Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen Axel Berg

Översyn av regler för planering och byggande PBL trädde i kraft den 2 maj 2011. Utredningar tillsattes hösten 2011. En enklare och effektivare plan- och bygglovsprocess. Underlätta bostadsbyggandet för att minska bostadsbristen. Den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj 2011. Den var till övervägande del en språklig och redaktionell omarbetning av den gamla lagen. De påföljande åren skedde ett antal lagändringar i förtydligande syfte och för att anpassa lagen till europeiska förordningar och direktiv. Hösten 2011 gick startskottet för ett lagstiftningsarbete med syfte att göra plan- och bygglovsprocessen enklare och effektivare. Utredningarna var en del i arbetet med att minska bostadsbristen. Regeringen hade konstaterat att den demografiska förändringen i landet, med stort befolkningstryck i vissa regioner, kräver ett betydligt mer omfattande bostadsbyggande än den nivå som rått under lång tid. Förenkling och effektivisering av regelverket bedömdes som en av flera vettiga åtgärder för att underlätta bostadsbyggandet.

Utredningar och förslag Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) – Tillämpning av tekniska egenskapskrav Plangenomförandeutredningen (SOU 2012:91 och SOU 2013:34) – Bestämmelserna om genomförande av detaljplan Justeringspromemorian – Bygglovsprocessen Byggkravspromemorian – Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Planprocesspromemorian – en reformerad detaljplaneprocess Den gemensamma nämnaren för utredningarna och de lagförslag som lämnades var tydliga, effektiva, enhetliga och transparanta regler som skulle förbättra förutsättningarna för planeringen och byggandet.

2015 års lagändring Regeringens prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Överlämnades till riksdagen våren 2014 Lagförslagen antogs och trädde i kraft med början den 1 januari 2015 Innehållet i utredningarna bearbetades och presenterades i regeringens prop. 2013/14:126. Den är 465 sidor lång, dvs. det var ett relativt omfattande lagstiftningsarbete. [Läs högt ur propositionen.] Ändringarna i PBL innebär bl.a. att detaljplanekravet begränsats och att det enkla förfarandet för framtagande av detaljplan blivit standard, att ett ännu enklare förfarande har införts för att upphäva detaljplaner och att förlänga genomförandetiden samt att bestämmelser om vad som får regleras exploateringsavtal har införts liksom vissa förfaranderegler i syfte att öka transparensen kring genomförandet av detaljplaner. En viktig pusselbit av flera, är att lantmäterimyndigheterna fått en tydligare och i viss mån utökad roll i samband med kommunal planering.

Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen tydliggörs … Samråd Lantmäterimyndigheten är obligatorisk samrådspart i arbetet med att ta fram ett planförslag. Nu preciseras vad lantmäterimyndigheten ska göra vid samrådet. Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen har alltså tydliggjorts. Myndigheten är liksom tidigare en obligatorisk part vid samråd kring ett planförslag (5 kap. 11 § PBL, vid sidan av länsstyrelsen och kommunerna). Detta är ingen nyhet. Men genom lagändringen preciseras nu vad som ska göras vid samrådet med ett antal punkter som berör plangenomförandet (5 kap. 15 § PBL). Vi återkommer till dem senare. Vad lantmäterimyndigheten skulle göra under plansamrådet var inte tidigare reglerat, utan enbart att det skulle ske ett samråd.

… och utökas. Samråd Lantmäterimyndigheten ska ge råd om tillämpningen av bestämmelserna om exploateringsavtal. Granskning Lantmäterimyndigheten ska avge ett yttrande under granskningstiden om förslaget inte är förenligt med vissa bestämmelser. Lantmäterimyndigheten fick dessutom genom lagändringen en något utökad, eller förstärkt, roll. Dels ska myndigheten ge råd om tillämpningen av de nya bestämmelserna om de kommunala exploateringsavtalens utformning och innehåll. Dels ska myndigheten avge ett yttrande under granskningstiden, om planförslaget inte är förenligt med vissa bestämmelser som myndigheten särskilt ska lyfta fram under samrådet (5 kap. 22 a § PBL). Tidigare krävdes inget yttrande. Ett yttrande är inte bindande, men man kan förvänta sig att kommunen följer det om det kan leda till att problem kring genomförandet av planen undviks.

Lantmäterimyndigheten ska ”verka för” bl.a. att PBL:s bestämmelser om förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap är uppfyllda, att bestämmelserna om fastighetsindelning m.m. följs, att planbeskrivningen redovisar hur planen är avsedd att genomföras, t.ex. med stöd av exploateringsavtal, samt att konsekvenserna av planen och ett sådant genomförande tydligt framgår, ”yttra sig” över planförslaget om det inte är förenligt med dessa bestämmelser, samt ”ge råd” om tillämpningen av bestämmelserna om exploateringsavtal. Konkret innebär detta att lantmäterimyndigheten ska ”verka för” vissa frågor under plansamrådet samt senare ”yttra sig” över dessa under granskningstiden och dessutom ”ge råd” om vissa andra frågor vid plansamrådet …

Lantmäterimyndigheten ska inte ”verka för” att exploateringsavtal är förenliga med bestämmelserna i PBL, eller ”yttra sig” över exploateringsavtal som inte är förenliga med dessa bestämmelser. Lantmäterimyndigheten granskar och yttrar sig inte över utarbetade exploateringsavtal. … men lantmäterimyndigheten granskar och yttrar sig inte över utarbetade exploateringsavtal. Det finns på sina håll fortfarande en missuppfattning om lantmäterimyndigheternas roll, som beror på att de förslag som Byggkravsutredningen och Plangenomförandeutredningen lämnade hade ett väsentligt annat innehåll i fråga om exploateringsavtalen. Enligt utredningarna skulle avtal tas fram och bli föremål för juridisk granskning och kunde till och med upphävas efter en sådan granskning. Utredningarnas förslag mötte väldigt stort motstånd hos de flesta remissinstanserna och förslagen genomfördes alltså inte. (De relevanta bestämmelserna om exploateringsavtal finns i 6 kap. 39-42 §§ PBL.) Så vad är det då kommunen och lantmäterimyndigheterna ska göra i fråga om exploateringsavtalen?

Samråd 13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt. Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta. Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lantmäteriets uppgifter korresponderar mot kommunens skyldigheter. Vid samrådet ska det framgå om kommunen avser ingå exploateringsavtal. Handlingarna ska redovisa exploateringsavtalens huvudsakliga innehåll. Och de ska redovisa konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera exploateringsavtal. Något utarbetat förslag till exploateringsavtal ska alltså inte redovisas vid samrådet.

Kommunens planbeskrivning 33 § Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av 1. planeringsförutsättningarna, 2. planens syfte, 3. hur planen är avsedd att genomföras, 4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och 5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen. Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen. Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Det som kommunen enligt 5 kap. 13 § PBL ska redovisa under samrådet överensstämmer med det som enligt 4 kap. 33 § tredje stycket PBL ska framgå av planbeskrivningen. I fråga om exploateringsavtalen ska lantmäterimyndigheten verka för att det framgår om sådana ska ingås. Och i så fall: Framgår det huvudsakliga innehållet? Framgår konsekvenserna av att planen ska genomföras med stöd av ett exploateringsavtal? Samtidigt ger vi alltså råd om hur bestämmelserna om exploateringsavtal ska tillämpas, om vi – på det underlag som finns tillgängligt – bedömer att det finns risk att kommunen ingår ett avtal som kommer att strida mot bestämmelserna om hur avtalet får utformas. Vi påpekar dock bara sådant som tydligt strider mot 6 kap. 40-42 §§ PBL.

Vägledande underlag www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Rattsinformation/Handbocker/ Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta ett vägledande underlag för fullgörandet av de nya bestämmelserna i PBL om lantmäterimyndigheternas medverkan i den kommunala planprocessen och i plangenomförandet. Tillsammans med representanter för kommunala lantmäterimyndigheter har vi tagit fram en handbok om vad lantmäterimyndigheterna ska verka för och ge råd om under samrådet samt yttra sig om i granskningsskedet. Den finns tillgänglig bl.a. på vår hemsida. Det är främst våra medarbetare och personal vid de kommunala lantmäterimyndigheterna som kommer att använda sig av handboken, men förmodligen kan även planförfattare och andra aktörer på området hitta något intressant i den. Jag vet att det länkas till dokumentet från Boverkets hemsida, PBL Kunskapsbanken.