LÄSSTRATEGIER på högstadiet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
Advertisements

Spågumman Spågumman kollar på bilder, bildtexter, baksidan av en bok, rubriker och vad det är för typ av text. Hon kan på så vis få en bra uppfattning.
Generell bedömningsmatris i SVENSKA (fortsättning på baksidan)
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
Återberättande text Berättar om något som har hänt.
Dagens genomgång Bakgrundsfaktorer Strategier Studieteknik Kompensatoriska hjälpmedel Samordnare Ingvor Berndt,
Namn på tillfället (kan skrivas på flera rader) Namn på den som presenterar Datum xx.xx.2016.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
I detta projekt var uppgiften att konstruera en av flera plattor som tillsammans formar en mindre ”stad”. Denna stad ska vara en plattform för mindre.
STUDIETEKNIK Hur lär man sig?. H ÄLSA - Försök att få så bra sömn som möjligt - Ät ordentligt, mindre socker - Träna och promenera - Försök att få en.
STILFIGURER Smycka din text – få fram ditt budskap.
Jan Larsson Studieteknik Jan Larsson
Det förändrade medielandskapet och demokratin
Studieteknik - tips och ideer
Inför nationella provet i svenska
4 processer att behärska:
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Återberättande text Kurs C.
Svenska som andraspråk 1
Insändare Vad kan vi om insändare?
Torsdag 25 februari.
Inför det muntliga nationella provet i svenska
Varför läser ni religionskunskap?
Konsten att läsa skönlitteratur
Konsten att läsa sakprosa
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
Lektionspass 3 Säsong, miljömärken?
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
Argumenterande text.
Att bemöta och bli bemött
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Att diskutera och argumentera!
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Iris Rosengren Larsson
Jag har valt att läsa: ____________________________
Studie- och yrkesvägledning
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Läsförståelse.
Kommer ni ihåg våra STORA frågor?
Religion.
Strategier för att förstå det vi läser
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
EXEMPEL GLOBALISERING Megatrend Konsekvenser för Helsingborg
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas Thomas Smith
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
CASE Jolanda Riissanen
Övning Tid: 20 minuter Vad är upphovsrätt?.
Övning Tid: minuter Virala konsekvenser.
Elliot Dahl Maria Karlsson.
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Journalistisk text.
Kan du begreppen? Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. Algoritm Precis Program Är ett annat ord för exakt, tydlig eller noggrant. Är klara och.
- Att vara personlig och beröra
Textgenrer.
Källkritik och historiska källor
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Inför nationella provet i svenska
Catha Glaas Herrängens skola
Slutsats Berätta alltid huvudbudskapet först, studiens slutsats
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Identitet Vad formar oss till oss?.
2018 Liria Ortiz / Peter Wirbing
KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK.
Berättar om något som har hänt
Helig Ande.
Presentationens avskrift:

LÄSSTRATEGIER på högstadiet

FÖRUTSPÅ Innan du börjar läsa en text ska du ta reda på så mycket som möjligt om vad texten kommer att handla om och det gör du genom att se på ledtrådarna: Läs rubrik, underrubrik, titta på bilder och läs bildtexter samt faktarutor. Fundera på vad du tror att texten kommer att handla om och koppla det till sånt du redan kan och vet om ämnet. Fundera på vad det är för slags text och vad du tror är syftet med den? Är det någon som vill sälja något, övertyga om något, roa dig eller kanske lära dig något?

RED UT OKLARHETER När du börjar läsa, ta ett stycke i taget. Innan du går vidare till nästa stycke; ta reda på sånt du inte förstår. Det kan vara ord, uttryck eller innehåll. Hur tar du reda på det då? Jo, du frågar din lärare, kompis, förälder, syskon, smartphone eller dator.

STÄLL FRÅGOR TILL TEXTEN Ta ett stycke i taget. Ställ frågor till texten som hjälper dig att minnas och klargöra innehållet. -På raderna (frågor där man hittar svaren direkt i texten) - Mellan raderna (frågor där man får lägga ihop två och två på egen hand) Bortom raderna (frågor där man kopplar händelser och personer till sig själv och sin omvärld) Vill du förstå sammanhang och konsekvenser? Ställ frågor som: ”Vad var det som gjorde att…? Varför hände det…? Vilka konsekvenser fick…?

SAMMANFATTA Vad handlar texten om? Har du förstått det viktigaste? Om du skrivit frågor till texten kan du använda svaren på frågorna i din sammanfattning.

VISUALISERA När du läser, försök att se miljöer, personer och händelser framför dig. Det ska vara som att du ser en film men den visas varken på tv eller på bio utan bara i ditt huvud.

GÖR TEXTKOPPLINGAR Till dig själv – jämför med dina egna erfarenheter och åsikter. Reflektera! Till andra texter – jämför med annat du sett, läst, hört. Reflektera! Till omvärlden – jämför med vad som händer omkring dig i samhället, från närmaste omgivning till ett globalt perspektiv. Reflektera.

LÄS MELLAN RADERNA Dra slutsatser av det som står i texten, så att du kan ”läsa” även det som inte uttryckligen står skrivet.