Granska läromedel

Vad slipper igenom nålsögat? När vi tittar och lyssnar på nyheter får vi högst sannolikt bara ta del av ett begränsat urval av alla världshändelser. När vi får rapporter från något krigsdrabbat land i världen får vi troligen en ganska dyster och ensidig bild av landet och dess befolkning. Men hur ser det ut i våra läromedel? Vilket urval har gjorts där? Vilka bilder och skildringar får vi av att leva under olika livsvillkor? Hur påverkas man av att inte speglas eller representeras i läromedel?

Diskutera Har ni några egna erfarenheter av läromedel som förmedlat ensidiga bilder av till exempel sexuell läggning, etnicitet, kön eller funktionalitet? Hur kan det komma att påverka oss om olika livsvillkor inte skildras?

Lärare hinner inte granska läromedel Enligt en undersökning som tidningen Skolvärlden redovisar i en artikel hinner åtta av tio lärare inte granska läromedlen de använder.

Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon… Vad tänker ni om det som läromedelsförfattaren Malin Mattsson Flennegård säger i slutet av artikeln? Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Följer läromedlen skolans värdegrund? Sedan 1990-talet finns det inget krav på att nyskrivna läromedel ska granskas av någon myndighet. 2005 fick Skolverket därför i uppdrag av regeringen att genomföra en granskning av ett antal läroböcker. Syftet var att analysera om, och i så fall på vilket sätt, läroböckernas innehåll avvek från läroplanernas värdegrund. Fokus låg särskilt på eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Resultatet presenterades i rapporten I enlighet med skolans värdegrund?

Hur speglades olika funktionalitet i de granskade läromedlen? I stort sett saknades personer med funktionsnedsättningar i läromedlen. Läromedlens tänkta ”vi” var en normalt fungerande människa, i meningen utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar framställdes främst som något avvikande och onormalt. Personer med funktionsnedsättningar exkluderades från textens tänkta ”vi”. När personer med funktionsnedsättning gestaltades handlade det bara om själva funktionsnedsättningen. Personen "bakom" funktionsnedsättningen förblev osynlig. Det saknades med andra ord berättelser om att personer med funktionsnedsättning lever goda och vanliga liv.

Granska ert läromedel Mer än tio år har gått sedan Skolverkets granskning. Vad har förändrats sedan dess? Granska ert läromedel utifrån diskrimineringsgrunderna i allmänhet och diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning i synnerhet.

Diskutera er granskning Vad kom ni fram till i de olika grupperna? Hur skulle läromedlet kunna utvecklas och lyckas bättre med att skildra att vi människor har olika sätt att fungera?

Arbeta vidare Vill ni arbeta vidare med spåret? Mejla till läromedelsförlaget eller läromedelsförfattarna och ställ frågor utifrån vad ni kommit fram till i er granskning av läromedlet, till exempel: Hur valde du/ni att i text spegla att samhället består av en mänsklig mångfald av människor med olika sätt att fungera? Hur tänkte du/ni när du/ni gjorde urvalet av bilder i läromedlet? På vilket sätt speglar de att människor har olika sätt att fungera? Vad tänker du/ni kring följande ur rapporten Funktionshinders (o)synlighet i skolans läromedel: Personer med funktionsnedsättning presenteras nästan alltid i sammanhang där funktionsnedsättningen lyfts fram som en problematisk avvikelse. Möjligheten att leva ett gott eller ett normalt liv med en funktionsnedsättning är i stort sett frånvarande i läroböckerna. Personer med funktionsnedsättning gestaltas dessutom bara då det handlar om just funktionsnedsättningar. Det är därför enbart funktionsnedsättningen som blir synlig, medan personen "bakom" funktionsnedsättningen förblir osynlig. Elever kan därmed uppleva läroböckerna som exkluderande, kränkande eller diskriminerande. Anser du/ni att du/ni valt att visa på möjligheten att leva ett gott eller ett fungerande liv om man har en funktionsnedsättning?