Historik Alla vetenskaper började som grenar av filosofi Kognitionsvetenskapens områden är unga vetenskaper –Psykologi: slutet av 1800-talet –Neurovetenskap:

En presentation över ämnet: "Historik Alla vetenskaper började som grenar av filosofi Kognitionsvetenskapens områden är unga vetenskaper –Psykologi: slutet av 1800-talet –Neurovetenskap:"— Presentationens avskrift:

1 Historik Alla vetenskaper började som grenar av filosofi Kognitionsvetenskapens områden är unga vetenskaper –Psykologi: slutet av 1800-talet –Neurovetenskap: sekelskiftet och framåt –Lingvistik: 1920-talet och framåt –Datavetenskap: 1950 (men tidigare i form av matematik) Kognitionsvetenskap som tvärvetenskap är ännu yngre –1960 Därför ligger ämnet fortfarande mycket nära filosofin De grenar av filosofi som är mest angelägna utformades under 1600-talet

2 Filosofiska grunder Under 1600-talet började filosofer hitta nya sätt att ta sig an tänkande och medvetande –Relationen mellan kropp och själ –Relationen mellan språk och tanke –Relationen mellan intryck och tankar och de objekt som uppfattas och tänks om –Huruvida ideér är inneboende eller förvärvade –Medvetandets urspung och säte Två huvudpersoner under denna tid var: –René Descartes och –Thomas Hobbes

3 Arvet från Descartes All vår kunskap om den yttre världen förmedlas genom representationer –Mentala objekt som står för något utanför Tänkande inbegriper alltid manipulation av dessa representationer –Mentala processer Detta är inte självklart –Kunskap skulle kunna bestå enbart av förmågan att utföra handlingar i världen –Interna symboler behöver inte vara inblandade Vad är det för representationer? –Mentala bilder… –Propositioner i ett internt tankens språk

4 Implikationer av Descartes idé Representationerna behöver nödvändigtvis inte ha något samband med objekten de representerar –Men det verkar finnas en regelbunden koppling mellan symboler och objekt –Det är denna som gör att manipulation av symboler kan tjäna ett praktiskt syfte i världen Men även om det inte fanns någon värld utanför skulle representationerna och manipulationen av dem fungera –Det går lika bra att tänka på saker som inte existerar –Vem vet vad som faktiskt är sant? Denna implikation kallas representationell skepticism

5 Implikationer av Descartes idé (2) Vi kan studera tänkande utan att bry oss om den yttre världen –Vi behöver ju bara intressera oss för symbolerna och processerna i sig, och deras inbördes förhållanden Idén att ingen yttre värld existerar utanför medvetandet kallas solipsism Även om vi inte är solipsister kan vi studera och resonera om tänkande som om vi vore det –Alla vetenskapliga utsagor om medvetandet är oberoende av en eventuell yttre värld Detta synsätt kallas metodologisk solipsism

6 Implikationer av Descartes idé (3) Åtskillnaden av symboler och de objekt de symboliserar leder till tanken att kropp och själ är två skilda ting Detta synsätt kallas ofta kartesisk dualism –Ibland tolkas denna dualism så att vår kropp genomströmmas av någon mystisk, immateriell substans som styr den åt oss En mer detaljerad tolkning är att mentala objekt kan definieras i termer av vad de representerar Vad objekten representerar avgörs av hur de beter sig –Och inte av deras koppling till objekt i den yttre världen Poängen är att många olika sorters symboler kan representera samma sak –Neurologiska tillstånd –Beräkningstillstånd –Tecken gjorda med papper och penna

7 Descartes och representationer Descartes dualism kan alltså tolkas så att representationer, i sig själva, är immateriella ting Det som gör att något representerar något annat har inte med fysiska egenskaper att göra Därmed inte sagt att symbolerna som faktiskt representerar något inte är fysiska objekt

8 Hobbes och formella manipulationer Hobbes menade att tänkande kan förstås som en sorts beräkning Beräkningen tillämpar formella operationer på symboler i medvetandet –Endast hänsyn till struktur –Kanske ofta omedvetet Tillsammans med Descartes tankar om representationer utgör detta grunden till den kognitiva ansatsen till medvetande Mentala tillstånd och processer utgör ett självständigt representationssystem De är alla formella objekt –På någon beskrivningsnivå –Matematik –Språk Operationerna på dem är beräkningar Detta är inte självklart eller nödvändigtvis sant –Representationerna behöver inte vara formella, distinkt åtskilda från det de representerar –Konnektionism och subsymbolism

9 Kognitionsvetenskapens födelse Under 17-, 18- och 1900-talen har dessa grenar av filosofin utvecklats, debatterats och förfinats I slutet av 1800-talet uppstod psykologin som självständig vetenskap –Introspektion –Behaviorism Icke-kartesisk (svart-låda) Problem att utöka enkla terier om inlärning –Kognitiv psykologi, 1950 Utgår delvis från tankarna om beräkning och representation Lingvistik och datavetenskap uppstår (i efterdyningarna av andra världskriget) Inspirerade av Descartes och Hobbes börjar man försöken att skapa artificiell intelligens

10 Filosofins roll Filosofer bistår med definitionen av vetenskapliga områden och de objekt de studerar Filosofer undersöker vilka metoder som kan och bör användas i vetenskaperna Särskilt viktigt som guide för nya och tvärvetenskapliga discipliner Vetenskapteori –Modeller och metoder för vetenskapligt arbete och framåtskridande Metafysik, ontologi –Egenskaper hos abstrakta och konkreta ting och deras förhållande Epistemologi –Hur representationer kan organiseras för att ge upphov till kunskap