Judendomen Feedback på provet.

En presentation över ämnet: "Judendomen Feedback på provet."— Presentationens avskrift:

1 Judendomen Feedback på provet

2 Uppgift 1 E: minst 7/12 C: minst 10/12 A: alla rätt (12/12)
Nedan följer ett antal påståenden om judendomen. Är följande påståenden rätt eller fel? FEL Enligt de tio orden är det tillåtet att döda i Guds namn. RÄTT Inom judendom finns det en regel om att man endast ska tro på en Gud. FEL Enligt judendomen kommer man till himlen eller helvetet efter döden. RÄTT Enligt kosherreglerna är det förbjudet att äta fläskkött. RÄTT Enligt judendomen är det viktiga inte vad man tror, utan vad man faktiskt gör. FEL Alla judar ber tre gånger om dagen. FEL Om du idag är rik och framgångsrik tyder det enligt judendomen på att du levt gudfruktigt (enligt Guds vilja) i ditt tidigare liv. FEL På judiska begravningsplatser finns inga gravstenar. FEL Den judiska påsken, pesach, firas till minne av israeliternas befrielse från den babyloniska fångenskapen. RÄTT Israel är för många judar en mycket viktig plats. FEL Enligt judarna är deras religion den rätta vägen till Gud och fler borde tro som de gör. RÄTT Idag finns det ungefär 14 miljoner judar i världen. E: minst 7/12 C: minst 10/12 A: alla rätt (12/12)

3 Uppgift 1 Nedan följer ett antal påståenden om judendomen. Är följande påståenden rätt eller fel? Enligt de tio orden är det tillåtet att döda i Guds namn. Sjätte budordet förbjuder uttryckligen mord! Inom judendom finns det en regel om att man endast ska tro på en Gud. Första budordet! Enligt judendomen kommer man till himlen eller helvetet efter döden. Judendomens skrifter säger inte mycket om vad som händer när man dör. Livet på jorden är det som fokuseras. Enligt kosherreglerna är det förbjudet att äta fläskkött. Enligt judendomen är det viktiga inte vad man tror, utan vad man faktiskt gör. Det är viktigt att göra gott mot medmänniskorna och att följa Guds bud. Detta kallas att ”göra en mitzva” (mitzva = bud). Alla judar ber tre gånger om dagen. Vi kan aldrig säga att ”alla” som tillhör en viss religion gör på ett visst sätt, oavsett vad religionen eventuellt säger att de troende bör göra. Om du idag är rik och framgångsrik tyder det enligt judendomen på att du levt gudfruktigt (enligt Guds vilja) i ditt tidigare liv. Judar tror inte på flera liv. Det gör inte heller kristna eller muslimer. På judiska begravningsplatser finns inga gravstenar. Jodå. Och gravarna ska vara för evigt. Den judiska påsken, pesach, firas till minne av israeliternas befrielse från den babyloniska fångenskapen. Nej, den firas till minne av uttåget ur Egypten (när Mose ledde det israelitiska folket från fångenskapen där). Israel är för många judar en mycket viktig plats. Israel är det ”heliga landet” eller det ”utlovade landet” som Gud har lovat judarna. Enligt judarna är deras religion den rätta vägen till Gud och fler borde tro som de gör. Nej, det finns flera olika sätt att leva som Gud vill. Judendomen är bara en möjlighet. Idag finns det ungefär 14 miljoner judar i världen.

4 Uppgift 3 Vilket tecken är den tydliga symbolen för att judarnas folk genom Abraham slöt ett förbund med Gud? Välj endast ett alternativ. Kung Salomos tempel i Jerusalem RÄTT Omskärelse av judiska pojkar Offrandet av lamm vid påskhögtiden Sabbat - vilodagen Omskärelsen är ett påbud från Gud. Den ska ska när den judiske pojken är åtta dagar gammal. E: rätt svar

5 Uppgift 3 Hur gick det enligt Tanakh (och Bibeln) till när Gud gav människorna de tio budorden? Välj endast ett alternativ. Ängeln Gabriel gav dem till Noa efter att han med hjälp av arken överlevt syndafloden Adam och Eva fick dem när de blev utkastade från paradiset Abraham fick dem av Gud efter att ha kommit till Kanaans land RÄTT Moses fick dem av Gud på ett berg i Sinaiöknen E: rätt svar

6 Uppgift 4 Judarnas heliga skrift heter Tanakh. Den består av tre delar. Vad heter den första, och heligaste, delen? Varför anses den särskilt helig? Ett kort svar räcker. E: ”Toran.” C: ”Tora. Den är helig för att Mose tog emot den direkt av Gud.”

7 Uppgift 5 Judarna talar om Messias och den messianska tiden. Men vem är Messias och vad menas med den messianska tiden enligt judisk tro? Jämför gärna med de kristnas syn på Messias. E: ”Messias är judarnas Jesus typ. Messianska tiden är när världen har blivit fredlig och fått en fredlig ledare(messias).” C: ”Judarna har ett uppdrag, att sprida guds budskap och göra goda handlingar. När uppdraget är slutfört tror judarna att världen går in i en rättvis och god tid, den messianska tiden. Då kommer också Messias, guds utvalde jude och blir en rättvis ledare över världen.” A: ”För judarna är Messias en helig ledare. När han kommer börjar den messianska tiden som är en fredlig tid och ska vara för evigt. Men för att Messias ska komma måste judarna slutföra sitt uppdrag att göra goda gärningar. Ett av deras centrala tankegångar är nämligen "Goda handlingar gör världen fredlig". Detta skiljer sig från dem kristnas syn på judendomen de tror nämligen att Messias redan har kommit och att han är Jesus.”

8 Uppgift 6 I september eller oktober infaller den judiska nyårsdagen rosh hashana. Tio dagar senare är det yom kippur, försoningsdagen, årets heligaste helg. Förklara vad man ska göra under denna tid och vad som enligt religionen händer då. E: ”Under yom kippur ska man vara vänlig mot folk och man ska försonas och därifrån kommer namnet försoningsdagen. Nyåret faller in på den här tiden av året eftersom det var då som judarna lyckades komma fri från romarna och flydde ut i öknen.” C: ”På de nio mellandagarna så tänker man igenom sina synder och ber om förlåtelse till sina medmänniskor och gud. Man fastar i totalt 25 timmar under yom kippur.” A: ”I de 10 mellan dagarna mellan Rosh hashana och Yom Kippur så ska judarna tänka igenom sina synder de har gjort under året och sedan be om förlåtelse till gud och resten av sina medmännidkor och hoppas på att då bli förlåten själv. Under yom kippur får man inte heller äta på 25 timmar. Jag tror att det som hände enligt religonen då var att man på något sätt blev helad av gud och fri från sina synder och kan få en ny start.”

9 Uppgift 7 Vad är sabbaten? När och hur firar man? Varför gör man det? Förklara! E: ”Sabbat inleds på fredag, kl 18 och fortsätter tills lördagkväll. Då äter man mycket mat och tänder två speciella ljus (som syns på bilden ). På lördagmorgonen läser den äldste sonen upp en specell bön. Sabbat är vilodagen.” C: ”Gud skapade jorden på sex dagar, och vilade den sjunde. Sabbaten är denna vilodag, och är mellan solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen. På denna dag ska man alltså vila och för att fira äter man en stor måltid med familjen. Olika judar väljer hur strikt dom lever, ortodoxa judar kör inte ens bil på lördagen (utom i nödfall som tex till sjukhus) medan dom i reformjudendomen till och med kan tex spela en fotbollsmatch denna dag.” A: ”Sabbaten firar man till minne av Guds skapelse av världen, han skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Sabbaten startar på frdagkväll och håller på i ett dygn. Man inleder alltid sabbaten med att tända ljus och på lördagen inträffar huvudgudstjänsten. Man brukar ofta bjuda hem familj eller/och vänner på middag och pratar om världen mm. För ortodoxa judar är det inte okej att arbeta eller köra bil (man får i nödfall) på lördagen eftersom att det är vilodagen.”

10 Uppgift 8 Under och 1800-talen började många judar fundera över sina traditioner. Det som gällde för tusen år sedan i Israel kanske inte var aktuellt i dagens verklighet? Utifrån sådana funderingar växte olika inriktningar fram inom judendomen. Beskriv några viktiga skillnader mellan reformjudendom och ortodox judendom. Stödord: kosher- och sabbatsregler, gudstjänster, språk, män och kvinnor. E: ”reformjudendom är att man inte alltid håller sig till kosher reglerna kring vad man får och inte får äta, man kan göra ändringar i regler, män får gifta sig med män och kvinnor får gifta sig med kvinnor. ortodox judendom innäbar att man äter enligt kosher regler, man följer sabbatsregler, man går på gudstjänster.” C: ”enligt ortodox judendom är reglerna det samma som de var i israel för 1000 år sedan. det finns endast manliga rubbiner och alla judar ska följa kosher reglerna inom hur och vad man ska laga/äta för mat, det är även en stor skillnad mellan män och kvinnor inom hur mycket det får delta och i vad umder gudstjänst,sabbat oh de andra viktiga högtider inom religion. enligt reform judendom så kan det finnas kvinnliga rubiner, kvinnor får delta under gudstjänst, man får tala vilket språk man vill under högtider och reglerna kring vad man ska äta är ej lika hårda. några av judarna ansåg att det som var aktuellt i israel för 1000 år sedan kanske ej var aktuellt i dagens sammhälle.” A: ”Sabbaten firar man till minne av Guds skapelse av världen, han skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Sabbaten startar på frdagkväll och håller på i ett dygn. Man inleder alltid sabbaten med att tända ljus och på lördagen inträffar huvudgudstjänsten. Man brukar ofta bjuda hem familj eller/och vänner på middag och pratar om världen mm. För ortodoxa judar är det inte okej att arbeta eller köra bil (man får i nödfall) på lördagen eftersom att det är vilodagen.”

11 Likheter och skillnader
Bedömningsmatris E C A Kunskaper Du har grundläggande kunskaper om judendomen och kristendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du har goda kunskaper om judendomen och kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du har mycket goda kunskaper om judendomen och kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Likheter och skillnader Dessutom för du enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna. Dessutom för du utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna. Dessutom för du välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

12 Vad ska jag öva på? - KUNSKAPER
När det gäller det första kunskapskravet, ”Kunskaper”, så handlar det mycket att känna till olika fakta och förstå hur olika saker hänger ihop i religionen. Fakta: Du behöver för att nå en högre nivå helt enkelt ha bättre kunskaper om tankar/idéer inom religionen, om de religiösa skrifterna och om olika riter och högtider och annat som de som troende gör i sin vardag. För att visa att du kan detta behöver du också kunna ge mer konkreta exempel. Hur saker hänger ihop: Det kan vara att göra en koppling mellan en idé i religionen och en rit eller högtid. Vi tar sabbaten som exempel: för att visa att du är på en högre nivå än E så måste du kunna förklara att sabbaten är veckans vilodag och att en sådan dag finns för att även Gud vilade på den sjunde dagen efter att han skapat världen. För A-nivå måste du på sikt även kunna förklara generella mönster, d.v.s. sådant som finns i flera religioner. Det skulle kunna vara att beskriva hur, och även diskutera varför, det finns särskilda ”inträdesriter” såsom dop, omskärelse, namngivning osv.

13 Vad ska jag öva på? – LIKHETER OCH SKILLNADER
Det andra kunskapskravet, ”Likheter och skillnader”, går ut på att kunna resonera om olika likheter och skillnader som finns mellan olika riktningar av en religion, samt även mellan olika religioner. För E-nivå räcker det att beskriva enkla likheter och skillnader, t.ex.: ”Inom ortodox judendom är man väldigt strikt med reglerna och vill inte ändra något, t.ex. kan kvinnor inte vara rabbiner, men inom reformjudendomen är förändringar tillåtna.” För C-nivå måste resonemangen vara utvecklade. Du kan t.ex. ta med fler exempel så att du tydligare beskriver likheten eller skillnaden. För A-nivå måste resonemangen dessutom vara nyanserade. Det innebär t.ex. att diskutera utifrån principen ”å ena sidan, å andra sidan”. Du måste visa att du t.ex. förstår att alla inom en religion inte gör likadant...