Mex-dagarna 2017 – Mark & Exploatering 171107 Samordning + Samarbete = Samverkan Verksamhetsområde Planering Johanna Ingre Samhällsplanerare, Region Mitt

Trafikverkets verksamhetsidé ”Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige” Verksamhetsidén förklarar vilka vi är, vad vi gör och för vem. Den har sin utgångspunkt i vårt uppdrag att förverkliga de transportpolitiska målen. (Vilka vi är) - Vi är samhällsutvecklare Med begreppet samhällsutvecklare vill vi tydliggöra att Trafikverket har ett övergripande och samhällsutvecklande uppdrag att skapa ett tillgängligt och livskraftigt Sverige. Det som också särskiljer oss från många av aktörerna på anläggningsmarknaden som säger att de är samhällsbyggare är att Trafikverket har ett helhetsansvar från samordning av behov till utveckling och förvaltning av landets transportinfrastruktur i syfte att stimulera och underlätta livet i Sverige. (Vad vi gör) – Varje dag utvecklar och förvaltar vi smart infrastruktur Med smart infrastruktur menar vi att de olika dimensionerna i de transportpolitiska målen blir verklighet. I Trafikverkets värld är smart infrastruktur en infrastruktur som utgår från intressenternas behov, är lättillgänglig, säker, effektiv, jämställd, hållbar, trafikslagsövergripande och som bidrar till attraktiva livsmiljöer, livskvalitet och god hälsa. Att vi gör det i samverkan med andra samhällsaktörer innebär att vi på alla plan samverkar kring behov, prioriteringar och lösningar. (För vem driver vi vår verksamhet) – Hela Sverige Vi vill tydliggöra att vi har hela Sverige att ta hänsyn till när vi gör våra prioriteringar. Oavsett var man bor och vilket trafikslag som avses så ska vi arbeta för att skapa en jämställd tillgänglighet som bidrar till utvecklingskraft för hela landet.

Samordning + Samarbete = Samverkan Samordning; Att anpassa två eller flera saker till varandra/ koordinera Samarbete - När flera aktörer genomför arbetsuppgifter tillsammans, (men innebär inte automatiskt att aktörerna har samma mål) Samverkan - tillsammans försöka uppnå ett gemensamt mål

Utvecklingen i vår samverkan Från Vägverks- och Banverkstid till Trafikverkstid Cirka 15 års samverkan Sektorsansvar Mobility Management, Beteende- och attitydpåverkan, fyrstegsprincipens steg 1-2 Bredare samverkan som inkluderar allt från tidiga skeden till DP, Bygglov, Drift och Underhåll mm – gemensamma beröringspunkter Strategiska frågor, samhällsutveckling Samverkan med resp kommun – nu gemensam samverkan!!! Fotograf Andrey Popov

Samverkan med kommuner Överenskommelser med 40 kommuner Reglerar samverkan Strategigrupp och/eller beredningsgrupp Årliga träffar Bevakningslista/Handlingsplan 6 största kommunerna- Strategigrupp där Regionala direktören deltar Mindre kommuner; Enhetschef Samhällsplanering

Vi samverkar också i andra frågor och på andra sätt Genom dialog i tidiga skeden Genom yttranden i översiktsplaner, detaljplaner och bygglov I kundärenden Under utredningar I andra frågor där vi har gemensamma beröringspunkter

Samverkan med Falun och Borlänge kommunder - exempel Skid-VM Falun - Logistikplanering Nytt resecentrum, Falun – stadsutvecklingsprojekt E16 genom Falun – flera åtgärder Oberget (Ornäs, Borlänge) Utveckling av nytt bostadsområde – Utredning i tidigt skede - Bergslagsbanan Tolsbo-Tunet, Borlänge- säkra för oskyddade trafikanter till skolan Järnvägskorridoren på Bergslagsbanan

Vinster med samverkan Stadsutveckling Gemensamma beröringspunkter Beroende av varandra Mervärde Ger resultat Långsiktiga effekter Struktur Informationsutbyte Gemensam syn Ökad kvalitet Rätt saker i rätt tid

Tack!

Övergripande organisation Trafikverket har fem verksamhetsområden och dessa ansvarar för: Planering – planerar för landets statliga infrastruktur. Underhåll - ansvarar för att förvalta, underhålla och utveckla väg- och järnvägssystemet samt för utveckling och förvaltning av de tekniska system som ingår i väg- och järnvägssystemet Trafikledning - övervakar och leder trafiken på vägar och järnvägar samt levererar trafikslagsövergripande trafikinformation Investering – ansvarar för större ombyggnader och nyinvesteringar (projekt med en budget på under 4 miljarder kr) Stora projekt – genomför mycket stora eller komplexa investeringsprojekt (budget över 4 miljarder kr) Resultatenheterna driver utpekade delar där verksamheten sker på affärsmässiga villkor (I Resultatenheter ingår Färjerederiet, Förarprov, Förvaltning av järnvägsfordon, Järnvägsskolan, Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) samt Trafikverkets museer). Inom Trafikverket finns åtta funktioner som arbetar centralt inom olika områden. Dessa kallas för centrala funktioner och har ett övergripande ansvar för sitt område i hela Trafikverket. Ekonomi och styrning har ett övergripande ansvar för att Trafikverket leds, styrs och utvecklas. Strategisk utveckling har ett övergripande ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor och följer ändringar och trender i omvärlden, både nationellt och internationellt. Funktionen omsätter kunskapen i förslag till långsiktig inriktning och mål för transportsystemets utveckling. Den centrala funktionen HR har ett övergripande och strategiskt ansvar för personalområdet inom hela Trafikverket. Kommunikation och informationshantering ansvarar för det interna och externa kommunikationsarbetet. Inköp och logistik ansvarar för inköpsverksamheten, central funktion IT för den övergripande IT-verksamheten och Juridik och planprövning ansvarar för juridiska frågor.

Verksamhetsområde Planering Stefan Engdahl Nationell planering Lennart Kalander Expertcenter Susanne Nielsen Skovgaard Trafik Catrine Carlsson Nationell stab Regioner Nationella avdelningar HR Roger Essbrant Verksamhetsstyrning Maria Lindkvist Dädeby Region Syd Lennart Andersson Håkan Wennerström Region Väst Region Öst Einar Schuch Region Stockholm Helena Sundberg Region Mitt Catherine Kotake Region Nord Helena Eriksson Transportkvalitet Marie Hagberg Verksamhetsområde Planering planerar för Sveriges statliga infrastruktur för väg, järnväg och långsiktigt även för sjö- och luftfart. Planeringsprocessen inkluderar den långsiktiga planeringen fram till 2050, likväl som korttidsplanering för järnväg fram till 24 timmar innan tåget går. Planering har en viktig roll i att skapa effektiva, säkra och hållbara resor och transporter genom att lyssna till behov och föreslå lösningar. Planering bidrar till en bättre användning av transportsystemet genom att i valet av åtgärder tillämpa fyrstegsprincipen; Tänk om, Optimera, Bygg om, Bygg nytt. För att öka tillgängligheten upphandlar Planering trafikavtal för de delar av landet där det inte finns kommersiella förutsättningar att bedriva kollektivtrafik. Planering är huvudingången till Trafikverket för medborgare, näringsliv, samarbetsparters och avtalskunder. Organisationen består av sex regioner och fyra nationella avdelningar.

Snabba fakta om Planering Planering planerar för landets statliga infrastruktur för väg, järnväg och långsiktigt även för sjö- och luftfart. Vi är huvudingång till Trafikverket för medborgare, näringsliv, samarbetspartner och avtalskunder. Nollvisionen och miljöperspektivet är grundläggande fundament i vårt arbete för att skapa ett tillgängligt Sverige. analyserar, planerar och bidrar till bättre användning av transportsystemet enligt fyrstegsprincipen säkerställer att nationell plan genomförs genom samarbete med övriga verksamhetsområden upphandlar trafikavtal ansvarar för Trafikverkets myndighetsutövning innefattar Trafikverkets sex regioner hanterar kundfrågor Planering ska skapa en stark regional närvaro, förankring och dialog med Trafikverkets kunder och samarbetspartners. Planering måste medverka tidigt i arbetet med regionala utvecklingsplaner, systemanalyser och samhällsplaneringsprojekt. Analyserna måste ske i ett tidigt skede i planeringen för att kunna välja rätt åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Marknadsöppningen av persontrafik på järnväg innebär att Trafikverket måste utveckla sina tjänster och prissättning. Planering har ca 865 medarbetare och omsätter 8,9 miljarder kronor per år och planerar för 40 miljarder

Fångar in behov och samverkar Identifierar behov, brister och tillståndsförändringar i transportsystemet och har långsiktiga relationer med omvärlden. Deltar i externa processer för att knyta ihop den statliga planeringen av transportsystemet med den regionala och kommunala planeringen samt andra aktörers planering. Bygger förtroende Hanterar ärenden Fångar in behov och samverkar Blir överens och upprättar avtal Storstadens förutsättningar Vi möter människor och bygger förtroenden under mångåriga kontakter.

Samhällplanering Identifierar behov, brister och tillståndsförändringar i transportsystemet i samverkan med kommuner, regioner och näringsliv. Deltar i externa processer för att knyta ihop den statliga planeringen av transportsystemet med den regionala och kommunala planeringen samt andra aktörers planering. Ansvarar för Underlag till nationell plan och regionala planer Analyserar utfallet av nationell och regional plan Underlag för utredningar och åtgärdsvalsstudier Beslut utifrån genomförda åtgärdsvalsstudier Avsiktsförklaringar och överenskommelser Systemanalyser, tillståndsbeskrivningar, bristanalyser Yttranden enligt plan- och bygglagen och Miljöbalken Revidering och precisering av riksintressen

En vanlig dag i Sverige… 520 000 personresor med tåg Åker 4 500 000 personer bil Åker 950 000 personer buss Cyklar 900 000 personer Transporteras 230 000 ton gods på väg Transporteras 180 000 ton gods på järnväg Chefens bild – 2min Resor och transporter är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Vi ska kunna välja var vi vill bo och ändå kunna ta oss till jobb och utbildning, resa till släkt och vänner, göra affärer och resa på semester. Maten ska till butikerna, malmen till stålverken och skogen till pappersbruken. Svenskt näringsliv är beroende av ett pålitligt transportsystem, såväl nationellt som internationellt. När allt detta fungerar har vi ett tillgängligt Sverige. Det skapar tillväxt och välfärd och utvecklar vårt samhälle.   Den senare utvecklingen av bilar och lastbilar effektiviserade vägtransporterna, och flyget skapade ytterligare res- och transportmöjligheter. Idag har vi ett omfattande system för resor och transporter, både nationellt och internationellt. Det bedrivs en omfattande global handel, och som individer har vi möjlighet att kunna resa över hela världen. Ett tillgängligt, säkert och miljömässigt hållbart transportsystem som svarar mot resenärers och näringslivets behov ger en samhällsnytta som utvecklar samhället. Det är det vi på Trafikverket gör – vi bidrar till samhällsutvecklingen.

Från infrastrukturbyggare till samhällsutvecklare Chefens bild – 2min Trafikverkets roll är både bredare och smalare än våra föregångare som var med och byggde och underhöll samhället. Bredden är helheten, oavsett trafikslag, de långsiktiga planerna, den nya beställarrollen och vår ökade tillgänglighet i alla regioner. Trafikverkets föregångare Vägverket och Banverket har rört sig från att från början i huvudsak varit fokuserade på infrastruktur till att också hantera flödena som infrastrukturen möjliggör – transporterna, till att se transportsystemet i ett samhällsutvecklingsperspektiv. Avsmalningen är att vi inte längre själva utför operativ drift, den delen av verksamheten är bolagiserad och upphandlas istället, samt att vi lämnat lösningarna ”väg eller bana”, till förmån för intressenternas behov. Vårt uppdrag innehåller inslag av både samhällsplanering och samhällsbyggande, och landar i rollen som samhällsutvecklare.

Tillgänglighet i ett hållbart samhälle En god tillgänglighet är nödvändig för ett hållbart samhälle Tillgängligheten måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.

Vi bidrar till samhällsutvecklingen Vår verksamhetsidé ”Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur”. ”Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige” Chefens bild – 2min Historiskt sett har resor och transporter haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Den industriella revolutionen och utvecklingen av ångmaskinen skapade nya transportmöjligheter. Ångdrivna fartyg förbättrade sjöfarten, som redan tidigare hade en viktig roll för långväga transporter. Utbyggnaden av järnvägen, som nästan blivit synonym med den industriella revolutionen, möjliggjorde snabba och effektiva transporter även på land. Verksamhetsidén förklarar vilka vi är, vad vi gör och för vem. Den har sin utgångspunkt i vårt uppdrag att förverkliga de transportpolitiska målen. (Vilka vi är) - Vi är samhällsutvecklare Med begreppet samhällsutvecklare vill vi tydliggöra att Trafikverket har ett övergripande och samhällsutvecklande uppdrag att skapa ett tillgängligt och livskraftigt Sverige. Det som också särskiljer oss från många av aktörerna på anläggningsmarknaden som säger att de är samhällsbyggare är att Trafikverket har ett helhetsansvar från samordning av behov till utveckling och förvaltning av landets transportinfrastruktur i syfte att stimulera och underlätta livet i Sverige. (Vad vi gör) – Varje dag utvecklar och förvaltar vi smart infrastruktur Med smart infrastruktur menar vi att de olika dimensionerna i de transportpolitiska målen blir verklighet. I Trafikverkets värld är smart infrastruktur en infrastruktur som utgår från intressenternas behov, är lättillgänglig, säker, effektiv, jämställd, hållbar, trafikslagsövergripande och som bidrar till attraktiva livsmiljöer, livskvalitet och god hälsa. Att vi gör det i samverkan med andra samhällsaktörer innebär att vi på alla plan samverkar kring behov, prioriteringar och lösningar. (För vem driver vi vår verksamhet) – Hela Sverige Vi vill tydliggöra att vi har hela Sverige att ta hänsyn till när vi gör våra prioriteringar. Oavsett var man bor och vilket trafikslag som avses så ska vi arbeta för att skapa en jämställd tillgänglighet som bidrar till utvecklingskraft för hela landet.

Vägar och järnvägar 40 färjeleder 11 900 km järnvägsspår 76 100 km enskilda vägar med statsbidrag 560 stationer för på- och avstigning 40 färjeleder 16 000 broar (3 781 järnvägsbroar) 41 000 km kommunala gator och vägar 11 400 växlar 98 400 km statliga vägar Vägnätet: I det statliga vägnätet ingår 16 000 broar, ett tjugotal tunnlar och 40 färjeleder. Av det statliga vägnätet är cirka 19 700 km grusväg (20 procent av totalen). Järnvägsnätet: Det statliga järnvägsnätet som förvaltas av Trafikverket omfattar 11 900 km trafikerad bana (spårkilometer), varav 3 700 km dubbelspår och flerspår. 9 800 km av spåren är elektrifierade. I järnvägsnätet finns också 3 781 järnvägsbroar och 147 tunnlar.

Från infrastrukturbyggare till samhällsutvecklare Förändring Bygga/förvalta infrastruktur Främja tillgänglighet Ökat behov att kombinera olika åtgärder Fokus på åtgärder Fokus på funktion Ökat fokus på att analysera problembilden Utgå från vad TRV kan göra Utgå från vad vi kan bidra till att uppnå Ökat fokus på helheten Arbeta mot externa parter Arbeta med externa parter Från att leverera till andra, till att skapa gemensamma målbilder Projektgenomförande Processledning Samordning med andras åtgärder viktigare än att optimera den egna Chefens bild – 2min Vad innebär förändringen mer konkret? Vilka förändringar är det vi på Trafikverket behöver göra eller redan har gjort. Har är några konkreta exempel.

Modernt, effektivt och hållbart transportsystem Förslag till Nationell plan för vägtransportsystemet 2018-2029 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem Trafikverket presenterar idag sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Arbetet har skett på uppdrag av och enligt direktiv från regeringen och omfattar åtgärder för att underhålla vår statliga infrastruktur och utveckla våra statliga vägar och järnvägar samt sjöfart och luftfart. Utgångspunkten har varit att bidra till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem

Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition och direktiv Samhällsutmaningar Investeringar i nationell Nationella eller regionala brister i relation till transportpolitiska mål Fyrstegsprincipen Trafikverkets planförslag för perioden 2018–2029 tar i sin långsiktiga inriktning utgångspunkt i transportpolitiken som formuleras i mål, proposition och direktiv. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet med planförslaget. En utgångspunkt är att de investeringar som namnges i den gällande planen (alltså den för åren 2014–2025) ska prioriteras in i den nya planen om de fortfarande bedöms vara angelägna för transportsystemet. Det innebär att vissa medel redan är uppbundna enligt tidigare plan. Utifrån nuvarande och förväntade utmaningar i transportsystemet har brister identifierats på regional och nationell nivå, i relation till de transportpolitiska målen. För föreslagna åtgärder har en sammanvägning gjorts av bland annat kopplingen till identifierade brister, samhällsekonomisk effektivitet, nationell och regional prioritering och fördelning över landet samt kostnad i relation till tillgängliga medel. Många inspel och förslag har samlats in, bland annat i frågor som rör regional utveckling, person- och godstransporter, vidmakthållande och internationella kopplingar. Förslaget till nationell plan har arbetats fram i flera steg och fyrstegsprincipen är vägledande i Trafikverkets arbete för att säkerställa effektiva och hållbara lösningar. Analyserna har lett fram till förslag till åtgärder. Samhällsekonomiska analyser har genomförts för att dokumentera åtgärdernas nytta, kostnader och effekter och miljöbedömningar har varit en integrerad del i arbetet. Slutligen har en samlad prioritering gjorts av vilka åtgärder som inryms i förslaget till ny nationell plan för transportsystemet. Trots mer pengar än till föregående plan är resurserna begränsade och vi måste prioritera.

Samhällsutmaningar Omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Investeringar för ett ökat bostadsbyggande Förbättra förutsättningar för näringslivet Förstärka sysselsättningen i hela landet Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter Ett inkluderande samhälle De av regeringen utpekade samhällsutmaningarna. Det förslag vi nu lämnar in möter många av de samhällsutmaningar vi står inför. Och vi ser också hur åtgärderna vi föreslår kommer att möta flera av dessa utmaningar samtidigt. Till exempel är satsningar på näringslivet också viktig för en tillgänglig landsbygd, näringslivet i sig är viktigt men satsningar för näringslivets transporter skapar också bättre tillgänglighet för persontrafiken. Järnvägssatsningar förbättrar förutsättningar för näringslivet, och satsningar på hållbara städer är positivt för miljön.

622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande järnväg 125 mdr + 90 mdr kr från trängselskatter, lån, infrastrukturavgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering. Ekonomisk ram för 2018–2029 enligt regeringens direktiv. Totalt 622,6 miljarder kronor. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. Av direktiven framgår att planeringsramen ska fördelas på följande sätt: 333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder kronor ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. 164 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring, samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar. Trots höjda anslag finns utmaningar i arbetet med att ta fram förslaget till den nya nationella transportplanen, och det har kräv tuffa prioriteringar. Det finns ett stort antal brister som behöver tas omhand för att transportsystemet ska tillfredsställa medborgare, näringsliv och för att nå de politiska ambitionerna. Utöver planeringsramen tillkommer medel från trängselskatter, lån, infrastrukturavgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering – totalt cirka 90 miljarder kronor.

Hållbara godslösningar Nya utmaningar Bostadsförsörjning Glesbygd Hållbara godslösningar Regionförstoring Trängsel i städer Hållbar utveckling Säkerhet

Samverkan kring stora samhällsutvecklings-projekt Planerings strategiska målsättningar Regional målsättning Regional målsättning Regional målsättning Transportsystem för regional utveckling Transportsystem i urbana miljöer Samverkan kring stora samhällsutvecklings-projekt Trafikverkets regioner har valt ut 3 stycken huvudsakliga strategiska målsättningar med ett regionalt perspektiv. Dessa har aggregerats ihop av de olika ingående punkterna som beskrivs nedan. Regional målsättning: Transportsystem för regional utveckling Målsättningen är att bättre nyttja transportsystemets möjligheter att bidra till regional utveckling och samtidigt åtgärda de brister i transportsystemet som motverkar regional utveckling. Ingående punkter: Hög framkomlighet Pålitligt järnvägssystem Transportsystemet i landsbygd Bärighet på vägarna (BK4) Kollektivtrafik i glesa strukturer Hantering av regionala banor i lågtrafikerad miljö Regional målsättning: Transportsystem i urbana miljöer Målsättningen är att bemöta och hantera de skilda förutsättningar som finns för transportsystem i urbana miljöer, t.ex. ökad befolkning och bostadsbyggande, trängsel, konkurrens om yta, andra intressen i stadsutvecklingen. Ingående punkter: Samordning ökat bostadsbyggande – infrastruktur Framkomlighet kollektivtrafik - primärt nät Regional cykelplan Integrerad planering Trafikkoordinerad storstad Regional målsättning: Samverkan kring stora samhällsutvecklingsprojekt Målsättningen är att förbättra arbetssätt och samverkansformer för att hantera stora infrastrukturprojekt med stor påverkan på både regionen och Trafikverkets (Planerings) verksamhet. Ingående punkter: Norrbotniabanan (NBB) Ostlänken En ny generation järnväg Flera målsättningar är inte knutna till en specifik region, utan förekommer i flera regioner. Till dessa målsättningar har beslut om uppdrag med utpekade ansvariga regioner/avdelningar, se kommande 3 bilder.

Relationsundersökning Vi har genomfört en relationsundersökning för att få djupare förståelse för kommunernas behov. Ansvarar för Underlag till nationell plan och regionala planer Analyserar utfallet av nationell och regional plan Underlag för utredningar och åtgärdsvalsstudier Beslut utifrån genomförda åtgärdsvalsstudier Avsiktsförklaringar och överenskommelser Systemanalyser, tillståndsbeskrivningar, bristanalyser Yttranden enligt plan- och bygglagen och Miljöbalken Revidering och precisering av riksintressen

Frågeområden Processen - Få förståelse för hur kommunens samhällsplaneringsprocess ser ut, när kommer Trafikverket in i processen, i vilka frågor kontakt sker samt hur deras engagemang upplevs. Upplevelse av dialog/samverkan - Få förståelse för hur dialogen sker, hur kommunerna upplever dialog och samverkan med Trafikverket och vad de anser om formerna för samverkan. Förväntningar - Få en bild av kommunernas förväntningar på Trafikverket och identifiera ev. gap där Trafikverket inte lever upp till förväntningarna. Önskat läge - Identifiera vad som är viktigt för kommunerna och vad Trafikverket kan göra för att möta behov, samt i högre utsträckning ha dialog i tidiga skeden. Tidiga skeden Styra bort från sakfrågor, styra bort från om man fått negativa ekonomiska besked Det är samhällsplanering enligt PPL som är fokus Poängtera att intervjun rör dialog och samverkan överlag, IP ska inte bara tänka på den Åtgärdsplanering (ÅP) som nu pågår (de kan tex ha fått negativa besked där, men försöka att inte låta detta ta över/överskugga svaren på de frågor som ställs) Ytterligare sak att beakta och känna till är att åtgärdsplanering pågår vilket kan påverka svaren, om kommunen upplever ekonomiska negativa beslut. Dock är det viktigt att särskilja detta den ”ekonomiska planering” mot samhällsplaneringen enligt PBL.     informera Markör om vad ÅP är och pågår!

Sammanfattande slutsatser Kommunerna uppfattar överlag kontakten med Trafikverket som fungerande och värdeskapande, men den skulle vinna på att bli mer strukturerad. Respondenterna har en positiv inställning till dialog och samverkan i tidigt skede med Trafikverket och ser stora vinster med detta.

Projekt kring samhällsutveckling   Trafikverket startar ett projekt kring samhällsutveckling där Trafikverket är en av flera aktörer. Vad ser ni för brister och styrkor i samarbetet med Trafikverket? Vad finns för idéer om förbättringspotentialer?

Regeringsuppdrag I ett regeringsuppdrag som ska rapporteras sista januari 2018 frågar Näringsdepartementet efter; Är dagens planeringsprocesser acceptabla för att åstadkomma ett effektivt bostadsbyggande inkluderande infrastrukturprojekt? Behöver samverkansformerna/-processerna ändras eller ges andra förutsättningar?

Tack!