Världen, männsikan och Gud Judendom Världen, männsikan och Gud

Vad gjorde vi förra lektionen? Prata med kompis först

Världssyn och teodicéproblemet Världen skapades på sex dagar Sjunde dagen – vilodagen (lördag) Världen är god, den finns till pga Guds vilja och är därför beroende av Gud som styr den mot ett bestämt mål. Världen ska njutas men även förvaltas väl! – finns regler för behandling av djur och växter. Om världen är god – varför finns det ondska? Hur kan man förklara katastrofer som människor inte kan rå över? 1. Guds plan är svårbegriplig – människans förstånd är för litet för att förstå allt med Gud. 2. Straff för att människorna inte följer Guds vilja

Messias Judarna väntar och längtar efter den dag då Guds plan med världen ska förverkligas – FRED, RÄTTVISA, HARMONI… Tanak säger att Gud ska sända någon till världen som ska komma med detta budskap – MESSIAS När messias kommer: Alla judar ska bo i ett eget land Gud och människa ska ha ett gott förhållande till varandra Det ska råda fred och rättvisa

Messias Men… Vad som kommer sedan finns det olika uppfattningar om. En vanlig judisk uppfattning är att Gud ska hålla en dom över världen och människan. Gud ska låta de döda återuppstå, belöna de rättfärdiga och straffa de orättfärdiga.

Gud Viktigast: GUD ÄR EN! (Se trosbekännelsen) Gud är så helig att man inte får uttala hans namn. Stavas JHVH. Säger istället Adonai (herren) eller Elohim (gud) 99 synonymer Kännetecken: rättfärdig, barmhärtig, allsmäktig, nådig, förlåtande med mera… Ej tillåtet att avbilda Gud Viktigast: GUD ÄR EN! (Se trosbekännelsen)

Människan Guds avbild Guds medhjälpare på jorden Ska använda makten för att skapa rättvisa och harmoni i världen Består av kropp och själ Val att göra både gott och ont Människosynen är ljus och optimistisk – människan kan aldrig skylla på en annan makt för det onda hon gör utan är själv ansvarig för sina handlingar Tror på domedagen men inte så mycket om vad som händer efter det

Människan När Moses tog emot Tora på Sinai blev judarna ett utvalt folk med stort ansvar Se till att Guds vilja uppfylldes Se till att Guds budskap spreds Skapar större utsatthet och kan vara en börda Judar tar livet på stort allvar – fokus på livet här och nu! I centrum står FAMILJEN – kärnfamiljen! Livet ska njutas – sex och mat är gåvor från Gud därför finns inga judiska munkar och nunnor. Man ska inte behöva leva inåtvänd och i självförnekande fromhet.

Jämlikhet Alla är jämlika och har samma värde! Rollfördelningen är inbyggd i skapelseberättelsen. Mannen ansvarar för det religiösa livet och kvinnan för hemmet. Patriarkalisk religion – precis som kristendom och islam Militärtjänstgöring är obligatorisk för både män och kvinnor i Israel. I modern judendom har kvinnan en mer framträdande roll även i det religiösa – tex kvinnliga rabbiner.

Vem är jude? Född av judisk kvinna (bestämdes på 200-talet) Liberala judar accepterar även barn som jude oavsett vilken av föräldrarna som har judiskt ursprung.

Högtider Sabbat Pesach Rosh Hashana Yom Kippur Sukkot Chanukka Bar/bat mitzva Sök info om högtiderna och redovisa muntligt för klassen. Sabbat – En viktig högtid som återkommer varje vecka på lördagen. Den sträcker sig från fredag kväll till lördag kväll. Ingen arbetar på sabbaten, det är vilodagen. Då ska man istället vila, läsa och gå till synagogan. Pesach – Firas till minne av uttåget ur Egypten. Är en av de viktigaste högtiderna. Rosh Hashana – Nyårsdagen. Enligt judisk tradition skapades jorden på denna dag och det är vid denna högtid som Gud bedömer vad människorna gjort under gångna året och beslutar vad som ska hända dem under det kommande året. Man blåser i ett vädurshorn för att väcka människorna till eftertanke. Under de tio dagar som följer finns tid för eftertanke och botgöring innan domen slutligen fastställs. Det är en tid för försoning. Yom Kippur – Försoningsdagen. Infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen. Det är den viktigaste och allvarligaste högtiden för troende judar. Under djupt allvar tänker man tillbaka på året som varit och vad man kan ha gjort för fel och misstag. Samtidigt lovar man Gud att försöka bli en bättre människa och försöka leva så som Gud har tänkt att människan bör leva. Även här blåser man i ett vädurshorn. Sukkot – Lövhyddohögtiden. Firas till minne av ökenvandringen ut ur Egypten till landet Israel. Chanukka – tempelinvigningsfesten. Firas till minne av tempelinvigningen 165fvt. Chanukka är en ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor. Den historiska bakgrunden till festen är Mackabéernas återerövring av Jerusalem och templet från de hellenistiska syrierna. Deras kung ville få judarna att sluta tro på Gud. Kungen hotade med dödsstraff om man utförde något som hade med judisk tro att göra. Han vanhelgade templet i Jerusalem genom att resa ett Zeus-altare, offra grisar och göra det till en ickejudisk kultplats. Grekerna försökte tvinga prästen Matatias Mackabaios att förleda folket genom att offra till grekernas gud men han vägrade. Detta blev startskottet för ett uppror som leddes av Matatias son, Juda och hans bröder. Dessa lyckades befria Jerusalem och templet. De renade templet från all avgudadyrkan och återinviger det 165 f. Kr. Efter ett gemensamt beslut genom omröstning bestämdes det att hela det judiska folket skulle fira denna högtid varje år. Bar/Bat Mitzva - Bar/Bat Mitzva betyder ”budets son/dotter” och firas när en pojke fyller 13 år och en flicka fyller 12 år. De blir då religiöst myndiga. I synagogan får pojken eller flickan läsa ett stycke ur Tora och efteråt firar man med gåvor och en fest att barnet nu kan ta ansvar för sina handlingar.

Kungarna/domarna Efter uttåget ut Egypten skapade judarna är välfungerande stat i Kanaan. Moses dog innan folket gick in i Kanaans land och folket delades upp i tolv stammar med varsin ledare, kallad domare. Folken som bodde där hade kungar så judarna övergick så småningom också till kungadöme. Saul blev den första kungen och hans son David, blev den största kungen av alla. David gjorde Israel till ett mäktigt rike och Jerusalem till dess huvudstad. Han kom att betraktas som idealkungen och ”Davidsskölden” i form av en sexuddig stjärna har senare blivit en judisk symbol Davids son Salomo satte sin prägel på konungatiden genom att bygga templet i Jerusalem.

Förföljelser 500-talet fvt intogs Jerusalem av Babylonierna och en stor del av befolkningen fördes bort där de levde i landsflykt (första diasporan). Fick återvända ca 50 år senare – byggde upp templet igen. 300-talet fvt blev Jerusalem återigen ockuperat, denna gång av Alexander den store. Vid försök att inför grekisk gudstro gjorde judarna uppror och kunde år 164 fvt återinvida templet och förklara sig självständigt igen. Till minne av denna händelse firas Chanukka. Denna självständiga stat höll i sig fram till 63 fvt då den gick under och judarna kom under romerskt välde. Åt 70 evt intog romerska soldater Jerusalem och templet förstördes.

Förföljelser Efter år 70 sökte sig många judar bort från Israel. Därefter har judarna bott utspridda som minoriteter bland andra folk. Detta kallas för diaspora – förskingring. 500-1700-talet I det kristna Europa fick judarna en svår ställning. De fick skulden för Jesus död och blev syndabockar när samhället drabbades av olyckor av olika slag. De fick bara utöva ett fåtal yrken och hänvisades att bo i avskilda områden i städerna, s.k. ghetton. Judeförföljelser var vanliga under hela medeltiden. De judar som levde under islam hade det bättre, men även där var de andra klassens medborgare.

Förföljelser Från 1700 Det var först på 1700-talet som och under upplysningen som judarna blev accepterade som medborgare i ett antal europeiska länder. Det var också nu som de fick bosätta sig var de ville och delta i samhällslivet. Denna upprättelse kallas emancipationen. Med nyvunnen frihet kom nya problem. Tidigare hade de levt ostört från yttre påverkan i ghetton. Nu kom de plötsligt i kontakt med mycket som var främmande för deras tro. Tre olika svar växte fram på hur de skulle förhålla sig till allt det nya. Ortodoxi Reformjudendom Konservatism Ortodoxi Ordet ortodoxi betyder renlärighet. Inom judendomen används termen för att beskriva den riktning som inte vill ändra på något i sin traditionella religion och livsstil. Sådant som inte strider direkt mot Torah och judisk sed kan godtas hos en del, medan andra är mycket misstänksamma mot den moderna västerländska kulturen och avvisar den helt. Viktigaste skillnaderna består i alla traditioner som gäller gudstjänsten som brukar hållas på lördagar (Sabbaten). I ortodoxa synagogor sitter kvinnor för sig själva på en särskild läktare. Gudstjänsten hålls på hebreiska (Gamla Testamentets språk) och musiken består bara av sång. Arbete är förbjudet på judarnas gudstjänst dag, sabbaten, därför spelas det inte heller några instrument eftersom att det anses som ansträngande i ortodoxa synagogor. Kvinnorna bär inga schalar men hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta, vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma. Hon visar självklart sitt hår för den egna familjen. Reform judendomen Motpolen till ortodoxin är reform judendomen. Denna riktning har nästan helt anpassat sig till den moderna västerländska kulturen. Detta märks bland annat i gudstjänsten, där kvinnor och män får sitta tillsammans och det spelas orgelmusik. Det är inte enbart hebreiska utan även landets språk används. I privatlivet är reform judar inte särskilt noga med att följa de religiösa levnadsreglerna. Konservatism Konservatismen är den yngsta judiska riktningen. Den har vuxit fram som en reaktion mot både ortodoxi och reform judendom. Konservativa judar vill inte avvisa den moderna världen helt, men de vill inte heller ge upp alla traditioner. De försöker alltså hitta en medelväg mellan det nya och det gamla.

Liberala judar Liberala (Reformjudendom) - Växte fram i Västeuropa på 1800-talet. I denna rörelse försöker man anpassa judendomen till det moderna samhället. De liberala judarna menar att de gamla reglerna är från en tid som inte är relevant längre. De utgår från lagar som är knutna till dagens samhälle och liv, tex kan gudstjänster firas på vilket språk som helst och kvinnliga rabbiner har varit tillåtna sedan 70-talet. Sabbaten kan till och med firas på söndag. Man har också en tolerant inställning till homosexuella och de får även gifta sig.

Ortodoxa judar Ortodoxa - Växte fram som en reaktion mot reformjudendomen. De ortodoxa judarna är de mest traditionsbundna och har som mål att följa alla de 613 reglerna som finns för judar. Man känner igen männen på att de alltid bär kipah, tallit katan och vissa har även tinninglockar. Några av de mest ortodoxa accepterar inte staten Israel eftersom den inte är grundad av Messias.

Konservativa judar Konservativa – Växte fram i USA och Europa under sent 1800-tal. Betydligt mer öppen för modern kultur än de ortodoxa judarna men vill ändå hålla fast vid de judiska lagarna och traditionerna så mycket det går. Detta är alltså en väg mittemellan liberal och ortodox judendom.

Antisemitism och sionism Emancipationen/befrielsen ledde inte bara till anpassningsproblem för den judiska religionen. Judarna betraktades som konkurrenter av vissa grupper när de fick samma rättigheter som andra medborgare. Detta kan förmodligen ha bidragit till framväxten av den moderna antisemitismen, fientligheten mot judar. Medeltidens judeförföljelser var religiöst betingade, eftersom man menade att judarna hade dödat Jesus. De ansågs även ha fel tro men förföljelserna upphörde i allmänhet när judarna lät döpa sig. Då hade de börjat tänka rätt.

Antisemitism och sionism Den moderna antisemitismen grundar sig på rastänkande. Man hävdar att judarna är en underlägsen ras. De måste hindras från att få inflytande över mer högtstående rasers ekonomiska och kulturella liv. Det resonemanget innebär att en antisemit aldrig kan acceptera judarna, hur de än försöker att anpassa sig. Deras ”brott” är att de är födda som judar.

Antisemitism och sionism Från 1880-talet utsattes judarna i Östeuropa för våldsamma förföljelser, s.k. pogromer. Kring sekelskiftet 1900 fanns antijudiska strömmingar i hela Europa. På 1930-talet kom Hitler till makten i Tyskland. Hitler lät judarna få skulden för den ekonomiska krisen och massarbetslösheten. Men det var inte han som uppfann antisemitismen. Många andra hade liknande åsikter och tog villigt emot hans budskap. De nazistiska dödslägren på 1940-talet var en följd av den moderna antisemitismen, dessa judars ”brott”, deras judenhet, kunde bara sonas genom att de utplånades.

Antisemitism och sionism Antisemitismen vid sekelskiftet gav upphov till judiska motreaktioner. Många judar vågade inte längre tro på en framtid i de länder där de bodde. Alternativet formulerades klart år 1896. Det året gav den österrikisk-reformjudiska journalisten Theodor Herzl ut boken Judestaten. Där förespråkades en slutgiltig lösning på judeproblemet, genom att judarna skulle få en egen stat, där de skulle kunna utforma sitt eget samhälle. De flesta ville att denna stat skulle ligga i Palestina, landet där deras förfäder en gång bott.

Antisemitism och sionism Rörelsen som strävade efter en judisk stat kom att kalls sionism efter Sion, den höjd i Jerusalem där templet låt före förstörelsen år 70. Från slutet av 1800-talet fram till 1900-talets första decennier skedde några invandringsvågor av judar till Palestina. När nazismens förbrytelser mot judarna blev kända fick deras dröm om ett eget land stöd från stormakterna. Den 14 maj 1948 utropades staten Israel och sionismen hade nått sitt mål.

Israel och judarna Det officiella språket i Israel är hebreiska. Hebreiskan blev etablerad och är väl införlivad i både tal och skrift sedan Israels tillkomst. Tidigare användes den mest i religiösa sammanhang. De sionistiska judar som grundade Israel hade olika visioner, en del ville bygga efter socialistiska principer, där religionen skulle vara en privatsak. Andra ville skapa en stat där religionen skulle få spela en större roll. På en punkt har religionen fått ett mycket stort inflytande, det gäller familjelivet. Alla frågor som rör familjen behandlas i Israel enligt reglerna i Torah och Talmud. Vid skilsmässor och familjerättsliga tvister är det särskilda rabbindomstolar som dömer.

Israel och judarna Större delen av världens ca 13 miljoner judar bor fortfarande i förskingringen. Endast 4,3 miljoner bor i Israel, de övriga bor i andra länder. Den största gruppen, på 5,7 miljoner judar bor i USA och det är även därifrån Israel får sitt starkaste politiska och ekonomiska stöd. Många västerländska judar är inte troende (sekulariserade) och har ingen kontakt med synagogor och gudstjänstlivet. De kan istället vara engagerade och aktiva i judiska organisationer för att på så sätt bejaka sitt judiska arv.

Judar i sverige 1774 grundades den första judiska bosättningen i Sverige när Aaron Isaac kom till Stockholm från Tyskland. Han fick tillåtelse av dåvarande kung Gustav III att bilda judisk församling och var den förste juden som fick rätt att behålla sin tro och inte tvingas omvända sig till kristendom. 1945 bildades det Judiska Centralrådet som har till uppgift att verka för judar och judendom i Sverige. Idag lever ca 18.000 judar i Sverige. Vissa är djupt troende och andra firar de viktiga högtiderna men inte mer och ytterligare en grupp kallar sig ateister. Den judiska identiteten upprätthålls främst inom familjen. Antisemitismen har funnits i större och mindre utsträckning också i svensk historia i form av rasbiologi, fördomsfulla skämtteckningar och en allmän syn på att judar är farliga, opålitliga och giriga. Vissa grupper har mött judar med hat och våld. I Malmö har det under senare år riktats flera antisemitistiska attacker mot judar och synagogor.