Från nyfiken ST-läkare till kompetent specialist Hur berör detta er? Blivit inbjuden i egenskap av ST-läkare, representerar inte Region Skåne. Pengar, Resurser Förmån, ansvar. fråga som jag har ställt mig…. hur utnyttjas jag som resurs för patienterna på bästa sätt? Komplex, inte finns ett svar Väcka frågor. nyfikenhet era ST-läkare ser på denna fråga

Agenda Presentation av mig och ämnet Uppstart av bedömningsteam på BUP i Lund Presentation av era svar gällande nybesök/triagering Diskussionsfrågor 45 minuter

Min väg från ST-läkare till specialist Förbättringsarbete – behärskar prioriteringar, skillnad gentemot 1:a linjen, jobbar med gränssnitt, triagering Nyutexaminerad läkare – skolad att leda och ta beslut Ser små team, stora team, slutenvård, öppenvård, barnmedicin, vuxenpsykiatri Intresserad av teamarbete – trött på hierarkiska strukturer Börjar förstå min roll som läkare på BUP på ett helt annat sätt – bredd och djup Möter BUP – samarbete, teamarbete, ser hela patienten Vill förbättra och leda – det här är jag utbildad till, det är här jag kan göra skillnad Blir ST-läkare – tyckande, vem gör vad, vad gör jag men inte du? Hur hjälper jag patienterna bäst med min begränsade tid?… Jobbar med ätstörningar och i team med erfarna psykologer – yrkeskompetenser tydliga Punkt 4. Ev anledning till att läkare lämnar BUP, väljer annan specialitet där rollen blir tydligare, där det finns ett diagnostiskt uppdrag. Punkt6) Psykologerna erfarna, tydliga med vad de gör/bedömer/ hur de arbetar. Punkt 8) Filter för somatiska sjukdomar men att vara psykiatriker är att vara specialist i psykiatriska sjukdomar, deras genes, förlopp och behandling.

Vi läkare är inte så många… PSYKOLOGER KURATORER, SSK mfl. PATIENTER

TEAMARBETET… Socialt Kurator (Läkare/psykolog) Psykologi Psykologer Kurator/terapeut Läkare Medicin Sjuksköterskor Undersköterskor Vi är inte bara kompetenta medarbetare, utan medarbetare med olika kompetenser. Det gör något med oss när vi får möjlighet att utnyttja så stor del som möjligt av vår kompetens i det kliniska arbetet med patienterna.

Uppstart av bedömningsteam på BUP Läkare (2 ÖL, 1 ST, 1 tillgänglig kurator) och psykolog tillsammans, men ibland också var för sig, tog alla nybesök till en allmänpsykiatrisk mottagning under 2 månader Tog emot allt inflöde efter triagering av sköterskor med telefonintervju BCFPI som stöd Struktur Intervjumall Möjlighet till enskilt samtal (barn och förälder) Vi utnyttjade vår yrkeskompetens Målet var att kvalitetssäkra och spara resurser Psykologen bedömde med fokus på personlighet, psykologisk mognad/utveckling, relationer. Jag bedömde hälsotillstånd och fokuserade på psykiskt och somatiskt status för att nå säker diagnostik med fokus på samsjuklighet, grad och djup av diagnos, prioritering, planering, uppstart av behandling. Anamnes gemensamt, men båda satt med för följdfrågor.

Vad såg vi för resultat Full överblick över remissinflödet och prioriteringar vilket underlättade kommunikation med första linjen och enhetschefer Diagnoser sattes i större utsträckning, patienterna fick en diagnosinriktad psykoedukation Bedömningsteamet ställde fler F-diagnoser. VI bedömde 58 patienter, 1 fick inte diagnos. Ej bed-team, 87 pat, 12 utan diagnos Min kollega Rebecca från Halland: Vad det gäller för antal dagar från nybesök till att F diagnos satts, så är tiden kortare för läkare jämfört med psykolog (p<0.05) samt socionomer (p<0.001). Psykologer har en trend (p=0.084) till kortare tid för F diagnos jämfört med socionomer.   Antal N13 Antal D13 Antal N14 Antal D14 Ingen F-diagnos Bed-team 1 2% Ej Bed-team 6 4 2 14%

Vad såg vi för resultat Läkarberoende insatser kunde påbörjas omedelbart (remisser/intyg/i vissa fall mediciner). Vi upplevde det positiva i att göra en ”raketstart”. Vi anser att det blev rätt från början och att tryggheten i den gedigna bedömningen gav ett lugn som gjorde att stress och ångest minskade runt barnet. Jag som läkare var insatt i patienter som jag kunde följa upp med ett kort avstämmande samtal med psykolog efter några veckor, och då snabbt ta beslut om vidare åtgärd såsom medicininsättning. När detta gjordes var det så mycket mer kvalitet i att kunna jämföra patientens status och veta vad som var sagt från början.

Raketstart för ångest/tvång/depression Terapi Beslut om uppföljning Medicin Psykoedukation Psykologi Miljö Remiss Kontakt skola Kort vab-intyg för stöd Vårdplanering Vården börjar direkt vid nybesök, riktad psykoedukation både vad gäller medicin, psykologi och miljö. Exemplifiera! Hur bedömningen ligger som en bas som vi kan återvända till. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING av vården.

Alice 5 år illustrerar en psykiatrisk bedömning av en snögubbe Miljö Arv Resurser Yttre stigmata I relation till omvärlden Det avskalade mörka Hoppet Personligheten Kraften Svagheterna Det är en konst… För att ge patienten bäst vård och för att få förutsättningar för att rikta våra resurser rätt bör detta ju bli så rätt som möjligt och även dokumenteras och följas upp på ett likvärdigt sätt oavsett var i Sverige patienten söker. Det en komplex sak att göra detta gediget. Om vi nu utbildar oss ST-läkare i att göra denna psykiatriska bedömning, hur gör vi då när vi inte kan träffa alla patienter?

Olika kompetenser bidrar till den breda bedömningen… Bygger en bas för fortsatt behandling Psykologi Socialt Medicin Diagnostik Behandling Med mera… Lindra, inge hopp Psyko-edukation Hälsotillstånd/Funktion Samsjuklighet Illustrera att vi överlappar i vår kompetens, nämna bakomliggande legitimation, yrkesutbildningar. Hur blir det när vi sitter själva. En psykiatriker har en mångårig gedigen utbildning och flera års erfarenhet i detta. Men hur blir det för övriga behandlare, tänk en nyanställd sköterska eller kurator. Jag ser detta som en ganska krävande process som kan utgöra hög stress, sämre arbetsmiljö.

Enkät till alla anställda behandlare på mottagningen (kurator/psykolog/läkare) 67 % tyckte att de hade fått en bättre arbetssituation efter införandet av bedömningsteamet. 75 % tyckte att de patienter de fått tilldelade till sig efter införandet av bedömningsteamet varit bra bedömda. 89 % uppskattade den bedömningsmall som utformats. 80 % önskade också om de ska ha nybesök göra detta med kollega och många 50 % hade känt tidsbrist då de tidigare haft nybesök. Medelvärdet på föreslagen tid för nybesök om man har detta ensam låg på 147 minuter (c:a 2,5 timmar) och om man har detta tillsammans med någon annan på 112 minuter (c:a 2 timmar). I Halland, ADHD-spåret. Läkare 2.5 timmar ADHD diagnos, medicinering mm.

Verkligheten möter medicinska kraven Säkra bedömningar som ser till hela patienten. Patient-flödet ökar Läkarna räcker inte till

Resultat av frågorna Jag har fått svar från 21 Landsting/regioner. På x-axeln ser ni antalet av er som gett svaren som är på y-axeln.

Forts. resultatet av frågorna Som ni ser så sitter många olika kompetenser med uppdraget att göra en psykiatrisk bedömning. Det investeras stora summor pengar i specialistläkare för att vi ska uppnå en bred och djup kompetens för att utföra dessa bedömningar. Jag kan väl våga konstatera att det är inte så det ser ut inom någon annan medicinsk specialitet inklusive inom vuxenpsykiatrin. Och det är kanske okej, men vet vi det? Detta arbetssätt vilar på en historisk grund, en kultur som aldrig blivit utvärderad och riskbedömd. Kanske bör man med tanke på att BUP utgör ett undantag i hur vården är uppbyggd åtminstone beforska detta.

Instrument vid triagering Bedömningsteamet väl triagerat före vi träffade patienterna. Endast 5 patienter av 58 som vi inte behöll. Mörkblå = Använder inte triageringsinstrument Ljusblå = Använder triageringsinstrument Största andelen använder BCFPI (Orange tårtbit)

Tack för mig! Take home message… Vi ST-läkare kostar pengar och resurser. Hur kan vi arbeta för att hitta ett svar på frågan; Var i vårdprocessen gör en barn- och ungdomspsykiatriker mest nytta för patienterna … och samtidigt tillse att vi utnyttjar vår kompetens och upplever ett stimulerande arbete? Tack för mig!

Diskussion Var tycker ni att läkaren bör komma in i vårdprocessen? Diskutera risker och fördelar med att psykiatrisk bedömning/diagnostik görs av alla på arbetsplatsen (betänk arbetsmiljö, ansvar utanför utbildningens gränser, medicinska risker, o.s.v.). Nämn 2 risker och 2 fördelar med din verksamhets sätt att triagera och bedöma patienterna idag.