukhus är norra Sveriges största arbetsplats med 5 700 anställda. Landstinget är Västerbottens och Norrlands näst största arbetsgivare med närmare 10 000 anställda. Av dem arbetar 80 procent med hälso- och sjukvård. Det finns över ungefär 400 olika yrken i landstinget. Man kan jobba inom sjukvård, tandvård, administration och tekniska områden. Västerbottens läns landsting har stora rekryteringsbehov av många yrkesgrupper de närmaste åren.

Vad kostar landstingets verksamheter? Det kostar cirka 9,7 miljarder kronor per år att driva allt det som landstinget ansvarar för. Större delen, drygt 60 procent, är personalkostnader. Av intäkterna är knappt en fjärdedel statsbidrag. Patientavgifterna utgör 4 procent av intäkterna – cirka 380 miljoner kronor. Den viktigaste inkomstkällan, 59 procent, är den skatt som länets invånare betalar. I Västerbotten är landstingsskatten 11,30 kronor per hundralapp. Intäkter: 10 342 miljoner kronor Kostnader: 10 187 miljoner kronor

Så fördelas pengarna Miljoner kronor Primärvård 1 108 Medicinsk vård 1 485 Kirurgisk vård 1 289 Regionvård 1 052 Tandvård 148 Service 481 Avskrivningar 321 Administration och anslag, pensioner m.m. 1 025 Summa 6 909 Ungefär 75 procent av landstingets verksamhet är hälso- och sjukvård, tandvård och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Övriga 25 procent utgörs av service, övrig verksamhet, avskrivningar och pensionskostnader. Service ansvarar för lokalförsörjning, fastighetsförvaltning, städning, miljö- och säkerhet, transporter, intern service, materialförsörjning, upphandling samt löne- och fakturahantering. I administration och anslag ingår bland annat administration och ledning, nämnder för folkhälsa och primärvård, Vindelns och Storumans folkhögskolor, patientnämnd och revision.

Så styrs landstinget Tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Politikerna sätter upp mål för verksamheten. Tjänstemännen genomför besluten. Uppföljning och utvärdering. Löpande rapportering av verksamhet och ekonomi.

Mandatfördelning Perioden 1 november 2014–31 oktober 2018 Landstings- fullmäktige Socialdemokraterna 30 Vänsterpartiet 9 Moderaterna 9 Centerpartiet 6 Liberalerna 6 Kristdemokraterna 4 Miljöpartiet 4 Sverigedemokraterna 3 Summa 71 Andel röster (%) och antal platser i landstingsfullmäktige efter valet 2014. I landstingsfullmäktige finns åtta politiska partier. Störst av dessa är Socialdemokraterna. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna bildar något som kallas Alliansen i Västerbotten. Övriga partier är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Landstingsråd Peter Olofsson (S) Obbola Ordförande i landstingsstyrelsen Karin Lundström (S) Kåge Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Robert Winroth (MP) Umeå Landstingsråd. Ansvar för miljö och hållbar utveckling LiseLotte Olsson (V) Lögdeå Landstingsråd. 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen. Nicklas Sandström (M) Umeå 1:e vice ordförande i landstingsstyrelsen, oppositionsråd Tre landstingsråd företräder den politiska majoriteten och ett företräder den politiska oppositionen. Peter Olofsson (S) är landstingsstyrelsens ordförande och landstingsråd med ansvar för bland annat landstingets ekonomi. Han leder både landstingsstyrelsens arbete och arbetsutskottets. Karin Lundström (S) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och brukar kallas för sjukvårdslandstingsråd. Nämndens uppgift är att leda och samordna landstingets angelägenheter inom specialist- och regionsjukvård, tandvård samt närsjukvård. Robert Winroth (MP) är ledamot i landstingsstyrelsen och landstingsråd med särskilt ansvar för frågor som rör miljö och hållbar utveckling. LiseLotte Olsson (V) är landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande och landstingsråd med särskilt ansvar för jämnställdhet. Nicklas Sandström (M) är landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande och landstingsråd. Han företräder oppositionen (Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna) och brukar ibland också kallas för oppositionsråd.

Förtroendemannaorganisation De 71 ledamöterna i landstingsfullmäktige fastställer mål och riktlinjer. Här fattas också beslut om patientavgifter, större investeringar och viktiga policyfrågor. Vid ett av årets sammanträden beslutar fullmäktige om landstingets budget, och då bestäms bland annat skattesats och ekonomiska ramar. Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets verksamheter. Den består av 15 ledamöter som sammanträder en gång i månaden. De politiska nämnderna – framför allt hälso- och sjukvårdsnämnden, nämnderna för folkhälsa och primärvård samt nämnden för funktionshinder och habilitering – är viktiga länkar mellan medborgare och politiker. De ska bedöma hälsoläget och behovet av hälso-, sjuk- och tandvård. De ska också bedöma hur befolkningen upplever att behoven tillgodoses. Nämnderna lämnar underlag till landstingsfullmäktige före fullmäktiges beslut om landstingsplan och andra styrande dokument. Nämnderna samarbetar också med kommuner, patientorganisationer med flera. Hälso- och sjukvårdsnämnden är den "tyngsta" nämnden vid sidan om landstingsstyrelsen.

Tjänstemannaorganisation och verksamhetsområden 2017 Landstinget är indelat i fem länsövergripande verksamhetsområden: primärvård, sjukhusvård, service, digitaliserings och medicinsk teknik och tandvård. Folktandvården och primärvården (hälsocentralerna och sjukstugorna) drivs som två interna bolag. Landstingsdirektören är chef för samtliga verksamhetsområdeschefer. Verksamhetsområdescheferna bildar tillsammans med centrala stabschefer landstingets tjänstemannaledning och arbetar med övergripande och strategiska frågor som rör hela organisationen.

Landstingets webbplats – www.vll.se På www.vll.se kan du läsa om landstingets organisation, verksamheter och forskning. Här finns också nyheter och information, samt länkar till andra webbplatser och lediga jobb. Sedan 1996 är www.vll.se landstingets officiella webbplats på internet. Under åren har innehållet på webbplatsen stadigt växt. Idag innehåller den bland annat: • information om landstingets organisation och verksamheter • handlingar och protokoll från landstingets olika politiska organ • nyheter om landstingets olika verksamheter. Varje månad har www.vll.se ungefär 70 000 unika besökare. Landstinget administrerar också regional information på 1177.se/vasterbotten

Antibiotika på recept i Västerbotten Västerbotten närmar sig det nationella målet på 250 recept/1 000 invånare med stora steg. Läkarna gör ett fortsatt bra jobb och följer riktlinjerna men även befolkningen visar på en förståelse för att vara återhållsam med antibiotika vid lindriga infektioner.