Dagens ledtråd: Diktform från Japan

Haiku Det sägs att en haiku helst bör läsas två gånger. Begreppet “haiku” infördes i slutet av 1800-talet.  Bashō, egentligen Matsuo Bashō född 1644 , död 1694. En japansk poet  som numera är känd som haikuns fader och den klassiska japanska haikuns främsta utövare - även om begreppet ”haiku" myntades först 200 år senare.

Japan Masaoka Shiki är den som kom på haiku. Haiku blev känd under andra världskriget. I och med internet så har haiku dikterna spridit sig över hela världen. Den har sitt ursprung i Japan där den har odlats i många hundra år och har utvecklat en rad egenskaper där de viktigaste är rytmen, ett ord som anknyter till den aktuella tiden på året och en kontrast mellan två skilda scener. I Västerlandet blev haiku mer känd efter andra världskriget, framförallt i den engelskspråkiga världen. När sedan internet slog igenom lockade just denna korta form allt fler läsare – och skrivare, på hemsidor av skilda slag. Olika grupper trycker också regelbundet tidskrifter. Idag skrevs och publiceras haiku nästan i hela världen, och engelska har för många blivit ett andra språk för haiku. Poeten Masaoka Shiki var den som myntade begreppet haiku (1867-1902). På bilden ser du ett monument med en haiku av honom.

 俳句 Haiku 5-7-5 stavelser i tre rader och bör innehålla ord som har med årstider att göra. Haiku är en kortdikt där det gäller att på – högst – tre rader återge en upplevelse så sannfärdigt och samtidigt konstnärligt övertygande som möjligt. Västerländsk haiku 1. Kan bestå av 5-7-5 stavelser på tre rader, men kan även vara fri från stavelseräkning. Helst uppdelad på helst tre rader.  2. Bör innehålla ett årstidangivande uttryck. 3. Bör också vara indelad i två hälfter för att förstärka överraskningseffekten. Japansk haiku 1. Är skriven på en rad 2. Ska bestå av sjutton teckenljud (jion). 3. Ska helst följa teckenljudsrytmen 5-7-5. 4. Ska innehålla ett årstidsangivande (kigo) och helst ett avskiljande uttryck (kireji) som delar dikten i två delar.  5. Innehåller ofta svåra kinesiska tecken och äldre former av de japanska fonetiska systemen hiragana och katakana. Varje rad blir som ett penselstreck som förändrar scenen. Ofta är det frågan om ett skeende som framkallar en stämning.

lyssnar man noga hörs i stormen mer än tusen olika ljud - Shiki

Solen har ännu inte gått ned från måsens vingar Vinterjordgubbar, var är lukten och smaken som synen lovar? Florence Vilén Solen har ännu inte gått ned från måsens vingar Årstidsorden försummas ofta utanför Japan men är ofrånkomliga där. De allra mest omtyckta ämnena är vårens körsbärsblom, höstens röda löv och snön om vintern. Vi har ju inte alls en sådan tradition, men nog är ord som ”snödroppe”, ”majstång”, ”kräftskiva” eller ”julgran” i sig rika på associationer. Att förankra haikun i en yttre företeelse – blomningstiden för en bestämd växt eller kanske en viss fest eller något med en mer löslig anknytning till en begränsad del av året - gör den, i bästa fall, mer uttrycksfull för läsaren. Haiku 1-4 Haikun kan också anspela på händelser, aktuella eller i det förflutna, platser med en speciell historia eller något annat som förutsätter en viss bakgrundskunskap. Haiku 5 I vårsolen står en cykel med sadel av snö tunn snö på trappan min kvast får aldrig flyga med Harry Potter Florence Vilén

Tomas Tranströmer Nobelpris 2011 Ekar och månen. Ljus och tysta stjärnbilder. Det kalla havet. Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur 2011. Skriver naturpoesi med många metaforer, inte enbart haiku Tonsatta dikter

Källor och film: www.wikipedia.org www.haikurymden.se https://youtu.be/OAORZwWITvs